Personalansvar

Det är en stor skillnad på att HA ett personalansvar och att TA ett personalansvar. #reflexioner #ledarskap #personalansvar

Kulturyttring

Sociala koder, seder och bruk är den mest tillgängliga kulturyttringen,  inte arkitektur som det påstås i samband med Linköping kommuns arkitekturprogram.

Visa vad du är bra på, eller intresserad av att vara bra på

Du kan vara bra på någonting. Du kan vara jättebra på någonting. Men, om du inte berättar det för någon, då kommer ingen att veta att du är bra på det.

Skäms aldrig för att berätta eller visa upp vad du är bra på, eller vad du är intresserad av att bli bra på. Att dela med sig, att visa upp sitt intresse och sina kunskaper leder till många goda diskussioner och erfarenhetsutbyte, samt att du blir ännu bättre på det du anser dig vara bra på.

Är du konstnär, visa upp din konst.
Är du musiker, visa upp din musik.
Är du jurist, visa upp dina kunskaper.
Är du kroppsbyggare, visa upp din kropp och dina träningstips.
Är du en projektledare, visa upp dina projektledaregenskaper.

Det är en av de viktigaste lärdomarna från ett 11 år långt liv som entreprenör.

Det sociala spelet: Bjud på bubbel!

Nu ska jag lära er ett trick gällande hur man skapar fasaden av att ha pengar, samtidigt som man sparar en massa cash när man ägnar sig åt att nätverka i utelivet. Tricket baserar på en hypotes jag håller på att utvärdera, och är givetvis inte 100 % säker.

Om du testar tricket får du gärna återkoppla resultaten, då jag håller på att testa hypotesen och göra en sociologisk utvärdering.

Foto: Daniel Nymberg

BJUD PÅ BUBBEL

För att skapa fasaden av att ha cash ska du börja kvällen med att bjuda dina kamrater på ett glas bubbel.

En billig flaska bubbel kan du få för 300 kr på en restaurang. (Med hjälp av lite socialt nätverkande kan du få ner priset lägre.)
Se till att du får flaskan i en ishink då den har ett start och tydligt symbolvärde.

En flaska bubbel räcker till ca 6 glas, men av vänlighet brukar folk vara lite försiktiga när de häller upp bubbel, så en flaska kan tänkas räcka till ytterligare några glas.

Priset per glas (6 glas) blir ca 50 kr.

Resten av kvällen kommer övriga att bjuda dig på drinkar då:
1. De står i skuld till dig
2. De överskattar vad bubbel kostar och bjuder dig gärna på minst två drinkar.

Du kan alltså räkna med att under resten av kvällen kommer du att få 1-2 glas av var person som du bjudit på bubbel.

Låt oss säga att ni är 6 personer (du + 5 till), och var person bjuder dig på ett glas öl/vin/drink. Drycken kostar ca 80 kr/st.

5 x 80 kr = Totalt 400 kr (om alla bjuder tillbaka 1 glas)

10 x 80 kr = Totalt 800 kr (om alla bjuder tillbaka 2 glas)

Du alltså i slutändan fått 5-10 glas drinkar (400-800 kr) i utbyte mot 6 glas bubbel (300 kr).
Din vinst är alltså 100-500 kr.

Bonustips:

För att försäkra dig om att de andra börjar bjuda tillbaka kan du lite snyggt lägga in frasen:
"Nu är det ...s tur att bjuda."

Lycka till!

Hårdrockare

I am a maiden. Någon mer som är här och vill sällskapa ett tag? Iron Maiden på Ullevi.

Sociologisk rapport på plats

Är det någon som kan förklara kulturskillnaden mellan hårdrockarna i svart klädsel, och hårdrockarna i blå jeanskläder. Eller tillhör de samma hårdrockskultur?

Hårdrockare visar sig vara ett väldigt snällt folkslag. Oftast lite "dumsnälla".

3,5or. Enbart 3,5or serveras på hårdrockskonserten. Det blir mer upprätthållande av irritation, än lycka. Inget fylle, ingen kärlek, inget törstsläckande. Enbart drickande i brist på något bättre. Hårdrockarna lider av alkoholbrist.

Indoktrinerade sociologer & Medborgarlön och arbete (Robotdagen 2015: Roland Paulsen och Stefan Fölster)

Indoktrinerade sociologer 

Alldeles för många sociologer vid Lunds universitet tycker och resonerar precis så som man förväntas tycka och resonera vid Lunds universitet (vänsteridealen är rådande).
Det blir alltför normativt och subjektivt för att man ska orka lyssna på dem.

Tyvärr indoktrineras sociologistudenter vid Lunds universitet (detta gäller även studenter vid Malmö högskola och många andra universitet i Sverige/Europa) att resonera utifrån teoretiker som styrs av vänsterideal, medan liberala tänkare lever en undanskymd tillvaro i utbildningen.
Anledningen till det är (förhoppningsvis) inte att kursansvariga medvetet väljer bort liberala teoretiker, utan det beror antagligen på att de kursansvariga själv inte har någon större kunskap om de liberala teoretikerna.

Okunskapen om liberala teoretiker blir märkbar både i debatter, uppsatser, avhandlingar och böcker. Väldigt sällan refereras till liberala teoretiker (i svenska och europeiska debatter och texter - i USA har liberala tänkare en mer framträdande roll), trots att de för utmärkta diskussioner kring precis samma ämnen som vänsterteoretikerna.
Är man något bevandrad bland såväl vänsterteoretiker och liberala teoretiker vet man att många av dessa gör liknande analyser av samhället, och arbetar med samma "problem".

Behov av kurs/föreläsning gällande liberala tänkare inom sociologin

Jag bedömer att det behövs en kurs, eller åtminstone avsättas några timmar inom varje kursmoment, inom sociologiutbildningarna, där man tydligare diskuterar liberala teoretiker, för att få en mer nyanserad bild.
(Jag och sociologen/kriminologen Emil Rytterstedt arbetar för tillfället med att utforma en sådan kurs, så hör av dig om ni är intresserade av en föreläsning.)

Tips: Läs Part I och Part II i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Varför arbeta?

Videoklippen Varför arbeta? med  Roland Paulsen och Stefan Fölster:
Varför arbeta?

Konsten att skriva ett personligt brev. ("Jakten på det personliga brevet")

Att skriva personliga brev när du söker jobb är ingen exakt vetenskap. Det handlar lika mycket, precis som i alla annan kommunikation, om vem som är mottagaren, om vem som läser ditt personliga brev.
(Skulle du någonsin i framtiden söka jobb hos mig, så nappar jag på smilisar. Smilisar är ett bra komplement till text. ;) Jag gillar smilisar. <3

Nu har jag i alla fall börjat att blanda in min mamma i mitt personliga brev. Sånt gillar väl folk? Utdrag ur Ulfs personliga brev:

"Engagerad, analytisk, pragmatisk, kunskapstörstande, kreativ, positiv och munter är några ord som jag anser beskriver mig väl.

Som komplement till min egen beskrivning, och då jag vid tidigare ansökningar fått frågan hur min mamma skulle beskriva mig, kommer beskrivningen här:

- Trygg
- Glad
- Pålitlig
- Envis (det kan tolkas både positivt och negativt, men jag vill hävda att det är envishet ur ett positivt perspektiv - jag ger inte upp så lätt när jag stöter på problem. Jag är, som sagt, väldigt lösningsinriktad)
- Vet vad jag vill
- Ganska strukturerad (Här råder olika meningar om vad strukturerad innebär. Då jag är en person som ofta har många projekt på gång samtidigt, så har jag många "högar med papper" framme. Min mamma däremot tycker att sådana högar inte ska ligga framme synligt - för mig handlar det om att vi har olika arbetssätt som passar oss olika bra. Själv skulle jag säga att jag är mycket strukturerad i mitt arbetssätt, men att det på ytan kanske inte alltid upplevs så av min mamma.)"

Länge leve den fria marknaden! Och länge leve småföretagandet!

 Gällande artikeln Pär Svärdson: "Jag tycker oerhört illa om det här" på Ehandel.se.

Som liten företagare som inte kan prisdumpa ser jag ett sådant agerade från leverantören (då de kräver att återförsäljaren tar ut ett högre pris för produkterna) som respektfullt gentemot andra återförsäljare, man vårdar absolut sina kundrelationer och sitt varumärke.

Att kräva en sund prissättning av sina återförsäljare borde inte betraktas som ett hot mot den fria marknadens konkurrenskraft, istället är det just när stora företag (prisdumparna) och stora institutioner får för stort utrymme på marknaden som den sunda konkurrensen sätts ur spel. Sund konkurrens existerar enbart mellan mindre företag, och stora institutioner (hit räknas även större företag) kommer alltid att vara ett hot mot en sund och möjlighetsskapande fri marknad.

Länge leve den fria marknaden! Och länge leve småföretagandet! ;)

Flygplatser, den fria marknaden och konkurrens satt ur spel

Har du någon gång undrat vad som händer om du sätter den fria marknaden ur spel? Vad som händer om du sätter konkurrensen ur spel? Vad som händer när du berövar folket från fria valmöjligheter?

Svaret hittar du på flygplatserna.

Har du, precis som jag, och många andra, reflekterat över den undermåliga kvalitén på mat och dryck, och reagerat på överprissättningen, på flygplatserna?

De kontrollerade flygplatserna är ett bra, och skrämmande, exempel på vad som händer när du sätter den fria marknaden och konkurrensen ur spel - kvalitén sjunker och priserna ökar.

Varför blir det så då?
Framförallt beror det på att du som kund inte har möjlighet att ta dig någon annanstans. Du är fast innanför säkerhetsgrindarna, du kan inte välja att gå till ett billigare ställe, du kan inte välja att gå till ett bättre ställe. Innanför säkerhetsgrindarna sätter kan du inte ställa krav, här är det någon annan som styr den ekonomiska agendan och utbudet.
De som säljer produkter innanför säkerhetsgrindarna behöver inte vara rädda för att du går någon annanstans.

Om droger, och medicinering/diagnostisering av ADHD, ADD, depressioner etc.

ca 16 minuter snack om mina åsikter om medicinering, ADHD, depression etc. Vill ni höra det får ni kolla den långa versionen på Youtube inatt/imorgon. Kan ju förvarna känsliga personer att jag är en motståndare till stora delar av dagens diagnostiseringar och medicinering. Så för en del kan det kan finnas en del obekväma påståenden. Men jag ser det som en av mina uppgifter som sociolog att diskutera och problematisera de sociala och kulturella ideal som påverkar vår vardag, våra val, oss, den vackra varelsen människan.

Jag håller på att knåpa ihop en pedagogisk powerpoint/presentation kring delar ämnet. Improviserat och ostrukturerat snack kan lätt bli osammanhängande.

Akademiskt mättad!

Akademiskt mättad! => Läser 100 sidor/vecka. ‪#‎sociologi‬ ‪#‎masteruppsats‬ ‪#‎socialarelationer‬

Pratar om Supreme, Robbie Williams, manlighet och sociala roller. iPhonen dör.

Pratar om Supreme, Robbie Williams, manlighet och sociala roller. iPhonen dör precis när jag ska börja spela. Ja, fortfarande dålig skäggväxt på höger sida...

Påbörjar projekt nummer en miljon - "Veckans statistik".

Påbörjar projekt nummer en miljon - "Veckans statistik".

Som sociolog intresserar jag mig för både kvalitativ och kvantitativ datainsamling och analys. Detta innebär att jag med jämna mellanrum samlar in och analyserar statistik.

På den här bloggen "Veckans statistik" publicerar jag statistik.
Både statistik från eget insamlat material och från andra källor.
Ibland är det rent beskrivande statistisk, ibland djupanalyser.

Bloggen startades för att utmana mig själv att lära mig mer om statistisk analys och presentationsteknik.

Du hittar bloggen här:
Veckans statistik

Skapa struktur i vetenskapligt kaos

Konsten att skapa struktur i vetenskapligt kaos. Papper och penna är ypperliga redskap.
#master #masteruppsats #sociologi #samhällsplanering #statistik

Den allra viktigaste installationen på ett CrossFit-gym är kamerastativet

Japp, så måste det vara, den allra viktigaste installationen på ett CrossFit-gym är... kamerastativet.

Jag har aldrig sett så många personer fotografera och filma hela övningar som det görs inom CroffFit-kulturen. Det handlar inte om selfies, utan det handlar om om filmer och bilder på hela utförandet av övningar. För sådant krävs antingen en uthållig vän som varje dag ställer upp och filmar, eller att man använder et stativ, vinklar kameran rätt, kolla om det ser bra ut etc etc.

Givetvis kanske alla inom CroffFit-kulturen hjälper varandra. Kanske är det inget konstigt att på ett sådant gym gå fram och fråga en annan person om den skulle kunna film eller fotografera så att man kan lägg upp bilden i social medier senare.

Äh, vad vet jag. Jag har aldrig besökt ett CrossFit-gym, eller gjort et besök i CrossFit-kulturen. Det får bli ett senare sociologiskt projekt!

Metropolis (1927) - Stumfilm och kroppsspråk

Med viss osäkerhet satte jag mig framför en 2 1/2 timmar lång stumfilm.
Insikt: Kroppsspråkets betydelse för fungerande kommunikation blir väldigt tydligt i stumfilmer.
Metropolis på IMDb

Balladen om herr Fredrik Åkare och den söta fröken Cecilia Lind (acoustic cover) & snack om "Fredrik Åkare"-syndromet

Mer snack än sång? Jag tyckte tydligen att det var en god idé att prata om "Fredrik Åkare"-syndromet - äldre mäns och kvinnors dröm om att få bekräftelse från yngre generationer, om att få en bekräftelse på att det trots åldern fortfarande finns en åtråvärd utsida och insida som tilltalar "ungdomen". Och det var kallt i uterummet, därav klädseln...

Visit my YouTube channel:
Ulf Liljankoski on YouTube

Moderaternas affischkampanj mot de rödgröna och Marie Demker uttalande roar

Sådana här artiklar förvånar och roar mig:
Reinfeldts kampanj mot de rödgröna

Jag blir väldigt förvånas över att man väljer att låter Marie Demke, professor statsvetenskap, kring Moderaternas kampanj mot de rödgröna. Det förvånar mig att man låter att en person, som tidigare varit aktiv inom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, att uttala sig i ämnet som om personen vore en opartisk expert bara för att de har en professorstitel.

Det roar mig att Marie Demke säger att "Kampanjen är ett utslag av 'negative campaigning'. Jag vet inte om jag skulle kalla det desperat, men det är ju en extremt onyanserad kampanj, för att uttrycka det milt."
Anledningen till att det roar mig är att jag förväntar mig att en professor i statsvetenskap borde känna till att politik är onyanserad. Politik är ett tydligt ställningstagande i sakfrågor och i frågor kring hur man löser ett problem på bästa sätt. Skulle en politiker vara nyanserad skulle det medföra att man tillerkände andra politiska partier att de mycket väl kan ha rätt i sina frågor och ställningstaganden.  Och rent logiskt kan du som politiker vara både socialdemokrat och moderat. Du måste välja, och ett sådant val leder, i övriga politikers ögon,  till onyanserade ställningstaganden.

Givetvis tycker en tidigare professor med som varit aktiv inom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att Moderaternas kampanj är onyanserad.

Stand point-teori och kritisk socialrealism inom aktuell forskning: Ställningstagande inom forskning

Detta är en artikel som belyser hur en forskares ståndpunkt kan påverkar dennes forskande blick samt hur forskningsresultaten påverkas av dessa ställningstagande (t ex politiska, filosofiska och teoretiska/vetenskapsteoretiska ställningstaganden).

Förhoppningsvis kan artikeln belysa varför det är viktigt att forskaren tidigt i sitt arbete är tydlig gällande sitt ställningstagande och sin teoretiska/vetenskapsteoretiska ansatts, då ett tydligt ställningstagande gör det möjligt för läsaren (och framförallt den oerfarne läsaren) att kunna se dessa ställningstagande och hur de påverkat både forskningsförfarandet och forskningsresultaten.

Å andra sidan blir varje sätt att angripa en frågeställningen ett ställningstagande, ett ställningstagande som kan vara såväl medvetet som omedvetet.

Sammanfattat handlar artikeln om hur viktigt det är att ha ett öppet sinne för vad de intervjuade personer säger, oavsett vilken politisk eller moralisk hållning man har som forskare. Vill man arbeta med åsiktsförändring och främja öppenhet måste man först förstå de intervjuades resonemang, deras "kulturella logik", om man ska kunna angripa problemet på rätt sätt.

Inledning

I denna artikel diskuterar har jag titta närmare på artikeln We are Sweden Democrats because we care for others: Exploring racisms in the Swedish extreme right. (2014) skriven av Diana Mulinari, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, och Anders Neergaard, fil. dr. i sociologi och universitetslektor vid Linköpings universitet.

Artikeln snubblade jag över när jag skulle gå en kurs i fältarbete vid Lunds universitet där Diana Mulinari var kursansvarig. Anledningen till att jag läste artikeln är att jag anser att det är en god idé att skapa en förståelse för vilka politiskt och vetenskapsteoretiska intressen olika föreläsare och kursansvariga har, för att på ett kritiskt sätt kunna ta till mig det det som sägs under föreläsningar, samt ha en kritisk grundförståelse till varför en del kurslitteratur används och hur denna litteratur diskuteras under utbildningen. Intresset för artikeln blev också större då den handlade om varför svenska kvinnor valde att vara aktiva i det politiska partiet Sverigedemokraterna, en frågeställning som låg i linje med mina egna intressen kring varför man väljer att ansluta sig till ett visst parti, samt att jag själv intervjuat personer som väljer att rösta eller arbeta aktivt inom Sverigedemokraterna (ett pågående projekt – som dock inte enbart handlar om varför man väljer att vara aktiv inom Sverigedemokraterna, utan även övriga partier, och hur man diskuterar och rättfärdigar sina åsikter).

Tanken med detta paper är att titta närmare på vilken vetenskaplig tradition som ligger till grund för och kan tänkas påverka resultaten i artikeln av Mulinari & Neergaard (2014), samt hur andra vetenskapsteoretiska modeller eventuellt hade kunnat påverka resultatet.

Bakgrundsartikeln av Mulinari & Neergaard

Artikeln jag valt att granska utifrån vetenskapsteoretiska perspektiv heter We are Sweden Democrats because we care for others: Exploring racisms in the Swedish extreme right. I artikeln har Mulinari & Neergaard (2014) utfört tjugo djupintervjuer med kvinnor som är aktiva inom det politiska partiet Sverigedemokraterna. Artikelns mål är att fördjupa sig i hur dessa kvinnor reflekterar och resonerar kring sitt val att vara aktiva inom Sverigedemokraterna (Mulinari & Neergaard 2014:44).

Vetenskapsteoretisk analys av artikeln

Tidigt i artikeln påpekar författarna att deras bakgrund ger dem alternativ grund för förståelsen av hur rasism uttrycker sig:

Our personal location (as non-white scholars) provides, we think, a different base for alternative understandings, compared to that offered by mainstream political science and sociology that, we argue, both conceals the centrality of racisms and under-theorises gender. (Mulinari & Neergaard 2014:44)

Artikeln inleds även med en diskussion kring hur rasism bör definieras, samt definierar man Sverigedemokraterna som ett rasistiskt parti, ett kulturellt rasistiskt parti. Denna definition når man fram till genom att diskutera ett par lika alternativ kring hur man kategoriserar partier med liknande politik, samt utifrån teoretiska diskussioner kring hur rasism bör definieras. Utav de olika teoretikerna väljer författarna att använda sig av en teoretiker som gör det möjligt att definiera Sverigedemokraterna som just ett rasistiskt parti (Mulinari & Neergaard 2014:45):

”Instead of using the word ‘racism’ these researchers often talk about migration sceptics, anti-migration, welfare-chauvinism, nativism and xenophobia. Inspired by Fennema (1997) and the discussion of new/cultural racism (Barker, 1981), we conceptualise the Sweden Democrats as a culturally racist party. /.../ This cultural racism, we argue, characterises the Sweden Democrats.” (Mulinari & Neergaard 2014:45)

Frågan i artikeln är alltså inte huruvida kvinnorna man intervjuar, vilka är aktiva i Sverigedemokraterna, är rasister eller inte, utan per författarnas valda definition, utifrån ett teoretiskt val, är Sverigedemokraterna rasister.

När sedan de intervjuade kvinnorna påstår att de inte är rasister, utan istället påpekar andra anledningar till varför de är Sverigedemokrater leder detta författarna till den logiska slutsatsen att de intervjuade döljer sin rasism.

”/.../ the women we interviewed have chosen to represent a racist party (although they do not see themselves or the party as racist). ” (Mulinari & Neergaard 2014:44)

"That they are not racist is a message that is important to the informants, not only in relation to the party policies but in their understanding of their own identity." (Mulinari & Neergaard 2014:49)

Författarnas logiska resonemang ser förenklat ut enligt följande:

1. Alla sverigedemokrater är rasister (SANT utifrån författarnas definition)

Intervjupersonen säger däremot att de inte är rasister, men då forskarna utgår från att det är sant att alla Sverigedemokrater är rasister kommer man fram till följande slutsats (ifrågasätter inte detta, utan gör ett ställningstagande):

Slutsats: Alltså är intervjupersonerna rasister, oavsett om de säger och argumenterar för att inte vara rasister. Intervjupersonernas argument gällande att de inte är rasister måste därmed också vara felaktiga.

Om författarna istället inte börjat med att definiera alla sverigedemokrater som rasister, hade slutresultatet kunnat se ut på ett annat sätt.

1. Alla sverigedemokrater är rasister (OSÄKERT och öppet för diskussion)

Här låter man det tar man det inte som en sanning att alla sverigedemokrater är rasister, utan är öppen för att förstå vad sverigedemokraterna menar när de säger att de inte är rasister. Man kan då komma till följande slutsats:

Slutsats: Det tänkas vara så att intervjupersonerna är aktiva i Sverigedemokraterna utan att för den delen ha några rasistiska värderingar.

Det första logiska exemplet visar på hur, ett inledande ställningstagande, en stand point-teori styr tankegången och slutresultaten. Samt påverkar hur forskarna tolkar intervjupersonernas uttalanden. Det andra logiska exemplet visar på hur man genom att inte göra ett ställningstagande i frågan, kan vara öppen till att förstå intervjupersonernas tankar och argument genom att sätta sig in i dem ytterligare. 

Det enda skillnaden i de två logikexemplen är alltså hur en stand point-teoretiskt tillvägagångssätt där man redan bestämt sig för vad intervjupersonerna står för styr slutresultatet i undersökningen, medan om man skulle välja att vara öppen för andra alternativ hade man kunnat arbeta mer med den information man fått ut av intervjuarna istället för att avfärda svaren om att man inte är rasist som ett sätt att försöka försvara sin identitet (Mulinari & Neergaard 2014:49).

Den fortsatta analysen som författarna gör pekar på att en viktig del i intervjupersonernas val att vara aktiva inom Sverigedemokraterna är att de bryr sig om både människor oavsett nationalitet och kultur, men att de anser att människor mår bättre av om dessa kulturer hålls åtskilda.

”Furthermore, the SD supporters in our study construct their exclusion and separation from the racialised other, not only as caring for the self, for our own, but also as caring for them, preserving their purity as the ‘other’.” (Mulinari & Neergaard 2014:54)

"it is because we love, not because we hate, that we are in SD’." (Mulinari & Neergaard 2014:51)

Detta sätt, att anse sig värna om både sin egen och andras kultur, samt välmående, är något som författarna tycks avse vara motsägelsefullt, då rasism och omsorg verkar vara motsatser. För att förklara den omsorg som intervjupersonerna talar om myntar man därför konceptet ”care racism” (Mulinari & Neergaard 2014:52).

Vi kan alltså se att oavsett vad intervjupersonerna säger, så kategoriseras uttalandena som rasistiska. Författarna visar upp ett normativ ställningstagande, samt en ståndpunkt som är baserad på ett personligt perspektiv. Detta leder mig till att anta att författarna i denna artikel an använder sig av den vetenskapsteoretiska ansatsen som kallas stand point theory.

Situated knowledge & stand point theory

Så varför använder man sig av en stand point-teori och situated knowledge?

Precis som Mulinari & Neergaard (2014:44) påpekar Haraway (1988:583) att ”there is good reason to believe vision is better from below the brilliant space platforms of the powerful”. Genom att tillhöra en minoritet, marginaliserad eller förtryckt samhällsgrupp har man upplevt de negativa sidorna av fenomenet man undersöker. 

En fråga är dock hur och vem som avgör vem som är ”below”. Representanterna för Sverigedemokraterna tycks se sig tillhöra en marginaliserad grupp lika mycket som författarna anser sig göra. Tanken om ”situated knowledge”, att kunskap produceras från olika perspektiv, genom olika aktiviteter och erfarenheter (Hekman 1997:342-343), gäller inte enbart en samhällsgrupp, utan även andra samhällsgrupper.

När man blandar in sådan relativism i stand point-teoretiska sammanhang blir det genast ett problem för denna vetenskapsteori (Hekman 1997:353, 359). För hur ska man kunna hävda att en ståndpunkt är korrekt och en annan är felaktig? Ytterligare en fråga som uppstår är vilken samhällsgrupp som står för och producerar de mest hållbara sociala värderingarna, samt frågan om vem som avgör vilka sociala värderingar som är hållbara (Harding 1997:386). 

Här kan bland annat vetenskapsteoretiska modeller såsom hermeneutiken och kritisk socialrealism vara goda angreppssätt att använda sig av för att gå djupare i förståelsen för intervjupersonernas resonemang och världsbild.
 

Kritik mot situated knowledge & stand point theory

Liksom Alan Chalmers (2013:7) påpekar författarna själv att deras bakgrund och tidigare erfarenheter kan tänkas påverka deras förståelse för vad som är rasism i sammanhanget:

”Our personal location (as non-white scholars) provides, we think, a different base for alternative understandings, compared to that offered by mainstream political science and sociology that, we argue, both conceals the centrality of racisms and under-theorises gender.” (Mulinari & Neergaard 2014:44)

Likaså kan man tänka sig (vilket författarna även påpekar i artikeln), att andra forskare inte skulle uppleva samma uttryck för rasism hos intervjupersonerna, samt att andra personer och intervjupersonerna själv inte heller upplever deras åsikter som rasistiska, eller som ”care racism”. Den som varit utsatt för, och forskat längre inom ett område kan tänkas ha mer utvecklade kunskap om ett koncept, konceptuella scheman (Chalmers 2013:11) som gör det lättare att se uttryck för, i detta fall, rasism. En viktig del som påverkar ens möjlighet till förståelse för ett fenomen är enligt Gadamer (2006) de antagandena man sedan tidigare har kring ett viss fenomen:

”/.../ philosophical hermeneutics concludes that understanding is in fact only possible when one brings one's own presuppositions into play” (Gadamer 2006:45).

Ur ett hermeneutiskt perspektiv bör man även beakta historiens inverkan (Gadamer 2006:41) på vad som anses vara rasistiskt och inte rasistiskt.

Annan kritik som stand point-teori får bemöta är tanken om att beteendevetenskapen innefattar en dubbel hermeneutik (Sayer 2010:17). Det vill säga att det intervjupersonerna berättar och beskriver är en tolkning av deras egen världsbild (individens personliga upplevelse av världen), samtidigt som forskarens uppgift är att tolka dessa intervjupersoners tolkningar för att återberätta vad de egentligen menar. Mötet mellan forskaren och intervjupersoner, samt den information som dels förmedlas av intervjupersonen och den tolkningen som forskaren gör, påverkas och sedermera påverkar forskningsresultaten (Gadamer 2006:51). Kanske kommer forskare och intervjupersoner så långt ifrån varandra att de har svårt att förstå varandra.

Kritisk socialrealims – en alternativt vetenskapsteoretiskt ansats

Ett annat sätt att angripa den information man fått ut av intervjuerna hade varit att använda sig av vetenskapsteoretiska angreppssättet kritisk socialrealism. Om vi följer Mulinari & Neergaard definition gällande att Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti, och vi vill förändra detta, kan vi ansluta oss till den kritiska socialrealismen. Tidigare diskuterade frågan gällande vilka värden som är mer ”rättvisa”, alltså frågan om vilken grupp som kan sägas företräda de mest rättvisa sociala värderingarna. Bhaskar menar på att det bör vara möjligt att avgöra vilka värden som är bättre än andra (Sayer 2010:47):

”Critical realism accepts 'epistemic relativism', that is the view that the world can only be known in terms of available descriptions or discourses, but it rejects 'judgmental relativism' – the view that one cannot judge between different discourses and decide that some accounts are better than others.”

Vi bör alltså kunna välja att en världssyn (uppsättning av värderingar) är bättre än en annan. Denna tanke stöttar stand point-teoretiker. Det som gör kritisk socialrealism till ett alternativ är idén om att man inte bara vill belysa det man ser som ett problem, utan även vill förstå vilka faktorer (t ex levnadsförhållande och levnadsmiljöer) som leder till vissa, i detta fallet, politiska ställningstagande, samt tron på att man med hjälp av kunskap om dessa faktorer kan förändra och förhindra, i detta fallet en utbredning av rasism.

Sayer sammanfattar fyra steg i kritisk social realism (2010:159):

1. Identifiera problemet. 
2. Identifiera källorna/ursprunget till problemet, t ex falska övertygelser och okunskap etc.
3. Bedöma källorna/ursprunget som något dåligt. 
4. Gynna handlingar som försöker motarbeta, förändra eller ta bort de negativa/dåliga källorna/ursprungen.

Sammanfattning

Något som tycks fattas i en stand point-vetenskapsteoretiskt inriktning, är en vilja att fördjupa sig i den logik som intervjupersonerna använder sig av i sina resonemang. Här anser jag att andra vetenskapsteoretiska ansatser, såsom kritisk socialrealism är ett bättre tillvägagångssätt som kan tydliggöra varför dessa personer förespråkar vissa ståndpunkter, samt tydligare visa på hur man, om man anser det vara nödvändigt, arbete för att kunna påverka och förändra dessa åsikter.

Diskussion

En viktig aspekt för den som läser en forskningsrapport är dels om man har förtroende för den som skriver rapporten, dels om man delar författarens världsbild och anser att författarens bakgrund och ståndpunkt tillför något relevant till forskningsresultaten. Sedan bör man absolut inte se det som en motsägelse att ha förtroende för en forskare samtidigt som man kanske inte delar deras världsbild och ståndpunkt, men kunskapen om olika ståndpunkter kan bidra till en mer kritisk läsning av forskningsresultat.

Vill man motarbete en viss ideologi måste man förstå de bakomliggande logiska resonemangen, som man anser vara falska (Sayer 2000:19, 159), vika leder till en lika falsk övertygelse. 

Referenslista

Chalmers, Alan F. (2013). What is this thing called science?. 4th ed. Maidenhead: Open University Press/McGraw-Hill Education
Köp: Adlibris | Bokus | cdon.com
Köp svensk version (annat utgivningsår)  Adlibris | Bokus | cdon.com

Gadamer, Hans-Georg. (2006). Classical and philosophical hermeneutics. Theory, culture & society, 23 (1), 29-56

Haraway, Donna. (1988). Situated knowledges: The science question in feminism and the privilege of partial perspective. Feminist studies 14 (3), 575-599

Hekman, Susan. (1997). Truth and Method: Feminist standpoint theory revisited. Signs 22 (2), 341-365.

Jackson, Patrick Thaddeus (2011). The conduct of inquiry in international relations: philosophy of science and its implications for the study of world politics. London: Routledge
Köp: Adlibris | Bokus | cdon.com

Mulinari, Diana & Neergaard, Anders. (2014). We are Sweden Democrats because we care for others: Exploring racisms in the Swedish extreme right. European Journal of Women’s Studies 2014, Vol. 21(1) 43–56

Sayer, Andrew (2000). Realism and social science. London: SAGE
Köp: Adlibris | Bokus | cdon.com

Schuetz, Alfred. (1953). Common-sense and scientific interpretation of human action. Philosophy and Phenomenological Research, 14, (1), 1-38

Tillägg
Denna artikel är en bearbetat version av en arbetsuppgift som skrevs inom ramarna för den vetenskapsteoretiska kursen Social Sciences: Theory of Science for the Social Sciences (SIMM23).

Projekt "Hår som i frihet, eller hår" som i förfall officiellt avslutat

Efter ca ett år avslutas det sociologiska projektet "Hår som i frihet, eller hår som i förfall". Slutsats: du får ligga även om du inte rakar din skalliga flint, inte trimmar håret under armarna, benen eller någon annanstans. ;) Sammanfattning av projektet kommer en annan dag. (Skägget kommer dock att växa ut igen.) #hår #hair #sociologi #sociology #socialantropologi #socialanthropology

Projektet är enbart officiellt avslutat, men kommer givetvis att pågå inofficiellt.