Stand point-teori och kritisk socialrealism inom aktuell forskning: Ställningstagande inom forskning

Detta är en artikel som belyser hur en forskares ståndpunkt kan påverkar dennes forskande blick samt hur forskningsresultaten påverkas av dessa ställningstagande (t ex politiska, filosofiska och teoretiska/vetenskapsteoretiska ställningstaganden).

Förhoppningsvis kan artikeln belysa varför det är viktigt att forskaren tidigt i sitt arbete är tydlig gällande sitt ställningstagande och sin teoretiska/vetenskapsteoretiska ansatts, då ett tydligt ställningstagande gör det möjligt för läsaren (och framförallt den oerfarne läsaren) att kunna se dessa ställningstagande och hur de påverkat både forskningsförfarandet och forskningsresultaten.

Å andra sidan blir varje sätt att angripa en frågeställningen ett ställningstagande, ett ställningstagande som kan vara såväl medvetet som omedvetet.

Sammanfattat handlar artikeln om hur viktigt det är att ha ett öppet sinne för vad de intervjuade personer säger, oavsett vilken politisk eller moralisk hållning man har som forskare. Vill man arbeta med åsiktsförändring och främja öppenhet måste man först förstå de intervjuades resonemang, deras "kulturella logik", om man ska kunna angripa problemet på rätt sätt.

Inledning

I denna artikel diskuterar har jag titta närmare på artikeln We are Sweden Democrats because we care for others: Exploring racisms in the Swedish extreme right. (2014) skriven av Diana Mulinari, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, och Anders Neergaard, fil. dr. i sociologi och universitetslektor vid Linköpings universitet.

Artikeln snubblade jag över när jag skulle gå en kurs i fältarbete vid Lunds universitet där Diana Mulinari var kursansvarig. Anledningen till att jag läste artikeln är att jag anser att det är en god idé att skapa en förståelse för vilka politiskt och vetenskapsteoretiska intressen olika föreläsare och kursansvariga har, för att på ett kritiskt sätt kunna ta till mig det det som sägs under föreläsningar, samt ha en kritisk grundförståelse till varför en del kurslitteratur används och hur denna litteratur diskuteras under utbildningen. Intresset för artikeln blev också större då den handlade om varför svenska kvinnor valde att vara aktiva i det politiska partiet Sverigedemokraterna, en frågeställning som låg i linje med mina egna intressen kring varför man väljer att ansluta sig till ett visst parti, samt att jag själv intervjuat personer som väljer att rösta eller arbeta aktivt inom Sverigedemokraterna (ett pågående projekt – som dock inte enbart handlar om varför man väljer att vara aktiv inom Sverigedemokraterna, utan även övriga partier, och hur man diskuterar och rättfärdigar sina åsikter).

Tanken med detta paper är att titta närmare på vilken vetenskaplig tradition som ligger till grund för och kan tänkas påverka resultaten i artikeln av Mulinari & Neergaard (2014), samt hur andra vetenskapsteoretiska modeller eventuellt hade kunnat påverka resultatet.

Bakgrundsartikeln av Mulinari & Neergaard

Artikeln jag valt att granska utifrån vetenskapsteoretiska perspektiv heter We are Sweden Democrats because we care for others: Exploring racisms in the Swedish extreme right. I artikeln har Mulinari & Neergaard (2014) utfört tjugo djupintervjuer med kvinnor som är aktiva inom det politiska partiet Sverigedemokraterna. Artikelns mål är att fördjupa sig i hur dessa kvinnor reflekterar och resonerar kring sitt val att vara aktiva inom Sverigedemokraterna (Mulinari & Neergaard 2014:44).

Vetenskapsteoretisk analys av artikeln

Tidigt i artikeln påpekar författarna att deras bakgrund ger dem alternativ grund för förståelsen av hur rasism uttrycker sig:

Our personal location (as non-white scholars) provides, we think, a different base for alternative understandings, compared to that offered by mainstream political science and sociology that, we argue, both conceals the centrality of racisms and under-theorises gender. (Mulinari & Neergaard 2014:44)

Artikeln inleds även med en diskussion kring hur rasism bör definieras, samt definierar man Sverigedemokraterna som ett rasistiskt parti, ett kulturellt rasistiskt parti. Denna definition når man fram till genom att diskutera ett par lika alternativ kring hur man kategoriserar partier med liknande politik, samt utifrån teoretiska diskussioner kring hur rasism bör definieras. Utav de olika teoretikerna väljer författarna att använda sig av en teoretiker som gör det möjligt att definiera Sverigedemokraterna som just ett rasistiskt parti (Mulinari & Neergaard 2014:45):

”Instead of using the word ‘racism’ these researchers often talk about migration sceptics, anti-migration, welfare-chauvinism, nativism and xenophobia. Inspired by Fennema (1997) and the discussion of new/cultural racism (Barker, 1981), we conceptualise the Sweden Democrats as a culturally racist party. /.../ This cultural racism, we argue, characterises the Sweden Democrats.” (Mulinari & Neergaard 2014:45)

Frågan i artikeln är alltså inte huruvida kvinnorna man intervjuar, vilka är aktiva i Sverigedemokraterna, är rasister eller inte, utan per författarnas valda definition, utifrån ett teoretiskt val, är Sverigedemokraterna rasister.

När sedan de intervjuade kvinnorna påstår att de inte är rasister, utan istället påpekar andra anledningar till varför de är Sverigedemokrater leder detta författarna till den logiska slutsatsen att de intervjuade döljer sin rasism.

”/.../ the women we interviewed have chosen to represent a racist party (although they do not see themselves or the party as racist). ” (Mulinari & Neergaard 2014:44)

"That they are not racist is a message that is important to the informants, not only in relation to the party policies but in their understanding of their own identity." (Mulinari & Neergaard 2014:49)

Författarnas logiska resonemang ser förenklat ut enligt följande:

1. Alla sverigedemokrater är rasister (SANT utifrån författarnas definition)

Intervjupersonen säger däremot att de inte är rasister, men då forskarna utgår från att det är sant att alla Sverigedemokrater är rasister kommer man fram till följande slutsats (ifrågasätter inte detta, utan gör ett ställningstagande):

Slutsats: Alltså är intervjupersonerna rasister, oavsett om de säger och argumenterar för att inte vara rasister. Intervjupersonernas argument gällande att de inte är rasister måste därmed också vara felaktiga.

Om författarna istället inte börjat med att definiera alla sverigedemokrater som rasister, hade slutresultatet kunnat se ut på ett annat sätt.

1. Alla sverigedemokrater är rasister (OSÄKERT och öppet för diskussion)

Här låter man det tar man det inte som en sanning att alla sverigedemokrater är rasister, utan är öppen för att förstå vad sverigedemokraterna menar när de säger att de inte är rasister. Man kan då komma till följande slutsats:

Slutsats: Det tänkas vara så att intervjupersonerna är aktiva i Sverigedemokraterna utan att för den delen ha några rasistiska värderingar.

Det första logiska exemplet visar på hur, ett inledande ställningstagande, en stand point-teori styr tankegången och slutresultaten. Samt påverkar hur forskarna tolkar intervjupersonernas uttalanden. Det andra logiska exemplet visar på hur man genom att inte göra ett ställningstagande i frågan, kan vara öppen till att förstå intervjupersonernas tankar och argument genom att sätta sig in i dem ytterligare. 

Det enda skillnaden i de två logikexemplen är alltså hur en stand point-teoretiskt tillvägagångssätt där man redan bestämt sig för vad intervjupersonerna står för styr slutresultatet i undersökningen, medan om man skulle välja att vara öppen för andra alternativ hade man kunnat arbeta mer med den information man fått ut av intervjuarna istället för att avfärda svaren om att man inte är rasist som ett sätt att försöka försvara sin identitet (Mulinari & Neergaard 2014:49).

Den fortsatta analysen som författarna gör pekar på att en viktig del i intervjupersonernas val att vara aktiva inom Sverigedemokraterna är att de bryr sig om både människor oavsett nationalitet och kultur, men att de anser att människor mår bättre av om dessa kulturer hålls åtskilda.

”Furthermore, the SD supporters in our study construct their exclusion and separation from the racialised other, not only as caring for the self, for our own, but also as caring for them, preserving their purity as the ‘other’.” (Mulinari & Neergaard 2014:54)

"it is because we love, not because we hate, that we are in SD’." (Mulinari & Neergaard 2014:51)

Detta sätt, att anse sig värna om både sin egen och andras kultur, samt välmående, är något som författarna tycks avse vara motsägelsefullt, då rasism och omsorg verkar vara motsatser. För att förklara den omsorg som intervjupersonerna talar om myntar man därför konceptet ”care racism” (Mulinari & Neergaard 2014:52).

Vi kan alltså se att oavsett vad intervjupersonerna säger, så kategoriseras uttalandena som rasistiska. Författarna visar upp ett normativ ställningstagande, samt en ståndpunkt som är baserad på ett personligt perspektiv. Detta leder mig till att anta att författarna i denna artikel an använder sig av den vetenskapsteoretiska ansatsen som kallas stand point theory.

Situated knowledge & stand point theory

Så varför använder man sig av en stand point-teori och situated knowledge?

Precis som Mulinari & Neergaard (2014:44) påpekar Haraway (1988:583) att ”there is good reason to believe vision is better from below the brilliant space platforms of the powerful”. Genom att tillhöra en minoritet, marginaliserad eller förtryckt samhällsgrupp har man upplevt de negativa sidorna av fenomenet man undersöker. 

En fråga är dock hur och vem som avgör vem som är ”below”. Representanterna för Sverigedemokraterna tycks se sig tillhöra en marginaliserad grupp lika mycket som författarna anser sig göra. Tanken om ”situated knowledge”, att kunskap produceras från olika perspektiv, genom olika aktiviteter och erfarenheter (Hekman 1997:342-343), gäller inte enbart en samhällsgrupp, utan även andra samhällsgrupper.

När man blandar in sådan relativism i stand point-teoretiska sammanhang blir det genast ett problem för denna vetenskapsteori (Hekman 1997:353, 359). För hur ska man kunna hävda att en ståndpunkt är korrekt och en annan är felaktig? Ytterligare en fråga som uppstår är vilken samhällsgrupp som står för och producerar de mest hållbara sociala värderingarna, samt frågan om vem som avgör vilka sociala värderingar som är hållbara (Harding 1997:386). 

Här kan bland annat vetenskapsteoretiska modeller såsom hermeneutiken och kritisk socialrealism vara goda angreppssätt att använda sig av för att gå djupare i förståelsen för intervjupersonernas resonemang och världsbild.
 

Kritik mot situated knowledge & stand point theory

Liksom Alan Chalmers (2013:7) påpekar författarna själv att deras bakgrund och tidigare erfarenheter kan tänkas påverka deras förståelse för vad som är rasism i sammanhanget:

”Our personal location (as non-white scholars) provides, we think, a different base for alternative understandings, compared to that offered by mainstream political science and sociology that, we argue, both conceals the centrality of racisms and under-theorises gender.” (Mulinari & Neergaard 2014:44)

Likaså kan man tänka sig (vilket författarna även påpekar i artikeln), att andra forskare inte skulle uppleva samma uttryck för rasism hos intervjupersonerna, samt att andra personer och intervjupersonerna själv inte heller upplever deras åsikter som rasistiska, eller som ”care racism”. Den som varit utsatt för, och forskat längre inom ett område kan tänkas ha mer utvecklade kunskap om ett koncept, konceptuella scheman (Chalmers 2013:11) som gör det lättare att se uttryck för, i detta fall, rasism. En viktig del som påverkar ens möjlighet till förståelse för ett fenomen är enligt Gadamer (2006) de antagandena man sedan tidigare har kring ett viss fenomen:

”/.../ philosophical hermeneutics concludes that understanding is in fact only possible when one brings one's own presuppositions into play” (Gadamer 2006:45).

Ur ett hermeneutiskt perspektiv bör man även beakta historiens inverkan (Gadamer 2006:41) på vad som anses vara rasistiskt och inte rasistiskt.

Annan kritik som stand point-teori får bemöta är tanken om att beteendevetenskapen innefattar en dubbel hermeneutik (Sayer 2010:17). Det vill säga att det intervjupersonerna berättar och beskriver är en tolkning av deras egen världsbild (individens personliga upplevelse av världen), samtidigt som forskarens uppgift är att tolka dessa intervjupersoners tolkningar för att återberätta vad de egentligen menar. Mötet mellan forskaren och intervjupersoner, samt den information som dels förmedlas av intervjupersonen och den tolkningen som forskaren gör, påverkas och sedermera påverkar forskningsresultaten (Gadamer 2006:51). Kanske kommer forskare och intervjupersoner så långt ifrån varandra att de har svårt att förstå varandra.

Kritisk socialrealims – en alternativt vetenskapsteoretiskt ansats

Ett annat sätt att angripa den information man fått ut av intervjuerna hade varit att använda sig av vetenskapsteoretiska angreppssättet kritisk socialrealism. Om vi följer Mulinari & Neergaard definition gällande att Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti, och vi vill förändra detta, kan vi ansluta oss till den kritiska socialrealismen. Tidigare diskuterade frågan gällande vilka värden som är mer ”rättvisa”, alltså frågan om vilken grupp som kan sägas företräda de mest rättvisa sociala värderingarna. Bhaskar menar på att det bör vara möjligt att avgöra vilka värden som är bättre än andra (Sayer 2010:47):

”Critical realism accepts 'epistemic relativism', that is the view that the world can only be known in terms of available descriptions or discourses, but it rejects 'judgmental relativism' – the view that one cannot judge between different discourses and decide that some accounts are better than others.”

Vi bör alltså kunna välja att en världssyn (uppsättning av värderingar) är bättre än en annan. Denna tanke stöttar stand point-teoretiker. Det som gör kritisk socialrealism till ett alternativ är idén om att man inte bara vill belysa det man ser som ett problem, utan även vill förstå vilka faktorer (t ex levnadsförhållande och levnadsmiljöer) som leder till vissa, i detta fallet, politiska ställningstagande, samt tron på att man med hjälp av kunskap om dessa faktorer kan förändra och förhindra, i detta fallet en utbredning av rasism.

Sayer sammanfattar fyra steg i kritisk social realism (2010:159):

1. Identifiera problemet. 
2. Identifiera källorna/ursprunget till problemet, t ex falska övertygelser och okunskap etc.
3. Bedöma källorna/ursprunget som något dåligt. 
4. Gynna handlingar som försöker motarbeta, förändra eller ta bort de negativa/dåliga källorna/ursprungen.

Sammanfattning

Något som tycks fattas i en stand point-vetenskapsteoretiskt inriktning, är en vilja att fördjupa sig i den logik som intervjupersonerna använder sig av i sina resonemang. Här anser jag att andra vetenskapsteoretiska ansatser, såsom kritisk socialrealism är ett bättre tillvägagångssätt som kan tydliggöra varför dessa personer förespråkar vissa ståndpunkter, samt tydligare visa på hur man, om man anser det vara nödvändigt, arbete för att kunna påverka och förändra dessa åsikter.

Diskussion

En viktig aspekt för den som läser en forskningsrapport är dels om man har förtroende för den som skriver rapporten, dels om man delar författarens världsbild och anser att författarens bakgrund och ståndpunkt tillför något relevant till forskningsresultaten. Sedan bör man absolut inte se det som en motsägelse att ha förtroende för en forskare samtidigt som man kanske inte delar deras världsbild och ståndpunkt, men kunskapen om olika ståndpunkter kan bidra till en mer kritisk läsning av forskningsresultat.

Vill man motarbete en viss ideologi måste man förstå de bakomliggande logiska resonemangen, som man anser vara falska (Sayer 2000:19, 159), vika leder till en lika falsk övertygelse. 

Referenslista

Chalmers, Alan F. (2013). What is this thing called science?. 4th ed. Maidenhead: Open University Press/McGraw-Hill Education
Köp: Adlibris | Bokus | cdon.com
Köp svensk version (annat utgivningsår)  Adlibris | Bokus | cdon.com

Gadamer, Hans-Georg. (2006). Classical and philosophical hermeneutics. Theory, culture & society, 23 (1), 29-56

Haraway, Donna. (1988). Situated knowledges: The science question in feminism and the privilege of partial perspective. Feminist studies 14 (3), 575-599

Hekman, Susan. (1997). Truth and Method: Feminist standpoint theory revisited. Signs 22 (2), 341-365.

Jackson, Patrick Thaddeus (2011). The conduct of inquiry in international relations: philosophy of science and its implications for the study of world politics. London: Routledge
Köp: Adlibris | Bokus | cdon.com

Mulinari, Diana & Neergaard, Anders. (2014). We are Sweden Democrats because we care for others: Exploring racisms in the Swedish extreme right. European Journal of Women’s Studies 2014, Vol. 21(1) 43–56

Sayer, Andrew (2000). Realism and social science. London: SAGE
Köp: Adlibris | Bokus | cdon.com

Schuetz, Alfred. (1953). Common-sense and scientific interpretation of human action. Philosophy and Phenomenological Research, 14, (1), 1-38

Tillägg
Denna artikel är en bearbetat version av en arbetsuppgift som skrevs inom ramarna för den vetenskapsteoretiska kursen Social Sciences: Theory of Science for the Social Sciences (SIMM23).

Realist Theory of Social Science (Theory of Science for the Social Sciences [SIMM23] - Task 5)

Ontological positions such as the positivist, constructivist, the emancipatory standpoint theory and critical realism illustrate the same problem in different ways, and assess and address the problems in different ways. Those who have a standpoint theory, that takes a position on a particular perspective, for example, seem to have a tunnel vision on what they perceive as a problem. It can be roughly explained as they do not discuss whether not a problem is really a problem or not - they know what the problem is (Haraway 1988:578; Hekman 2001:346-347). The positivist vision may also seem to have a very determinations idea of ​​how facts about a problem is collected and determinable by objective measurements. The constructivist way of looking at it is to discuss whether a problem really is a problem, then they mean that the experience of a phenomenon can be subjective - What appears to be a problem in a certain society, may not be so in another. Critical realism seems to be a mixture of these, since it claims that there is both a definite reality that we can relate to, and that the problems we are experiencing is a problem (whether it is subjective or not) (Sayer 2000:19, 22). A problem of social science can be to choose how to attack the problem and gather around one aspect of what is sustainable development. It however seems that many different ontological positions often choose to attack the same, problem but in their own ways.

The different epistemological (the idea of how and what kind of data they can gather) is obviously affected also by one's ontology. In the case of urban crime positivists would try to collect objective facts. They would measure how urban crime looked at one location. Constructivists would instead look at how the site was perceived by those using it and what kind of social conditions that lead to urban crime. Standpoint theorists, on the other hand, here would probably gather data that supported their standpoint. The critical realists would combine the data collection from the various ways that both positivist, constructivists and "standpointers" use.

What also differs between the different ontological conceptions and the methodology used, is the axiological ideals claim that something is good and something else is bad. Research about differences in educational level among various ethnic groups can have different values in different researchers eyes what they constitutes a good education and a poor education. The pure positivists might want to measure knowledge in "objective" terms (one such example is the PISA survey), while the realists and constructivists may have an understanding that different forms of knowledge are rewarded differently in different places, depending on local needs, it's a "situated objective" way of researching (Sayer 2000:32) . The positivist seem to have a clearer and more specific picture of what is right knowledge, while the realists and constructivists view on what is right knowledge is fluid.

References

Haraway, Donna. (1988). Situated knowledges: The science question in feminism and the privilege ​of partial perspective. Feminist studies 14 (3), 575-599.

Hekman, Susan. (1997). Truth and Method: Feminist Standpoint Theory Revisited. Signs 22 (2), ​341-365.

Sayer, Andrew (2000). Realism and social science. London: SAGE

Feminism and science - The feminist standpoint (Theory of Science for the Social Sciences [SIMM23] - Task 4)

”The original formulation of feminist standpoint theory rest on two assumptions: that all knowledge is located and situated, and that on location, that of the standpoint of the women, is privileged because it provides a vantage point that reveals the truth of social reality.” (Hekman 1997:349)

I would say that there is disagreement within the feminist perspective, as to whether feminist theories are part of realism or post-modern constructivism (Hekman 1997:341-342). Based on feminism's own perspective, the feminist standpoint, is the basic assumption that there is the power imbalance, that woman is oppressed by the man, an objective truth, or rather, it requires that it is an objective truth if it is supposed to be worth fighting against patriarchy (Hekman 1997:348) – thus it has an element of realism. One problem with such an approach is that feminism's protagonist, the woman, in contrast to the concept of class, is cross-border, the woman is thus in several groups. It thus becomes difficult to say that all women are alike, because there are so many differences among women (Harding 1983:320-321).

On the other hand it is said that the power imbalance and the different possible positions of power between the sexes is constructed in a social context (Harding 1983:311-313; Hekman 1997:343) – thus it has an element of constructivism . The feminist standpoint, which among other things means that you want to change the social structures, replacing one worldview with another better worldview, is also a constructivist way of thinking.

Thus I would say that there are traits of both realism and post-modern constructivism in the feministic standpoint, and that there is no uniform view of how the feminist perspective should act in their role in the academic world of science .

Just as Harding (1997) argues there is a problem with the feminist standpoint as soon as a group is trying to emphasize that a particular interpretation is correct (Harding 1997:389). The question is which feminist standpoint-phalanx that should set the agenda for a mutual feminist standpoint. Another question is whether this approach is transferable to other cultures.

If you want to get away from social cleavage and subjective social diversity, and claim to possess an objective truth, then there is a risk of becoming an oppressor yourself. Couse even if femninsit knowlegde i ”situated knowledge” (Haraway 1988:581), the question about where this knowledge is situated remains, is this a general situation for all women?

References

Haraway, Donna. (1988). Situated knowledges: The science question in feminism and the privilege of partial perspective. Feminist studies 14 (3), 575-599.

Harding, Sandra. (1983). Why has the sex/gender system become visible only now? in: Sandra Harding & Merrill B. Hintikka (Eds.), Discovering reality: Feminist perspectives on epistemology, metaphysics, methodology, and philosophy of science (pp 311-424). Dordrecht, The Netherlands: D. Reidel Publishing.

Harding, Sandra. (1997). Comment on Hekman's "Truth and method: Feminist standpoint theory revisited": Whose standpoint needs the regimes of truth and reality? Signs, 22 (2), 382-391.     

Hermeneutiken, kritik och möjligheter (Theory of Science for the Social Sciences [SIMM23] - Task 3)

Hermeneutiken handlar om vetskapen om att vi tolkar alla våra intryck – såväl i vardagen som inom vetenskapen. Den tidig hermeneutik handlade framförallt om hur man tolkade texter,och framförallt utvecklades av den tidiga västerländska hermeneutiken kring Bibeln och huruvida Bibeln skulle tolkas bokstavligt, om denna bokstavliga tolkning var korrekt, och huruvida Bibeln kunde tolkas utifrån olika perspektiv (Gadamer 2006:33-34).

Hermeneutiken hävdar att vår förståelse och vår tolkning av våra upplevelse dels är historiskt bunden då vi har olika historiska förståelseram (Gadamer 2006:33) (bland annat kan ett ords betydelse förändras över tid), dels att vi som individen har olika sätt att tolka våra intryck på (Chalmers 2013:5-6; Schueltz 1953:2-3). Generella koncept som försöker beskriva världen blir ”tomma ord” som på sin höjd beskriver en samling av liknande subjektiva mönster – likt Max Webers koncept ”ideltyp”, något som försöker beskriva verkligheten, men som i sin form mer påminner om ett utopiskt ideal (Gadamer 2006:38). Samtidigt kan man inom både vetenskap och konst se hur tidsandan påverkar vad man väljer att studera/skapa och hur man tolkar resultaten/konsten (Gadamer 2006:41-42).

Kritik mot hermeneutiken är bland annat att den inte har eller tillåter ett kritiskt ändamål (Gadamer 2006:49-50) och svårigheter att avgöra vad som är en korrekt tolkning.

Jag tycker själv att hermeneutiken sätter fingret på problem med vetenskap som försöker hävda att det finns objektiv fakta. Givetvis finns det fakta om är objektiv när man studerar världen. Exempel på sådan objektiv fakta är att människan behöver föda för att överleva, och att det hos idividen i de flesta fall finns en strävan efter att tillgodose dessa behov. Skillnaden ligger dock i hur vi väljer att bemöta dessa utmaningar, hur vi bemöter dem och hur vi rättfärdigar våra val av handlingar. Inom vissa ramar kan alltså mycket kunskap tänkas vara objektiv, men handlingarna kring det objektiva öppnar upp för tolkning. Vi vet att människan måste äta för att överleva, å andra sidan, när vi seren människa äta, vet vi inte om den äter för att den är hungrig (överlevnadsbehov), eller för att den enbart äter för att det är gott (njutning). Ytterligare en svårighet är hur långt man kan dra hermeneutikens ”logik” – om inget någonsin kan innehålla en kärna av sanning eller objektivitet, blir det svårt att korrigera ”problem”, då det som upplevs som problem av en part, kan upplevas som något gott av en annan part. 

Ett annat problem som hermeneutiken stöter på är även idén om att för att förstå något måste du har vissa referensramar/förståelseramar, samtidigt påverkar dessa referensramar vår förståelse (Chalmers 2013; Gadamer 2006:45, 48, 50)

Hermeneutikens ifrågasättande av det objektiva tolkandet ger oss dock möjligheten att, likt retoriken (Gadamer 2006:51), återge kunskap på ett sätt som mottagaren förstår utifrån dennes förståelseramar. Den tillför vetenskapen en förståelse om hur man kan förklara vetenskapen på ett för mottagaren betydelsefullt sätt.

Paul Ricouer

Några huvuddrag i Paul Ricouer hermeneutik är metoden för att hitta ett system förståelse mellan ett fenomen och subjektet (Gadamer 2006:52). Detta innebär att man dels måste förstå målet med en text, men även förstå de symboler som används.

Referenser

Chalmers, Alan F. (2013). What is this thing called science?. 4th ed. Maidenhead: Open University Press/McGraw-Hill Education

Gadamer, Hans-Georg. (2006). Classical and philosophical hermeneutics. Theory, culture & society, 23 (1), 29-56.

Gergen, Kenneth J. (1985). The social constructionist movement in modern psychology. American psychologist, 40 (3), 266-275.

Schuetz, Alfred. (1953). Common-Sense and Scientific Interpretation of Human Action. Philosophy and Phenomenological Research, 14, (1), 1-38.

There's no such thing as objective social fact (Theory of Science for the Social Sciences [SIMM23] - Task 2)

A positivist approach provides us with a research method that theoretically allows us to collect objective facts about the world just by observing it (Chalmers 2013:3). The positivist approach also give us hope about possibilities of using this fact to influence the society in a certain direction. For example, by collecting facts about crime, and using this fact to discourage crime. A prerequisite for such a thing to work, however, is that the collected facts is objective and reflects the actual circumstances (Chalmers 2013:3-4), and is valid for the type of crime we studied and designed to reduce. If we study crime in different neighborhoods and see that in neighborhoods, where there is a more widespread collaboration and better connection between the neighbors, have lower crime rates, then we can use this knowledge to try to establish cooperation and enhance the connection between neighbors in areas with higher crime rates, and thus lowering crime rates in the area.

However, this is something that does not always work when the social world does not always respond to actions in the same way everywhere. The positivist approach may thus be a way to begin to understand how reality works, though there are often many more variables to take into consideration. This means that the observed facts can be misleading and incomplete atmight have to be revised (Chalmers 2013:23). And our efforts may fall flat when applied to a different social worlds (in this example, another type of neighborhood) which do not have the same social structures that the previously observed neighborhood (Sayer 2000:15).

A positivist approach can thus serve as a tool to collect social facts, and give us clues about how this social facts can be applied to society. Positivistic facts, however, is not complete, and in order to make use of the collected knowledge, we may have to use other ways to understand the social reality, and understand whether we can make use of our positivist understanding to influence other social units. We might then need to to turn to other approaches than the positivist approach.

References
Chalmers, Alan F. (2013). What is this thing called science?. 4th ed. Maidenhead: Open University Press/McGraw-Hill Education

Sayer, Andrew (2000). Realism and social science. London: SAGE

Theory of Science for the Social Sciences (SIMM23) - Task 1

How would you argue for (or not) that there still are meaningful differences between various social science disciplines?

I really dont know if I want to say that there is a meaningful difference between the various disciplines within the social sciences. I think most disciplines partly overlap each other many times ( they refer to common theorists, and sometimes each others theorists/researchers).

I also believe that many splits between disciplines depends on prestige, pride, prejudice and ignorance. I can even hear lecturers and professors express themselves negatively about other disciplines. This in turn affects students who are not familiar with the other discipline, and therefore can not see through the lecturers and professors prejudice.

Diciplines today

What once is disciplines that parted ways, seems to be increasingly come back together.

This cooperation between disciplines can definitely be just a trend that will persist for decades. But I guess they sooner or later will part again, partly to create a clear understanding of the different social phenomens they are studying, but I also think there are a lot of prestige and interests from their own ranks to position themselves alongside other disciplines .

Today I also seem to see a boom in cross-disciplinary programs at universities in Sweden . However, it is something that I personally am not sure whether it will dilute the public trust of the scientific disciplines and academic education – it gets too theoretical.

To summarize this

I think that:

1) If I'm supposed to see a meaning with the differences between disciplines, it is to create space and opportunities for a discipline to elaborate themselves in their own scientific methods. To evolve without being disturbed by other disciplines.

2 ) While I see a futility in holding on to differences because a lot of scientific knowledge is lost in prestige struggles and mudslinging going on between different disciplines.