onsdag 24 december 2014

Merry Christmas to all of you! The mandatory Christmas selfie. ‪#‎selfie‬ ‪#‎julselfie‬ ‪#‎godjul‬ ‪#‎jul‬ ‪#‎merrychristmas‬ ‪#‎xmas‬ ‪#‎christmas‬ ‪#‎christmasselfie‬

Merry Christmas to all of you! The mandatory Christmas selfie. ‪#‎selfie‬ ‪#‎julselfie‬ ‪#‎godjul‬ ‪#‎jul‬ ‪#‎merrychristmas‬ ‪#‎xmas‬ ‪#‎christmas‬ ‪#‎christmasselfie‬

fredag 19 december 2014

Pennor.eu - Sista rycket i julförsäljningen

En av de positiva aspekterna med att vara entreprenör och egenföretagare är att ingen chef säger åt dig att "det är en dum idé" eller "det funkar inte". Istället kan man välja att alltid följa den inre rösten som säger "Vi testar!".

Nu kör vi sista rycket i julförsäljningen! Som VD på Lilon.se har man äran att jobba med allt från pappersarbete, marknadsföring, utvärdering, logistik och lager etc.

---- Nu närmar sig julafton med stormsteg. För att skapa en bättre överblick gällande vilka pennor och tillbehör som du kan få hem snabbt har vi lanserat webbutiken Pennor.eu. Vi har även satt upp en julkampanj där du kan hitta pennor och tillbehör med nedsatt pris. Upp till 50% rabatt på flera artiklar!

Beställ innan kl 17 så skickas varorna idag (gäller hela sortimentet på Pennor.eu). För att vara säker på att beställningarna kommer fram innan julafton rekommenderar vi att beställningar läggs senast 19 december (idag) innan kl 17.

Du hittar julkampanjen här:
Julklappstips på Pennor.eu

Ett urval ur kampanjen på Pennor.eu.

onsdag 17 december 2014

Ger jag upp all form av skrivande. Dett ni!

Nu ger jag upp all form av skrivande. Jag har börjat stava "det" med två "t" - "dett". DETT ni!

måndag 15 december 2014

Begränsa stödet till kulturtidskrifter

Inlägget är en kommentar till debattartikeln: Vill Alliansen begränsa det offentliga samtalet?

"Jag förstår inte varför ni anser att vi skattebetalare ska tvingas stödja tidskrifter som vi inte är intresserade av att stödja. Det tycks även vara så  att de som gnäller mest, gällande ett minskat stöd, är personer och organisationer med ekonomiska egenintressen (kamouflerade i ord som att det är "ett hot mot det offentliga samtalet", "möjliggör stor mångfald i samhällsdebatten" etc).
Jag kan också lova, att om ni är tillräckligt intresserade och passionerade av att driva era kulturtidskrifter så lyckas ni nog hitta andra finansieringsformer som fyller det tomrum som ett minskat stöd leder till. Å andra sidan är inte era läsare intresserade av era tidskrifter, och visar detta genom en ovilja att betala för prenumeration eller på annat sätt finansiera er, bör ni kanske se över om ni egentligen fyller ett verkligt behov och om intresset för tidskrifterna verkligen är tillräcklig stort för att skattebetalarna ska behöva fortsätta att finansiera dem.
Jag tror att folket mycket väl kan föra det offentliga samtalet utan stöd från skattefinansierade kulturtidskrifter.

Så för att lugna ner er lite:
1. Arbeta med att hitta andra finansieringsformer.
2. Se över ert innehåll så det fyller ett verkligt behov, och därmed är något era läsare är beredda att medfinansiera.
3. Se över era utgifter."

söndag 14 december 2014

Snart 35 år. Är jag vuxen?

Jag:
- "Mamma, kände du dig vuxen när du var 35?"
Mamma:
- "Då hade jag varit vuxen länge."
- "Är jag vuxen?"
- "Du borde va."

(Jag anar en osäkerhet i hennes ord.)

torsdag 11 december 2014

Den allra viktigaste installationen på ett CrossFit-gym är kamerastativet

Japp, så måste det vara, den allra viktigaste installationen på ett CrossFit-gym är... kamerastativet.

Jag har aldrig sett så många personer fotografera och filma hela övningar som det görs inom CroffFit-kulturen. Det handlar inte om selfies, utan det handlar om om filmer och bilder på hela utförandet av övningar. För sådant krävs antingen en uthållig vän som varje dag ställer upp och filmar, eller att man använder et stativ, vinklar kameran rätt, kolla om det ser bra ut etc etc.

Givetvis kanske alla inom CroffFit-kulturen hjälper varandra. Kanske är det inget konstigt att på ett sådant gym gå fram och fråga en annan person om den skulle kunna film eller fotografera så att man kan lägg upp bilden i social medier senare.

Äh, vad vet jag. Jag har aldrig besökt ett CrossFit-gym, eller gjort et besök i CrossFit-kulturen. Det får bli ett senare sociologiskt projekt!

Pennor.eu - Ny webbutik

Något som är väldigt positivt med usla, uttråkande och intetgivande arbetsuppgifter/studier är att de gör mig kreativ. Tråka ut mig, och plötsligt vaknar kreativiteten till liv. Och det gäller inte bara mig, det gäller de flesta. I våras gick jag en väldigt substanslös kurs i Lund. Egentligen borde jag lagt tid på studierna, men det är svårt att motivera sig när det finns "vettigare" saker att göra (jag fick ändå godkänt i kursen).

Förutom det där tidigare inlägget från i våras om att jag skulle bli "expert" på e-postnyhetsbrev (vilket faktiskt föll väldigt väl ut), så smyglanserade jag även webbutiken Pennor.eu (en idé som legat och väntat på rätt tillfälle under en längre tid - veckan har för får arbetstimmar). Det har visat sig att trots minimala ansträngningar när det gäller design eller marknadsföring, så föll det projektet också väl ut. Den fungerar, den säljer.

Med det sagt vill jag egentligen bara marknadsföra Pennor.eu:
Behöver du få en snabb överblick gällande vilka pennor och skrivtillbehör som finns på lager, driver Lilon AB en parallell webbutik med pennor och tillbehör - Pennor.eu. Allt på Pennor.eu är lagervaror och i varje produktbeskrivning anges antal produkter som finns på lager (se fältet "Tillgänglighet"). Beställningar på Pennor.eu skickas från lagret normalt inom 1-2 dagar. Just nu skickas beställningar som inkommer innan kl 16, samma dag som beställningen läggs.

Så behöver du en snabb och enkel julklapp i pennväg ger Pennor.eu dig en överblick.

Pennor.eu lanserades 2014 för att jag lättare skulle kunna tillgodose kunders behov av snabba leveranser av lagerförda pennor och tillbehör. Sortimentet uppdateras och utökas kontinuerligt.

Leverans
Alla varor på Pennor.eu är lagervaror. Normal leveranstid är 1-2 arbetsdagar.
- Beställningar skickas inom 1-2 arbetsdagar
- Fraktkostnad 39 kr
-14 dagar öppet köp

Betalningsalternativ
- Kortbetalning (VISA/Mastercard)
- Förskott till bankgiro
- Faktura

Besök Pennor.eu

onsdag 10 december 2014

Formatera numrering i fotnoten (infoga punkt och mellanslag) i LibreOffice Writer

När jag jobbar med fotnoter i LibreOffice Writer brukar formateringen på fotnoten inte se ut som jag vill. Ett problem är bland annat att numreringen - den inledande siffran och texten i fotnoten går ihop. Detta är något man ibland måste ändra själv.

Problem: Numreringen i  fotnoten sitter ihop med texten. Vi vill ha en punkt och ett mellanslag mellan siffran och texten. Undrar du hur man får till linjen mellan fotnoten och texten kan du läsa om det i guiden Infoga skiljelinje (linje) mellan fotnot och text i LibreOffice Writer.


För att automatiskt infoga en punkt och ett mellanrum mellan numreringen och texten i fotnoten i LibreOffice Writer måste du ändra följande.

1. Klicka på Verktyg -> Fot-/slutnoter...
Klicka på Verktyg -> Fot-/Slutnot... 
2. I fältet Efter skriver du in .  (alltså punkt och ett mellanslag)
Glöm inte att slå in ett mellanslag efter punkten. Annars flyter punkten och texten ihop. Det finns även andra parametrar du kan ändra här för att formatera hur fotnoterna ska se ut. Dubbelkolla gärna att fältet Numrering är inställt till 1, 2, 3, ... om du vill att fotnoten ska börja med siffror.

I fältet Efter skriver du in .  (alltså punkt och ett mellanslag)

3. Resultat
Din fotnot innehåller nu en punkt och ett mellanslag mellan numreringen och texten i fotnoten.






tisdag 9 december 2014

Infoga skiljelinje (linje) mellan fotnot och text i LibreOffice Writer



Sida utan skiljelinje mellan fotnot och text. Undrar du hur man lyckas infoga en punkt och ett mellanrum mellan numreringen i fotnoten och texten i fotnoten kan du läsa guiden Formatera numrering i fotnoten (infoga punkt och mellanslag) i LibreOffice Writer.
För att infoga en skiljelinje mellan fotnot och löptexten i LibreOffice Writer gör du följande:

1. Klicka på Format -> Sida...

Klicka Format -> Sida...
2. Välj Fotnot -> Ändra under Skiljelinje -> Längd 100% -> Klicka OK
Här finns flera parametrar att ändra på där du kan anpassa linjen. Den viktigaste parametern att förändra för att få fram en linje är parametern längd. Den är satt till 0%. Ändra till 100% och klicka på OK.

Ändra längd till 100% och klicka på OK.
3. Resultat
Du har nu en skiljelinje mellan fotnoten och texten. 

måndag 8 december 2014

torsdag 4 december 2014

NOFX - Linoleum (acoustic cover)

"Possessions never meant anything to me" och "I'm not crazy". Tillräckligt bra textrader för att sälja in sig till mig... Och får nog tillägga att NOFX album "I Heard They Suck Live!!" fortfarande är en av mina favoriter bland liveskivor.


söndag 16 november 2014

Risk Legacy‬


‪ #‎boardgame‬ ‪#‎risk‬ ‪#‎risklegacy‬ ‪#‎boardgames‬

söndag 9 november 2014

Hattväder

Hattväder - Lite för varmt för mössa, men lite för kallt för att vara utan huvudbonad.


fredag 7 november 2014

GIS: Sveriges tätororter geokodade & konvertera koordinater i ArcGIS

UPPDATERING: Idag, dagen efter att jag lyckats få fram tätortspunkter i ArcGIS, hittade jag en karta hos Lantmäteriet som tycks innehålla punkter för svenska tätorter. Jag ar inte fördjupat mig i filen ännu, men man hittar den här: Ladda hem gratis Sverigekartor. Kartan "Sverige 1:1 miljon" innehåller bl a tätorter.
----------------

Det här är mest en kom-ihåg-notis åt mig själv, för att komma ihåg hur jag löste problemet med att omvandla GPS-koordinater till fungerande koordinater i ArcGIS. Notera att att jag är nybörjare i GIS/QGIS/ArcGIS, så lösningen hade kanske kunnat vara enklare än så här. Just nu hade jag inte tid att lösa det med hjälp utifrån, utan fick använda min egen logik för att testa mig fram.

Lite kort kan jag berätta att jag just nu sitter med ett arbete där jag ska göra några statistiska GIS-analyser (GIS står för geografiska informationssystem - det handlar typ om att kombinera statistik med kartritning - alltså väldigt enkelt förklarat.).
Till min analys behövde jag några orter i Skåne utplacerade på kartan. Jag trodde att det skulle vara enkelt att komma över en sådan karta. Men tydligen gillar statliga verk såsom Statistiska centralbyrån bara del med sig till en viss del av det material de har (trots att vi alla betalar för deras arbete med skattepengar och bör ses som delägare till mycket samhällsnyttig information). Yeah yeah, jag gillar öppen information, öppen källkod, öppen programvara mm...

Kanske finns det ett enklare sätt att lösa det på, kanske är det jag som helt missat var jag skulle kunna få tag på informationen med de svenska tätorterna geokodade på en offentlig sida, kanske hade jag kunnat prata med Malmö högskola eller Lunds unversitet för att få tag på datan. Dock har jag tidigare varit i kontakt med andra personer som sökt sådan information. Anledningen till att de kontaktat mig är för att jag för några år sedan lanserade sajten Ort.nu. En sajt som sammanställer information om olika orter. Just nu arbetar jag inte aktivt med den, men planen för sajten har hela tiden varit långsiktigt. För att göra historien kort. När jag lanserade sajten tog jag sammanställde jag bl a svenska tätorters namn med GPS-koordinater, för att kunna visa en karta på sajten. Det var ett jäkla jobb med det ska jag tillägga! Men även där tänkte jag långsiktigt, jag hoppades och trodde att jag en dag skulle ha nytta av datan igen. Idag kom den dagen,

Efter en del mekande med mitt gamla excelark fick jag in datan i ArcGIS (genom Add Data).
Sedan högerklickade jag på den importerade tabellen och klickade på Display XY Data...
I X Field valde jag longituderna och i Y Field latituderna. Sedan såg jag till att välja koordinatsystemet:
Projected Coordinate Systems -> UTM -> WGS_1984 -> WGS 1984 UTM Zone 32N genom att klicka på Edit...

Nu ritades punkterna för de olika tätoreterna upp, men på fel ställe. Så jag var tvungen att konvertera GPS-koordinaterna till ett annat koordinatsystem. Det är här jag inte har någon aning om varför det blev fel. Jag testade att ändra på decimaltecken, punkttecken, skiljetecken etc, men hittade inte vad som gjorde att punkterna ritades upp på fel plats. Jag gissar att jag hade kunnat lösa problemet enklare om jag förstått programmet bättre. Det kommer en dag. Jag gissar på att det har något med att ArcGIS tvingar mig att använda kommatecken istället för punkter som avskiljare. Det verkar som att programmet automatiskt vill att man använder sig av det svenska kommasysystemet istället för det amerikanska punktsystemet som decimalavskiljare (något som fått mig att bli förvirrade flera gånger innan när jag följt instruktionerna i läroboken som använder punkter, medan jag ska använda kommatecken). Troligtvis går det att ändra i själva programmet.
Men, istället löste jag det, som sagt, genom att konvertera mina GPS-koordinater, med hjälp av ArcGIS och redskapet Convert Coordinate Notation (Data Management), till  MGRS-koordinatsystemet (jag har inte läst på vad det är, jag testade mig fram helt enkelt ;) ). I alla fall, i redskapet Convert Coordinate Notation (Data Management) valde jag:
Input table: Tabellen med GPS-koordinater
Input coordinate system: GCS_WGS_1984 (för att jag tror att det är det systemet som GPS-koordinaterna följer)
Output coordinate system:  GCS_WGS_1984 (jag vet inte varför, för att jag tror att det är så man ska göra om resten av kartan föler det systemet)
Input Coordinate format: DD_2 (för att mina longituder och latituder var uppdelade i olika kolumner, ArcGIS vade det automatiskt, men man kan läsa mer om det här).
I X Field valde jag longituderna och i Y Field latituderna.
Och sist valde jag att konvertera till MGRS, genom att välja MGRS i Output Coordinate Format. Sedan klickade jag på OK.

1. Add Data  
2. Display XY Data (högerklicka på tabellen)
3. X Field =  longitudern,  Y Field latituderna
4. Projected Coordinate Systems -> UTM -> WGS_1984 -> WGS 1984 UTM Zone 32N
5. Klicka OK.
Förhoppningsvis är punkterna korrekt utritade. Annars testa:

5. Starta Convert Coordinate Notation (Data Management) (sök efter det så hittar du det).
Välj: Input coordinate system: GCS_WGS_1984
Input Coordinate format: ?
X Field:  longituderna
Y Field: latituderna.
Output Coordinate Format: MGRS
OK

Och sedan verkade problemet löst. Men snälla du, om du har en susning om varför det blev fel och hur jag kunnat lösa det lättare får du gärna lära mig. :)

Tada, en karta över svenska tätorter. Kartograf: Ulf Liljankoski. Data sammanställd av: Ulf Liljankoski. Kartmaterial: ArcGIS/SCB/OpenStreetMap.



fredag 24 oktober 2014

‪#‎Firenze‬ ‪#‎Florence‬ ‪#‎Florens‬ ‪#‎italia‬ ‪#‎italy‬ ‪#‎italien‬ View from the Boboli Gardens

#‎Firenze‬ ‪#‎Florence‬ ‪#‎Florens‬ ‪#‎italia‬ ‪#‎italy‬ ‪#‎italien‬ View from the Boboli Gardens.Photo: Ulf Liljankoski

onsdag 22 oktober 2014

Du zhan (2012) / Drug War (2012) - En kort filmrecension

Drug War (Du zhan) är inte bara en riktigt bra actionfilm från Hong Kong och regissören Johnnie To, den är mycket mer än så (om man ser metaforer).
Filmen berättar historien om hur en mans rädsla för döden kan leda till så många människors död. 


Failed to Connect to Database. An underlying database error occurred. Class not registered. (ArcCatalog/ArcCatalog) - GIS Tutorial 4-1 i GIS Tutorial Basic Workbook av Gorr & Kurland

När jag gick igenom Tutorial 4-1 i boken GIS Tutorial Basic Workbook for ArcGIS 10.1 av Gorr & Kurland (2013) fick jag följande meddelande när jag skulle lägga till CensusData.xlsx i Chapter4.gdb:
Failed to Connect to Database. An underlying database error occurred. Class not registered.
För att hitta en lösning på problemet och komma runt problemet fick jag söka efter ett svar på nätet.

En kortsiktig lösning var att öppna filen CensusData.xlsx i Microsoft Excel och "Spara som.." CensusData.xls. Denna lösning använde jag mig av, och det gick efter det att fortsätta följa instruktionerna i boken.

En annan  lösning var att installera Microsoft Office database engine 2007 (2007 Office System Driver: Data Connectivity Components). Detta har jag nu också gjort, och förhoppningsvis är detta en långsiktig lösning på problemet. (Jag uppdaterar detta inlägg när jag testat).

För mer information:


tisdag 21 oktober 2014

Ankare

Artikeln har flyttat hit: Ankare

Fiume Arno #‎Firenze‬ ‪#‎Florens‬ ‪#‎Florence‬ ‪#‎italia‬ ‪#‎italien‬ ‪#‎italy‬

#‎Firenze‬ ‪#‎Florens‬ ‪#‎Florence‬ ‪#‎italia‬ ‪#‎italien‬ ‪#‎italy‬

Fiume Arno #‎Firenze‬ ‪#‎Florens‬ ‪#‎Florence‬ ‪#‎italia‬ ‪#‎italien‬ ‪#‎italy‬. Photo: Ulf Liljankoski

måndag 20 oktober 2014

Centro storico di Firenze ‪#‎Florens‬ ‪#‎Florence‬ ‪#‎Firenze

Florence evening sky and the gold shimmering city. ‪#‎Florens‬ ‪#‎Florence‬ ‪#‎Firenze

Centro storico di Firenze  ‪#‎Florens‬ ‪#‎Florence‬ ‪#‎Firenze. Photo: Ulf Liljankoski

söndag 19 oktober 2014

Piazza del Duomo #‎Florence‬ ‪#‎Firenze‬ ‪#‎Florens‬

Searching for that magic light in Florence. ‪#‎Florence‬ ‪#‎Firenze‬ ‪#‎Florens‬


Piazza del Duomo #‎Florence‬ ‪#‎Firenze‬ ‪#‎Florens. Photo: Ulf Liljankoski

En fjäril flög förbi

Ilskan mot målvakten, som tydligen tar för lång tid på sig, tilltar. Själv missade jag allt ståhej när jag tog mig tid att titta på den söta fjärilen som flög förbi...

Stadio Artemio Franchi - Curva Ferrovia, Florens.


torsdag 16 oktober 2014

Gymnasietjejer

Gymnasietjejer borde ha en egen kupé på tåget. De använder alltid för mycket parfym...

Action Bronson - Easy Rider

"this is the most seamless fusion of hip hop and psychedelic rock ive ever seen" (YouTube comment by sirpsychosexy)

"That is correct. I'll have to say that it's definitely a true statement." (Action Bronson's response to the comment)

Comments:

måndag 13 oktober 2014

Ulf Liljankoski #selfie #schoolselfie #bubbelskrift #bubbleletters

För att lära sig våra namn ville läraren ha en bild på oss.

#selfie #schoolselfie #bubbelskrift #bubbleletters

onsdag 8 oktober 2014

Havtornsäventyr - Havtorn, havtornssnaps och havtornssylt

Vi överlistade världens smartaste bär, havtorn. Det blev både havtornssnaps och havtornssylt/marmelad

Havtorn
Havtorn
Havtorn

Havtorn
Havtornssnaps

Havtornssylt/Havtornsmarmelad
Havtornssylt/Havtornsmarmelad

Havtornssylt/Havtornsmarmelad

Havtornssylt/Havtornsmarmelad





söndag 5 oktober 2014

Metropolis (1927) - Stumfilm och kroppsspråk

Med viss osäkerhet satte jag mig framför en 2 1/2 timmar lång stumfilm.
Insikt: Kroppsspråkets betydelse för fungerande kommunikation blir väldigt tydligt i stumfilmer.
Metropolis på IMDb

fredag 3 oktober 2014

Balladen om herr Fredrik Åkare och den söta fröken Cecilia Lind (acoustic cover) & snack om "Fredrik Åkare"-syndromet

Mer snack än sång? Jag tyckte tydligen att det var en god idé att prata om "Fredrik Åkare"-syndromet - äldre mäns och kvinnors dröm om att få bekräftelse från yngre generationer, om att få en bekräftelse på att det trots åldern fortfarande finns en åtråvärd utsida och insida som tilltalar "ungdomen". Och det var kallt i uterummet, därav klädseln...



Visit my YouTube channel:
Ulf Liljankoski on YouTube

fredag 12 september 2014

Film: Remake (2014)

Det här var en väldigt bra svensk film! Kärlekskonceptet känner vi igen, men bra skådespel som känns äkta och en schysst twist. Det bästa jag sett inom svensk film på länge.
Remake (2014)


Filmen kan ses på SVTplay fram till  18 september 2014:
http://www.svtplay.se/video/2306596/remake

fredag 5 september 2014

Jag dömer människor

Jag dömer människor utifrån hur de agerar i vardagen, hur de bemöter sina medmänniskor. Inte utifrån deras politiska värderingar eller hur de röstar i valet. Kärlek till er alla! <3

torsdag 4 september 2014

Laddar inför Helsingborg marathon

Inför Helsingborg marathon laddar jag genom förträngning, och genom att försöka komma på så många logiska anledningar som möjligt för att motivera varför jag INTE bör springa. (1) Det kan inte vara bra för kroppen att springa så långt, (2) livet är inte en tävling, och (3) du behöver inte bevisa något för någon, är tre av motiven.
Jag hoppas (för min skull) att det ösregnar dagen då det är dags...

"Eldskorna" som tagit mig många hundra mil.

"Rösta rött, leva blått, snacka grönt och jobba svart" (Troublemakers - Grogg & Parabol)

Raden "rösta rött, leva blått, snacka grönt och jobba svart" fångar mycket av den vänster- och socialdemokratiska mentaliteten i Sverige.

Just den raden är nog det som är bra med låten, annars är den ganska trist att lyssna på. Här kommer den ändå:


tisdag 2 september 2014

För frihet och solidaritet!

För frihet och solidaritet!
För att jag tror på det naturligt goda i människan.
För att jag tror på det naturligt osjälviska i människan.
Min röst är lagd.



Tillägg 1:
Det är en vanlig missuppfattning Erik! Liberalister (och moderater) har alltid trott på att människan kan agera i grupp och gemensamt ta ansvar och visa hänsyn för varandra. Skillnaden är att vänsterblocket tror att det är något man måste "tvinga" folket att göra, samt att de i större utsträckning väljer att använda ordet "solidaritet" i sin marknadsföring.

Tillägg 2:
Ett viktigt tillägg är att vänsterblocket oftare talar om solidaritet med sin "egen" grupp. Liberaler delar inte upp samhället i ett "vi och dem"-samhälle på det sättet, och då blir solidaritet för "den egna gruppen" inget man talar om. En liberalist kämpar solidariskt vid allas sida, inte den "egna" gruppens sida (för att det, som sagt, inte finns en "egen" grupp bland liberalisterna).

måndag 18 augusti 2014

söndag 17 augusti 2014

lördag 16 augusti 2014

Toalettstädning.

Veckans största hinder är övervunnet... toalettstädning.

fredag 15 augusti 2014

Moderaternas affischkampanj mot de rödgröna och Marie Demker uttalande roar

Sådana här artiklar förvånar och roar mig:
Reinfeldts kampanj mot de rödgröna

Jag blir väldigt förvånas över att man väljer att låter Marie Demke, professor statsvetenskap, kring Moderaternas kampanj mot de rödgröna. Det förvånar mig att man låter att en person, som tidigare varit aktiv inom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, att uttala sig i ämnet som om personen vore en opartisk expert bara för att de har en professorstitel.

Det roar mig att Marie Demke säger att "Kampanjen är ett utslag av 'negative campaigning'. Jag vet inte om jag skulle kalla det desperat, men det är ju en extremt onyanserad kampanj, för att uttrycka det milt."
Anledningen till att det roar mig är att jag förväntar mig att en professor i statsvetenskap borde känna till att politik är onyanserad. Politik är ett tydligt ställningstagande i sakfrågor och i frågor kring hur man löser ett problem på bästa sätt. Skulle en politiker vara nyanserad skulle det medföra att man tillerkände andra politiska partier att de mycket väl kan ha rätt i sina frågor och ställningstaganden.  Och rent logiskt kan du som politiker vara både socialdemokrat och moderat. Du måste välja, och ett sådant val leder, i övriga politikers ögon,  till onyanserade ställningstaganden.

Givetvis tycker en tidigare professor med som varit aktiv inom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att Moderaternas kampanj är onyanserad.


Stand point-teori och kritisk socialrealism inom aktuell forskning: Ställningstagande inom forskning

Detta är en artikel som belyser hur en forskares ståndpunkt kan påverkar dennes forskande blick samt hur forskningsresultaten påverkas av dessa ställningstagande (t ex politiska, filosofiska och teoretiska/vetenskapsteoretiska ställningstaganden).

Förhoppningsvis kan artikeln belysa varför det är viktigt att forskaren tidigt i sitt arbete är tydlig gällande sitt ställningstagande och sin teoretiska/vetenskapsteoretiska ansatts, då ett tydligt ställningstagande gör det möjligt för läsaren (och framförallt den oerfarne läsaren) att kunna se dessa ställningstagande och hur de påverkat både forskningsförfarandet och forskningsresultaten.

Å andra sidan blir varje sätt att angripa en frågeställningen ett ställningstagande, ett ställningstagande som kan vara såväl medvetet som omedvetet.

Sammanfattat handlar artikeln om hur viktigt det är att ha ett öppet sinne för vad de intervjuade personer säger, oavsett vilken politisk eller moralisk hållning man har som forskare. Vill man arbeta med åsiktsförändring och främja öppenhet måste man först förstå de intervjuades resonemang, deras "kulturella logik", om man ska kunna angripa problemet på rätt sätt.

Inledning

I denna artikel diskuterar har jag titta närmare på artikeln We are Sweden Democrats because we care for others: Exploring racisms in the Swedish extreme right. (2014) skriven av Diana Mulinari, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, och Anders Neergaard, fil. dr. i sociologi och universitetslektor vid Linköpings universitet.

Artikeln snubblade jag över när jag skulle gå en kurs i fältarbete vid Lunds universitet där Diana Mulinari var kursansvarig. Anledningen till att jag läste artikeln är att jag anser att det är en god idé att skapa en förståelse för vilka politiskt och vetenskapsteoretiska intressen olika föreläsare och kursansvariga har, för att på ett kritiskt sätt kunna ta till mig det det som sägs under föreläsningar, samt ha en kritisk grundförståelse till varför en del kurslitteratur används och hur denna litteratur diskuteras under utbildningen. Intresset för artikeln blev också större då den handlade om varför svenska kvinnor valde att vara aktiva i det politiska partiet Sverigedemokraterna, en frågeställning som låg i linje med mina egna intressen kring varför man väljer att ansluta sig till ett visst parti, samt att jag själv intervjuat personer som väljer att rösta eller arbeta aktivt inom Sverigedemokraterna (ett pågående projekt – som dock inte enbart handlar om varför man väljer att vara aktiv inom Sverigedemokraterna, utan även övriga partier, och hur man diskuterar och rättfärdigar sina åsikter).
Tanken med detta paper är att titta närmare på vilken vetenskaplig tradition som ligger till grund för och kan tänkas påverka resultaten i artikeln av Mulinari & Neergaard (2014), samt hur andra vetenskapsteoretiska modeller eventuellt hade kunnat påverka resultatet.

Bakgrundsartikeln av Mulinari & Neergaard

Artikeln jag valt att granska utifrån vetenskapsteoretiska perspektiv heter We are Sweden Democrats because we care for others: Exploring racisms in the Swedish extreme right. I artikeln har Mulinari & Neergaard (2014) utfört tjugo djupintervjuer med kvinnor som är aktiva inom det politiska partiet Sverigedemokraterna. Artikelns mål är att fördjupa sig i hur dessa kvinnor reflekterar och resonerar kring sitt val att vara aktiva inom Sverigedemokraterna (Mulinari & Neergaard 2014:44).

Vetenskapsteoretisk analys av artikeln

Tidigt i artikeln påpekar författarna att deras bakgrund ger dem alternativ grund för förståelsen av hur rasism uttrycker sig:
Our personal location (as non-white scholars) provides, we think, a different base for alternative understandings, compared to that offered by mainstream political science and sociology that, we argue, both conceals the centrality of racisms and under-theorises gender. (Mulinari & Neergaard 2014:44)
Artikeln inleds även med en diskussion kring hur rasism bör definieras, samt definierar man Sverigedemokraterna som ett rasistiskt parti, ett kulturellt rasistiskt parti. Denna definition når man fram till genom att diskutera ett par lika alternativ kring hur man kategoriserar partier med liknande politik, samt utifrån teoretiska diskussioner kring hur rasism bör definieras. Utav de olika teoretikerna väljer författarna att använda sig av en teoretiker som gör det möjligt att definiera Sverigedemokraterna som just ett rasistiskt parti (Mulinari & Neergaard 2014:45):
Instead of using the word ‘racism’ these researchers often talk about migration sceptics, anti-migration, welfare-chauvinism, nativism and xenophobia. Inspired by Fennema (1997) and the discussion of new/cultural racism (Barker, 1981), we conceptualise the Sweden Democrats as a culturally racist party. /.../ This cultural racism, we argue, characterises the Sweden Democrats.” (Mulinari & Neergaard 2014:45)
Frågan i artikeln är alltså inte huruvida kvinnorna man intervjuar, vilka är aktiva i Sverigedemokraterna, är rasister eller inte, utan per författarnas valda definition, utifrån ett teoretiskt val, är Sverigedemokraterna rasister.
När sedan de intervjuade kvinnorna påstår att de inte är rasister, utan istället påpekar andra anledningar till varför de är Sverigedemokrater leder detta författarna till den logiska slutsatsen att de intervjuade döljer sin rasism.
/.../ the women we interviewed have chosen to represent a racist party (although they do not see themselves or the party as racist). ” (Mulinari & Neergaard 2014:44)
"That they are not racist is a message that is important to the informants, not only in relation to the party policies but in their understanding of their own identity." (Mulinari & Neergaard 2014:49)
Författarnas logiska resonemang ser förenklat ut enligt följande:
  1. Alla sverigedemokrater är rasister (SANT utifrån författarnas definition)
Intervjupersonen säger däremot att de inte är rasister, men då forskarna utgår från att det är sant att alla Sverigedemokrater är rasister kommer man fram till följande slutsats (ifrågasätter inte detta, utan gör ett ställningstagande):

Slutsats: Alltså är intervjupersonerna rasister, oavsett om de säger och argumenterar för att inte vara rasister. Intervjupersonernas argument gällande att de inte är rasister måste därmed också vara felaktiga.

Om författarna istället inte börjat med att definiera alla sverigedemokrater som rasister, hade slutresultatet kunnat se ut på ett annat sätt.
  1. Alla sverigedemokrater är rasister (OSÄKERT och öppet för diskussion)
Här låter man det tar man det inte som en sanning att alla sverigedemokrater är rasister, utan är öppen för att förstå vad sverigedemokraterna menar när de säger att de inte är rasister. Man kan då komma till följande slutsats:

Slutsats: Det tänkas vara så att intervjupersonerna är aktiva i Sverigedemokraterna utan att för den delen ha några rasistiska värderingar.

Det första logiska exemplet visar på hur, ett inledande ställningstagande, en stand point-teori styr tankegången och slutresultaten. Samt påverkar hur forskarna tolkar intervjupersonernas uttalanden. Det andra logiska exemplet visar på hur man genom att inte göra ett ställningstagande i frågan, kan vara öppen till att förstå intervjupersonernas tankar och argument genom att sätta sig in i dem ytterligare. 

Det enda skillnaden i de två logikexemplen är alltså hur en stand point-teoretiskt tillvägagångssätt där man redan bestämt sig för vad intervjupersonerna står för styr slutresultatet i undersökningen, medan om man skulle välja att vara öppen för andra alternativ hade man kunnat arbeta mer med den information man fått ut av intervjuarna istället för att avfärda svaren om att man inte är rasist som ett sätt att försöka försvara sin identitet (Mulinari & Neergaard 2014:49).

Den fortsatta analysen som författarna gör pekar på att en viktig del i intervjupersonernas val att vara aktiva inom Sverigedemokraterna är att de bryr sig om både människor oavsett nationalitet och kultur, men att de anser att människor mår bättre av om dessa kulturer hålls åtskilda.
Furthermore, the SD supporters in our study construct their exclusion and separation from the racialised other, not only as caring for the self, for our own, but also as caring for them, preserving their purity as the ‘other’.” (Mulinari & Neergaard 2014:54)
"it is because we love, not because we hate, that we are in SD’." (Mulinari & Neergaard 2014:51)

Detta sätt, att anse sig värna om både sin egen och andras kultur, samt välmående, är något som författarna tycks avse vara motsägelsefullt, då rasism och omsorg verkar vara motsatser. För att förklara den omsorg som intervjupersonerna talar om myntar man därför konceptet ”care racism” (Mulinari & Neergaard 2014:52).

Vi kan alltså se att oavsett vad intervjupersonerna säger, så kategoriseras uttalandena som rasistiska. Författarna visar upp ett normativ ställningstagande, samt en ståndpunkt som är baserad på ett personligt perspektiv. Detta leder mig till att anta att författarna i denna artikel an använder sig av den vetenskapsteoretiska ansatsen som kallas stand point theory.

Situated knowledge & stand point theory

Så varför använder man sig av en stand point-teori och situated knowledge?
Precis som Mulinari & Neergaard (2014:44) påpekar Haraway (1988:583) att ”there is good reason to believe vision is better from below the brilliant space platforms of the powerful”. Genom att tillhöra en minoritet, marginaliserad eller förtryckt samhällsgrupp har man upplevt de negativa sidorna av fenomenet man undersöker. 

En fråga är dock hur och vem som avgör vem som är ”below”. Representanterna för Sverigedemokraterna tycks se sig tillhöra en marginaliserad grupp lika mycket som författarna anser sig göra. Tanken om ”situated knowledge”, att kunskap produceras från olika perspektiv, genom olika aktiviteter och erfarenheter (Hekman 1997:342-343), gäller inte enbart en samhällsgrupp, utan även andra samhällsgrupper.

När man blandar in sådan relativism i stand point-teoretiska sammanhang blir det genast ett problem för denna vetenskapsteori (Hekman 1997:353, 359). För hur ska man kunna hävda att en ståndpunkt är korrekt och en annan är felaktig? Ytterligare en fråga som uppstår är vilken samhällsgrupp som står för och producerar de mest hållbara sociala värderingarna, samt frågan om vem som avgör vilka sociala värderingar som är hållbara (Harding 1997:386). 

Här kan bland annat vetenskapsteoretiska modeller såsom hermeneutiken och kritisk socialrealism vara goda angreppssätt att använda sig av för att gå djupare i förståelsen för intervjupersonernas resonemang och världsbild.
 

Kritik mot situated knowledge & stand point theory

Liksom Alan Chalmers (2013:7) påpekar författarna själv att deras bakgrund och tidigare erfarenheter kan tänkas påverka deras förståelse för vad som är rasism i sammanhanget:
”Our personal location (as non-white scholars) provides, we think, a different base for alternative understandings, compared to that offered by mainstream political science and sociology that, we argue, both conceals the centrality of racisms and under-theorises gender.” (Mulinari & Neergaard 2014:44)

Likaså kan man tänka sig (vilket författarna även påpekar i artikeln), att andra forskare inte skulle uppleva samma uttryck för rasism hos intervjupersonerna, samt att andra personer och intervjupersonerna själv inte heller upplever deras åsikter som rasistiska, eller som ”care racism”. Den som varit utsatt för, och forskat längre inom ett område kan tänkas ha mer utvecklade kunskap om ett koncept, konceptuella scheman (Chalmers 2013:11) som gör det lättare att se uttryck för, i detta fall, rasism. En viktig del som påverkar ens möjlighet till förståelse för ett fenomen är enligt Gadamer (2006) de antagandena man sedan tidigare har kring ett viss fenomen:
/.../ philosophical hermeneutics concludes that understanding is in fact only possible when one brings one's own presuppositions into play” (Gadamer 2006:45).
Ur ett hermeneutiskt perspektiv bör man även beakta historiens inverkan (Gadamer 2006:41) på vad som anses vara rasistiskt och inte rasistiskt.
Annan kritik som stand point-teori får bemöta är tanken om att beteendevetenskapen innefattar en dubbel hermeneutik (Sayer 2010:17). Det vill säga att det intervjupersonerna berättar och beskriver är en tolkning av deras egen världsbild (individens personliga upplevelse av världen), samtidigt som forskarens uppgift är att tolka dessa intervjupersoners tolkningar för att återberätta vad de egentligen menar. Mötet mellan forskaren och intervjupersoner, samt den information som dels förmedlas av intervjupersonen och den tolkningen som forskaren gör, påverkas och sedermera påverkar forskningsresultaten (Gadamer 2006:51). Kanske kommer forskare och intervjupersoner så långt ifrån varandra att de har svårt att förstå varandra.

Kritisk socialrealims – en alternativt vetenskapsteoretiskt ansats

Ett annat sätt att angripa den information man fått ut av intervjuerna hade varit att använda sig av vetenskapsteoretiska angreppssättet kritisk socialrealism. Om vi följer Mulinari & Neergaard definition gällande att Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti, och vi vill förändra detta, kan vi ansluta oss till den kritiska socialrealismen. Tidigare diskuterade frågan gällande vilka värden som är mer ”rättvisa”, alltså frågan om vilken grupp som kan sägas företräda de mest rättvisa sociala värderingarna. Bhaskar menar på att det bör vara möjligt att avgöra vilka värden som är bättre än andra (Sayer 2010:47):
”Critical realism accepts 'epistemic relativism', that is the view that the world can only be known in terms of available descriptions or discourses, but it rejects 'judgmental relativism' – the view that one cannot judge between different discourses and decide that some accounts are better than others.”
Vi bör alltså kunna välja att en världssyn (uppsättning av värderingar) är bättre än en annan. Denna tanke stöttar stand point-teoretiker. Det som gör kritisk socialrealism till ett alternativ är idén om att man inte bara vill belysa det man ser som ett problem, utan även vill förstå vilka faktorer (t ex levnadsförhållande och levnadsmiljöer) som leder till vissa, i detta fallet, politiska ställningstagande, samt tron på att man med hjälp av kunskap om dessa faktorer kan förändra och förhindra, i detta fallet en utbredning av rasism.
Sayer sammanfattar fyra steg i kritisk social realism (2010:159):
  1. Identifiera problemet. 
  2. Identifiera källorna/ursprunget till problemet, t ex falska övertygelser och okunskap etc.
  3. Bedöma källorna/ursprunget som något dåligt. 
  4. Gynna handlingar som försöker motarbeta, förändra eller ta bort de negativa/dåliga källorna/ursprungen.

Sammanfattning

Något som tycks fattas i en stand point-vetenskapsteoretiskt inriktning, är en vilja att fördjupa sig i den logik som intervjupersonerna använder sig av i sina resonemang. Här anser jag att andra vetenskapsteoretiska ansatser, såsom kritisk socialrealism är ett bättre tillvägagångssätt som kan tydliggöra varför dessa personer förespråkar vissa ståndpunkter, samt tydligare visa på hur man, om man anser det vara nödvändigt, arbete för att kunna påverka och förändra dessa åsikter.

Diskussion

En viktig aspekt för den som läser en forskningsrapport är dels om man har förtroende för den som skriver rapporten, dels om man delar författarens världsbild och anser att författarens bakgrund och ståndpunkt tillför något relevant till forskningsresultaten. Sedan bör man absolut inte se det som en motsägelse att ha förtroende för en forskare samtidigt som man kanske inte delar deras världsbild och ståndpunkt, men kunskapen om olika ståndpunkter kan bidra till en mer kritisk läsning av forskningsresultat.
Vill man motarbete en viss ideologi måste man förstå de bakomliggande logiska resonemangen, som man anser vara falska (Sayer 2000:19, 159), vika leder till en lika falsk övertygelse. 

Referenslista

Chalmers, Alan F. (2013). What is this thing called science?. 4th ed. Maidenhead: Open University Press/McGraw-Hill Education
Köp: Adlibris | Bokus | cdon.com
Köp svensk version (annat utgivningsår)  Adlibris | Bokus | cdon.com

Gadamer, Hans-Georg. (2006). Classical and philosophical hermeneutics. Theory, culture & society, 23 (1), 29-56

Haraway, Donna. (1988). Situated knowledges: The science question in feminism and the privilege of partial perspective. Feminist studies 14 (3), 575-599

Hekman, Susan. (1997). Truth and Method: Feminist standpoint theory revisited. Signs 22 (2), 341-365.

Jackson, Patrick Thaddeus (2011). The conduct of inquiry in international relations: philosophy of science and its implications for the study of world politics. London: Routledge
Köp: Adlibris | Bokus | cdon.com

Mulinari, Diana & Neergaard, Anders. (2014). We are Sweden Democrats because we care for others: Exploring racisms in the Swedish extreme right. European Journal of Women’s Studies 2014, Vol. 21(1) 43–56

Sayer, Andrew (2000). Realism and social science. London: SAGE
Köp: Adlibris | Bokus | cdon.com

Schuetz, Alfred. (1953). Common-sense and scientific interpretation of human action. Philosophy and Phenomenological Research, 14, (1), 1-38

Tillägg
Denna artikel är en bearbetat version av en arbetsuppgift som skrevs inom ramarna för den vetenskapsteoretiska kursen Social Sciences: Theory of Science for the Social Sciences (SIMM23).

torsdag 14 augusti 2014

Mikrofärdiga pommes frites från Findus #findus #pommes

Tro det eller ej, men riktigt goda och krispiga pommes blev det av detta! Findus levererar! (Gissar på att någon form av magi är inblandad).

#findus #pommes

lördag 9 augusti 2014

Bräspel - Zombicide

Nördarna i brädspelsgruppen, och jag..

#zombicide #boardgame #brädspel

Cock Sparrer - England Belongs To Me

Älskar möten med människor som ger en något. Det räcker med något så enkelt som ett låttips så finns de hos en för alltid, oavsett hur kort mötet var.

torsdag 7 augusti 2014

Tarator - Bulgarisk soppa/drink

Vad gör man inte för att slippa plugga... Det är ingen bildskönaste drink/maträtt, det är i magen den hör hemma. Låt mig presentera min första hemmagjorda Tarator. Den magiska yoghurtdrinken/soppan från Bulgarien. <3 gurka

#tarator #bulgarien #gurka #yoghurt #vitlök

tisdag 29 juli 2014

Skära av sig örat

Man behöver inte vara en förälskad, psykiskt sjuk eller absintpåverkad van Gogh för att skära av sig örat. Det räcker med att vara helt normal och lite klumpig. #rakning #shaving #vangogh


söndag 13 juli 2014

Friedrich Nietzsche och Jonathan Haidts om livets mening

Jonathan Haidt och Friedrich Nietzsche om varför livet är värt att leva

I den här artikeln kommer jag att diskutera Jonathan Haidts och Friedrich Nietzsches olika sätt att försvara en livsbejakande inställning till livet. Diskussionen utgår från böckerna The Happiness Hypothesis (Haidt 2006) och Den glada vetenskapen (Nietzsche 2011).

Jonathan Haidt om varför livet är värt att leva

Haidt (2006) lägger fram vetenskapliga observationer som pekar på att välmående och mening i livet är något människan tycks finnas då deras liv innehåller:
  • Positiva sociala relationer
  • Dygder/Förhållningsregler att rätta sig efter för att leva det goda livet
  • Känslan av att vara en del av något större – tro/helighet/magi (utan att behöva tro på Gud)
  • Meningsbärande strukturer som upprätthålls av ovanstående punkter
Haidt sammanfattar med att påpeka att livet inte har en objektiv mening, utan även en subjektiv mening. Som art påverkas människan av inre objektiva processer i vår kropp, men dessa objektiva processer påverkas av yttre subjektiva processer (Haidt 2006:219).
It is worth striving to get the right relationships between yourself and others, between yourself and your work, and between yourself and something larger than yourself. If you get these relationships right, a sense of purpose and meaning will emerge.” (Haidt 2006:239)

Positiva sociala relationer

Having strong social relationships strengthen the immune system, extends life (more than does quitting smoking), speeds recovery from surgery, and reduces the risk of depression and anxiety disorder. (Haidt 2006:133)
Enligt Haidt påvisar vetenskapen att människan är en ultrasocial art, som trivs allra bäst om vi har starka sociala relationer som innebär kärlek och närhet individer emellan (Haidt 2006:114, 131, 219). Haidt menar att man kan se att människan är full av känslor som gör att vi mår bra av att älska, ha vänner, hjälpa varandra, dela med oss, och på andra sätt flätas samman med andra människor (Haidt 2006:134).

Meningsskapande

En annan viktiga aspekt som påverkar människans välmående är att skapa sammanhållande livshistorier och en sammanhängande mening i vardagen (Haidt 2006:142-143, 148). Forskning har visa på att denna mening i vardagen skapas i sociala relationer och av individuell erfarenhet, påpekar Haidt (2006:151) 

 

Dygd – Skapa förhållningsregler för det goda livet

I mycket litteratur talas även om att leva ett dygdigt liv är att leva ett meningsfullt liv. Haidt instämmer i att dygder gör människan lyckligare (2006:158). Frågan är dock vad som är en dygd? Haidt påpekar dock att man funnit tecken på att det inte är sanna dygder i sig som är målet att efterleva, utan det viktiga är att man själv har en känsla av vad som är ett dygdigt liv, och när man lever upp till denna subjektiva dygd blir man lyckligare (Haidt 2006: 158, 171).
Cultivating the appearance of virtue will make you successfully, and therefore happy, regardless of your true character. (Haidt: 2006:158)

Helighet/Tro med eller utan Gud

...my research on the moral emotions has led me to conclude that the human mind simply does perceive divinity and sacredness, whether or not God exists.” (Haidt 2006:184) “/.../ Even atheists have intimations of sacredness, particularly when in love or in nature. We just don't infer that God caused those feelings.” (Haidt 2006:193)
Att ha en upplevelse eller tro på att något större än oss själv är en del av våra liv påverkar, enligt Haidt (2006:196) också vår välmående genom att framkalla varma och behagliga känslor. Detta fungerar som vägledande i våra liv och får oss att välja att bli bättre personer.
Denna tro på något högre, utan att blanda in Gud, är vad jag tror många, i vardagsspråk, i Sverige, kallar ”magiskt” – nu menar jag inte någon form av magiskt som i trolldom, utan en känsla av något speciellt och behagfull upplevelse.
Haidt påpekar dock att religion är väldigt bra på att skapa sammanhang i vardagen (2006:229).

Sysselsättning/Arbete

Ytterligare en aspekt som Haidt framhåller är att mycket pekar på att människan, och andra däggdjur, tycks ha ett behov att få saker att hända (Haidt 2006:220). Arbete blir ett sätt att utmana oss själva och uppleva känslan av att vara en del av något större, och är utmaningen i arbetet tillräckligt stor, samtidig som den är möjlig att utföra kan vi hamna i ett stadium av flow1, som ger oss känslan positiva varma känslor när det kopplas till meningsbärande strukturer (Haidt 2006:222, 224) – någon som uppstår när individens meningsstrukturer är i harmoni med omgivningens meningsstrukturer (Haidt 2006:225). Vikten av att jobb, eller sysselsättning, för att skapa tillfredsställelse i vardagen, är även något som Paul Thagaard påpekar i sin bok The Brain and the Meaning of Life (2012:158).

Sammanfattningsvis stödjer Haidt idén om att livet är värt att leva genom att vi själv skapar individuella meningar i harmoni med hur vi som art är konstruerade på att reagerar på olika stimuli.

Friedrich Nietzsche om varför livet är värt att leva

Likt Haidt påpekar även Nietzsche att människan i sin natur drivs av att leva, han talar om att vår instinkt att "göra det som gynnar det mänskliga släktets bestånd" (Nietzsche 2011:13), men samtidigt har vi utvecklat ett behov av att förstå varför vi existerar (2011:16). Nietzsche ser hos människan en djurisk drivkraft, en vilja leva, och anser att vi bör bejaka denna viljan att leva:
"Det gör mig lycklig att se att människorna absolut inte vill tänka tanken på döden! Jag skulle gärna vilja ge mitt bidrag till att göra tanken på livet ännu hundrafalt mer värd att tänka för dem." (Nietzsche 2011:181)
Samtidigt sätter Nietzsche det individuella subjektiva meningsskapandet i fokus. Det är vi som människor som skapar det vi värdesätter:
"Vad som än har ett värde i denna vår nuvarande värld, äger inte detta värde i sig självt, i enlighet med sin natur -- naturen är alltid utan värde -- utan det har man en gång givit, skänkt åt det, och vi var dessa givande och skänkande! Först vi har skapat den värld som angår människan!" (Nietzsche 2011:199)

Människans drifter och förnuft

I Nietzsches syn är dock människan framförallt en art som drivs av sina drifter och nödvändigheter (2011:120) och han menar på att i de ”bästa ögonblick pausar” vårt förnuft." (2011:18).
Den stora fienden för att människan ska kunna leva ett lyckligt och lättsamt liv är vårt förnuft, han hävdar att moralpredikarna gör det ”värdefullaste värdelöst." (Nietzsche 2011:191). Som moralpredikare pekar han ut både kristendomen och samhällsstrukturer som försöker undertrycka och förminska människans förmåga till att känna glädje (2011:28, 38, 127). Nietzsche menar alltså att individuell mening och omgivningens/samhällets mening skiljer sig åt.

Individuell mening

"Det finns en annan värld kvar att upptäcks -- och fler än en! Stig ombord på skeppen, filosofer!" (Nietzsche 2011:188)
Nietzsche har ett starkt fokus på att mening skapas individuellt, man ska ”skapa en egen sol” åt sig själv och måla sin egen lycka på väggen (2011:65, 188, 211) och menar på att det inte finns några objektiva syften (2011:120). Ett viktig del för att kunna skapa denna mening är att försöka att undvika att dras med i samhällstrender och det som ens ”epok tycker är viktigast”, och istället leva efter sina egna mål (2011:228).
Världen blir inte vackrare än vad vi själva gör den (Nietzsche 2011:179) och vi bör, om möjligheten finns, välj att njuta så mycket som möjligt (Nietzsche 2011:203).
Likt Haidt påpekar även Nietzsche att vad som är en dygd är upp till var och en, och att leva upp till dygder skänker lycka (Nietzsche 2011:163).

Sammanfattningsvis tycks Nietzsche påstå att livet får sin mening av att bejaka vår arts, vår mänskliga, natur. Vi ska omfamna vår individuella intressen och akta oss för att låta andra styra våra val i livet, men samtidigt ska vi vara goda människor genom att bland annat bespara andra människor skamkänslor när de väljer att gå sin egen väg (Nietzsche 2011:175).

Egna reflektioner kring livets mening

Själv skulle jag, för tillfället, påstå mig vara en anhängare av att mycket som idag anses vara objektivt meningsfullt i det stora hela ofta faller platt om man tittar utanför kulturen man lever, tiden man lever och till och med området man arbetar med. Det finns en känsla av att det som eftersträvas ofta blir absurt i jämförelse med mycket annat. Dock ställer jag mig i både Nietzsches och Haidts led och menar på att vi trots allt kan finna individuella meningar i livet, men att finna mening i det som samhället erbjuder kan många gånger kännas tomt. Många gånger tycker jag se mig just denna individuella mening. Alla har, det som Nietzsche talar om, nödvändigheter som måste uppfyllas för att upprätthålla livet (vilket jag, likt Nietzsche, påstår handlar om att det en drift alla arter har – att främja artens bestånd), men sedan fyller många sin vardag med att göra saker som kan tyckas absurda eller meningslösa i andras ögon, men i utförarens ögon skapar intresset/sysselsättningen en röd tråd genom livet.

Drift att upprätthålls vilja leva drivs, och här ansluter jag mig till Haidt och neuropsykologin, av kroppens reaktioner på olika stimuli som främjar välmående, och motiverar oss att handla på ett sådant sätt som driver viljan att leva.

Vi tycks även i mina ögon, precis som Haidt och Nietzsche talar om, använda oss av olika dygder som får vägleda oss och våra handlingar i, dessa dygder kommer både från samhället, men även från individens egna resonemang. 
 
Något jag många gånger också ser, vilket även Haidt påtalar, är vikten av att sysselsättning, där även den enklaste formen av sysselsättning kan skapa en mer meningsfylld vardag än om man är helt utan sysselsättning.

Mina tankar, för tillfället, kan sammanfattas som att:
A. Yttre meningsskapande processer:
1. Som art har vi en drift att främja artens bestånd – vilket leder till en livsdrift.
2. Neuropsykologiska processer främjar vår vilja att leva och göra val som främjar överlevnad.

B. Individuella meningsskapande processer:
3. Samhällsstrukturer som skapar gemensamma ”objektiva meningar” skapar ett urval av meningsfulla val för individen.
4. Individen har möjlighet att välja olika vägar att gå för att fylla sitt liv med meningsfulla handlingar.
5. Handlingarnas mening skapas i mötet mellan samhällsstrukturer (det utrymme som samhället ger individen till att få möjlighet att delta på ett produktivt och reproduktiv sätt), och individen erkännande av dessa meningsbärande samhällsstrukturer.

Diskussion om en objektiv mening med livet

Jag anser att det inte är möjligt att livet har en objektiv mening så tillvida att man inte ansluter sig till en etablerad trosföreställning och erkänner den som ett slutgiltigt svar. Men även inom trosföreställningar finns lika åsikter som göra att även åsikter där går isär. Det verkar tyda på att det finns stora skillnader att hitta en objektiv mening.

Det närmsta en objektiv föreställning jag anser oss komma just nu, är att människan och övriga arter, tycks ha en vilja att överleva och reproducera sig. Men att det finns en mening med reproduktion utanför artens egna intresse verkar inte finnas. Objektivitet tycks med andra ord också vara en subjektiv upplevelse. Och vetenskapen verkar inte kunna ge direkta svar på vad som är meningsfullt i objektiv mening för individen, utan visar framförallt hur människan påverkas av olika stimuli, dock visar sig dessa stimuli vara beroende på både kulturell och individuell kontext.

Jag anser ansluter mig alltså till en idé om att livet inte har en objektiv mening, då mening tycks förändras av kulturella och individuella sammanhang. Vill vi kalla något en objektiv mening med livet, måste vi dra en gräns för hur långt denna mening ska sträcka sig. Ska den gälla universum? Ska den gälla Jorden? Ska den gälla hela mänskligheten? Ska den gälla under en viss tidpunkt, för en viss kultur? Frågor som jag inte kan svara på.

Fotnot

1 . Ett stadium som uppnås då en utmaning ligger väldigt nära gränsen för ens förmåga att klara av en uppgift, och man uppslukas av uppgiften (Haidt 2006:95).

Referenslista


Haidt, Jonathan. (2006). The happiness hypothesis: finding modern truth in ancient wisdom. New York: Basic Books

Nietzsche, Friedrich (2011). Den glada vetenskapen. [Ny utg.] Göteborg: Korpen

Thagard, Paul. (2012[2010]). The brain and the meaning of life. Princeton, N.J.: Princeton University Press