Betyg
Boken Urban Outcasts: A Comparative
Sociology of Advanced Marginality av Loïc Wacquant (2008) får en
3:a på femgradig skala där ”1 står för helt irrelevant och 5
för helt relevant”. Boken är alltså relevant för kursen
Urban integration.
Motivering
Urban Outcasts: A Comparative
Sociology of Advanced Marginality kretsar kring
urban integration.
Bokens starka sida och den stora behållningen är de tvärkulturella
studierna som Wacquant utfört i USA problemområdena ,
ghetton,
samt Frankrikes problemområdena,
banlieues. Anledningen till
att problemområdena får behålla sin olika namn är att Wacquant i
sin bok pekar på skillnaderna mellan problemområden i USA och
problemområden i Frankrike, och att dessa i inte ska sammanblandas.
Det som drar ner bokens betyg är den
något onyanserade diskussionen kring att välfärdssamhället bör
vara lösningen för att rädda problemområdena från misär
(Wacquant 2008:268-270, 276).
Här tar Wacquant en politisk
ställning, och jag säger inte att han har fel eller rätt, men
bilden hade kunnat nyanserats bättre och även presenterat de
politiska tankar som styrt USA och den politik man använt för att
diskutera och framhäva synen på individens frihet och möjlighet
att ska sina egna möjligheter, samt den fria marknadens ansvar och
möjligheter. En del skulle säga att anledningen till att ghettona
är just ghetton, är att människorna inte fått tillräckligt med
frihet, att staten varit alltför inblandad i deras liv och på så
sätt har en misslyckad makthavare skapat områdena, och att ännu
fler friheter till dessa områden skulle kunna rädda dem. Wacquant
väljer istället att tala om att staten måste bland i sig mer och t
o m betala ut lön till medborgarna (Wacquant 2008:279).
Kärnan
Kärnan i Wacquants resonemang kring
olikheterna leder till förståelsen att man inte kan utgå från att
problem och lösningar i ett område direkt kan överföras till
andra länder med problemområden med liknande karaktärsdrag. Han
pekar på att de strukturella problemen som skapar och upprätthåller
ghetton i USA inte är desamma som skapar och upprätthåller
banlieues i Frankrike (Wacquant
2008:6,150,165,248).
Ett
huvuddrag som gör att skillnaderna är stora mellan de olika typerna
av problemområden, i detta fall ghetton och banlieues, men även
problemområden i andra länder, är framför allt de olika sociala
och politiska strukturerna i de olika länderna (Wacquant 2008:248).
Bl a är det det utbredda välfärdssamhället i Europa som gör att
problemen i Europa inte kan mäta sig med problemen i USA.
Lärdom:
Det man bör lära sig av detta och koppla till urban integration är
att man inte bara kan ta lösningar som andra använt sig av och
försöka lösa problemen på samma sätt. För att lösa ett problem
är det av stor vikt att man analyserar och förstår det lokala
problemet innan man gör några insatser.
Politik
Ett annat problem som Wacquant
belyser är hur problemområden ofta skapas och upprätthålls av
antingen medveten politik, t ex ghetton i USA (Wacquant
2008:69, 78-80),
eller omedveten politik, t ex Frankrike och flera europeiska länder.
Problemen
i området förstärks ytterligare då staten drar ner på ekonomiska
insatser. Det blir negativa konsekvenser när man p g a av de problem
som finns i området drar ner på t ex kollektivtrafik, vilket leder
till de boende i området har svårt att ta sig därifrån och jobba
eller studera på annat håll. Detta leder i sin tur att man isolerar
de boende från övriga samhället och minskar deras möjligheter att
skapa nya sociala kontakter (Wacquant
2008:73, 114, 117).
Lärdom:
Något man kan reflektera över här är att om politik lyckats med
att skapa dessa problemområden bör man kunna använda sig av
politik som instrument för att rädda områdena. Samt är det
viktigt att se till att de boende i områdena får samma möjligheter
som de som bor på andra ställen.
Stigmatisering & Identitet
En viktig aspekt är även den
rumsliga stigmatiseringen av områdena. Områdena får via medier och
politiskt administrativa kategoriseringar en stämpel som
problemområde. Detta sprider sig bland allmänheten och till slut
anses samtliga som bor i området vara problemmänniskor eller t ex
kriminella. Detta påverkar i sin tur personernas möjligheter till
jobb samt deras möjlighet att få nya sociala kontakter med personer
utanför området då många tar avstånd från dem enbart p g a
adressen att de bor på (Wacquant
2008:48, 168).
De ekonomiska konsekvenser som
arbetslösheten skapar bidrar i sin tur till att försvaga människans
identitet och därmed möjlighet att bli accepterade i samhället
(Wacquant
2008:30, 48, 168).
Ytterligare en aspekt är att den låg
grad av materialistiska, kulturella och sociala behov som uppfylls i
problemområdena skapar en känsla av utanförskap (Wacquant
2008:202).
Lärdom: Att sätta en stämpel på
ett område, att stigmatisera området och de som bor där, både
politiskt, administrativt och i media kan vara skadligt för området.
Det är viktigt att både motverka stigmatisering från början, men
även att tvätta bort den stigmatisering som ett område har. Det
är också viktigt att se till att de som bor i områdena har
tillgång till jobb/pengar för att kunna leva upp till de
förväntningar övriga samhället har för att man ska känna sig
inkluderad.
Övrigt
Wacquant pekar också på att det är viktigt att ta tag i problemen
i områdena och lösa dessa då det annars blir en ond cirkel där
problemen blir allt större med tiden, vilket även innebär att de
blir allt svårare att hantera (Wacquant 2008:233).
Lärdom: Ta tag i problem innan det är för sent!
Referenslista
Wacquant,
Loïc (2008) Urban
Outcasts: A Comparative Sociology of Advanced Marginality.
Polity press: Camebridge
Köp boken: Adlibris | Bokia | Bokus
