Är frågan om livets mening en meningslös fråga?

Inledning

E. D. Klemke (Klemke 2008a:2) sammanfattar frågan om livet mening i tre beståndsdelar (fritt översatt):

1. Varför existerar universum? Varför existerar någonting istället för ingenting? Finns det en plan med universum?
2. Varför existerar människosläktet? Existerar människosläktet på grund av något särskilt ändamål? Och vad är i så fall detta ändamål?
3. Varför existerar jag? Finns jag till för något särskilt ändamål? Om det är så, hur tar jag reda på vad detta ändamål är? Och om det inte finns något särskilt ändamål för min existens, på vilket sätt har då livet något värde?

På dessa frågor söker vi svar, och finner svar, genom (Klemke 2008a:3):

1. Ett teistiskt förhållningssätt. Alltså baserat på tro/religiösa åskådningar.
2. Ett icketeistiskt förhållningssätt. T ex genom ”vetenskap”/naturvetenskap.
3. Eller genom att ifrågasätta om frågan om livet mening ens är värd att ställa.

I den här artikeln kommer jag att diskutera hur filosoferna A. J. Ayer, Kurt Baier, E. D. Klemke och Thomas Nagel har angripit frågan kring livets mening.

A. J. Ayer om frågan om livets mening

Filosofen A. J. Ayer menar på att frågan om livet, om vår existens, har en mening, är en fråga som aldrig kan nå ett slutgiltigt svar, om vi utkräver att svaret ska innehålla ett slutgiltigt ändamål.

Han menar även att om vi antar att det finns en högre makt, en skapare, som skapat oss för ett ändamål, så finns det ett slutgiltigt mål för oss, men samtidigt kvarstår frågan om vad skaparens mening med detta mål är. Vårt liv kan i ett sådant fall säga sig ha fått en mening, men det är inte vår mening, utan skaparens mening (Ayer 1947:200).

Även om vi förklarar vårt varande och vår mening med en högre makts mål, så skjuter vi bara frågan om meningen med livet, och uppkomsten av vår existens, ett steg längre bort. Vi kanske har svaret på vår existens, men istället uppstår frågan om skaparens existens (Ayer 1947:200) – Alltså, ”Varför finns skaparen?”, ”Vad är den slutgiltiga meningen med skaparens existens?”. Istället för att söka en slutgiltigt mening med våra liv måste vi söka en subjektiva meningarna med livet, inte ett slutgiltigt mål, utan ett mål/mening i våra egna liv (Ayer 1947:199).

Sammanfattat tycker A. J Ayer att det är onödigt att ställa sig frågan om livet har en slutgiltigt mening, om vad som är det slutgiltiga ändamål, då det detta är en fråga som aldrig kan få ett slutgiltigt svar. Men han menar inte att livet i sig är meningslöst, en subjektiv mening som varierar för var och en av oss (Ayer 1947:201).

Kurt Baier om frågan om livets mening

Kurt Baier menar på att det går att kombinera tro och vetenskap. Det ena utesluter inte det andra, utan de kan till och med kompletterar varandra (Baier 1957:84). Han menar också på att livet kan ha en subjektiv mening även om en objektiv slutgiltig mening inte skulle finnas (Baier 1957:109).

I Baiers diskussion kring meningen med livet menar han på att vetenskapen ger precisa svar på små delar av universum, medan tro ger vaga svar på universum i sin helhet. Han skiljer på hur och varför-frågan och påpekar att vetenskap ”can at best tell us how things are or have come about, but never why.” (Baier 1957:85) Baier skiljer på rationella förklaringar (model-understanding/ explanation) och irrationella förklaringar (unvexed understanding/explanation). Vilka båda har sin plats som förklaringsmodeller. De irrationella förklaringar erbjuder i sig ”fullständiga” förklaringar till vår existens (Baier 1957:90-93), medan de rationella kan förklara naturens verkliga funktioner och händelseförlopp.

Baier menar även på att vi aldrig kommer att kunna hitta något slutgiltig svar på meningen med livet genom vetenskapen, men samtidigt innebär det inte att vi måste har en trosuppfattning för att få ett svar på frågan. Han pekar på att trots frånvaro av trosuppfattningar och tron på ett slutgiltigt ändamål för vår existens kan våra liv vara meningsfulla. Och för att kunna bedöma det vad som är meningsfullt i våra liv, måste vi använda oss av en måttstock som är världslig, alltså en måttstock baseras på hur det vanliga mänskliga livet ter sig (Baier 1957:101, 108-109).

Baier avrundar sitt argument med att säga:

”My main conlusion /.../ is that acceptance of the scientific world picture provides no reason for saying that life is meaningless, but on the contrary every reason for saying that there are many lives which are meaningful and significant.” (Baier 1957:111)

Sammanfattat menar Baier att mening kan ta flera skepnader, och är något som var och en skapar i sitt eget liv.

E. D. Klemke om frågan om livets mening

E. D. Klemke vänder sig mot dem som anser att det krävs en slutgiltig mening, ett slutgiltigt ändamål, för att livet ska vara meningsfullt (Klemke 2008b:188-189). Han pekar på att det är möjligt att finna mening i livet även om man inte tror på något gudomligt eller någon högre/gudomlig slutgiltig mening (Klemke 2008b:191).

I Klemkes mening så betalar den som behöver en trosuppfattning för att finna meningen med livet ett alltför stort pris, och han menar på att ha själv vill söka efter meningen med livet utan sådana hoppfulla illusioner och accepterar insikten om att han kanske inte ens kommer att finna meningen med livet (Klemke 2008b:191).

Klemke omfamnar tanken om att det inte krävs någon objektiv slutgiltig mening med våra liv, utan anser att livet ändå kan vara värt att leva i en subjektiv mening. Denna ståndpunkt är han väldigt tydlig med och säger:

”It is true that life has no objective meaning. Let us face it once and for all. But from this it does not follow that life is not worthwhile, for it can still be subjectively meaningfull. /.../ An objective meaning – that is, one which is inherent within the universe or dependent upon external agencies – would, frankly, leave me cold. It would not be mine. /.../ I, for one, am glad that the universe has no meaning, for thereby is man all the more glorious.” (Klemke 2008b:193)

Sammanfattat menar Klemke att en eventuell frånvaro av en objektiv slutgiltig mening inte berövar oss från möjligheten att leva ett värdefullt liv (Klemke 2008b:194)

Thomas Nagel om frågan om livets mening

Thomas Nagel menar på att meningen med livet inte kan förklaras av någon objektiv utomstående förklaring (t ex en högre makt/något gudomligt). Nagel pekar på att om man begär att något ska förklaras av en objektiv mening kommer man att hamna i en oändlig loop, där man hela tiden behöver en ny förklaring för varje förklaring man har – om man förklarar livets uppkomst med hjälp av Gud, så kvarstår frågan om varför Gud finns, förklarar man Guds existens med något annat måste sedan detta ”andras” existens förklaras. Han menar på att livets mening måste sökas inom livets gränser, mellan vår födelse och vår döden (Nagel 1971:143-144). Nagel menar även på att oavsett om vi skulle finna en utomstående objektiv mening är frågan vad denna kunskap skulle leda till (Nagel 1971:147). Som ett tankeexperiment exemplifierar han detta med att fråga om hur vi skulle reagerar om vi fick veta att enda anledningen till vår existens var att tjäna som föda för andra varelser som äter människokött.

(Det finns många intressanta filmer och böcker som kretsar kring detta ämne. En roman, som även blivit filmatiserad, som presenterar tankegången där människor faktiskt accepterar sitt oundvikliga öde som organdonatorer, vilket även leder till döden, är Never Let Me Go av Kazuo Ishiguro (2006). Filmen är från 2010 och går under samma namn.)

Frågan han ställer oss är om en sådan vetskap om den slutgiltiga meningen verkligen skulle stilla vårt sökande efterlivets mening?

I Nagels mening kan till och med frågan om livets mening vara en icke-fråga, han menar på att vi måste fråga oss om vår existens verkligen är ett problem, och om vi måste ha ett svar på det (Nagel 1971:151).

Sammanfattat tycks Nagel förespråka tanken om att en slutgiltig objektiv mening är meningslös att söka efter. Men om vi måste finna en mening med livet så bör vi söka efter den i våra dagliga liv.

Diskussion gällande Living Without Appeal

Vad priset, som den som behöver en trosuppfattning, betalar är något oklart i texten Living Without Appeal: An Affirmative Philosophy of Life (Klemke 2008b). Dock kan jag tänka mig att han menar på att dessa trosuppfattningar han kallar illusioner är flyktiga stöttepelare, som istället förstärkare individen snarare försvagar individen. Ett exempel jag själv brukar använda mig av är texten Fotspår i sanden (Suomen Ev.Lut kirkko 2014). Kort sagt är Fotspår i sanden en dikt som berättar historien om en person som ser tillbaka på sitt liv. Vägen genom livet symboliseras av sanden, och i sanden finns det två fotspår – personens och Guds fotspår, sida vid sida. Det personen upptäcker är att under de svåraste och ensammaste delarna av livet finns det bara ett par fotspår i sanden. Personen säger till Gud ”Herre, Du sa den gången jag bestämde mig för att följa Dig att Du aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen. Men jag har märkt att under de allra svåraste tiderna i mitt liv har det funnits bara ett par fotspår. Jag kan inte förstå att Du lämnade mig när jag behövde Dig mest.”
Då svarar Gud, ”Mitt kära barn jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig under tider av prövningar och lidande. När du såg bara ett par fotspår - då bar jag dig.”

Detta är en vacker historia som jag anser innehåller mycket värme och kärlek. Även som icke-troende kan jag få rysningar av att berätta den för andra. Mitt tillägg till historien är dock att den pekar mycket på hur tron kan försvaga individen genom att istället för att uppmuntra människor att jobba och försöka lösa sina problem i sina ensamma och svåra stunder, förlitar man sig istället på att Gud bär en genom dem. Detta leder i sin tur att man aldrig lär sig att hantera svårigheter. Man förblir okunnig i hur man ska hantera svåra stunder i tron om att Gud löser problemen.
 

Slutdiskussion

Jag anser själv inte att ett slutgiltigt svar på meningen med livet är nödvändigt. Frågan kan i sin allomfattande betydelse vara meningslös att ställa. Trots det ställer många människor sig frågan om vad meningen med livet är (något även Klemke påpekar [Klemke2008a:1-2]). Detta gör att frågan ändå blir aktuell och meningsfull att resonera kring.

Jag ställer mig alltså bakom idén om att frågan är meninglös att ställa om vi söker ett slutgiltigt objektivt svar på frågan. Dock anser jag att frågan har ett värde, då den ändå ställs av många personer. Vilket inte minst visar sig i olika trosuppfattningar och religioner som faktiskt erbjuder svar på frågan om livets mening. Det finns alltså ett intresse att hos människan om att förstå varför vi lever som vi gör, varför vi kämpar för att uppnå ett visst mål. Detta är dock svar som jag anser att vi kan finna många svar på i livet, utan att våra val och handlingar ska leda till ett slutgiltigt mål. Meningen i våra handlingar baseras mycket på vår omgivning och pragmatiskt agerande utifrån de samhällsstruktur vi lever i. Jag ställer mig alltså bakom idén om att mening finns att söka i vardagen och att föreställningen om mening är en subjektiv upplevelse. 
 

Inte minst måste man beakta att fråga om vad som är meningsfullt genomsyrar de mest vardagliga beslut (Klemke 2008a:2), utan att frågan alltid är direkt påtaglig. Subjektiva idéer om vad som är meningsfullt tycks styra våra beslut och våra handlingar. Meningen kan till exempel ligga vårt val av arbeta – här ligger meningen i det vi uppnår med vårt arbete. Mening kan dock även ligga i det vi väljer att göra på vår fritid (i detta sammanhang får vårt arbete spela rollen som ett medel för att uppnå våra mål – de mål man anser vara meningsfulla att kämpa för). 
 

Jag skulle därför vilja säga att jag tycker att samtliga dessa fyra filosofer angriper frågan om livets mening på intressanta och rimliga sätt. Klemke är dock väldigt tydlig i sin personliga övertygelse, och jag kan tycka att han har ett väldigt individualistiskt perspektiv när han talar om viljan att ha en mening som är hans (Klemke 2008b:193). Här saknar jag resonemang om människan som ett socialt djur, och tankar kring hur vi kan finna mening i att ta hand om våra kära. De gånger då vi är beredda att ge upp våra ”egna drömmar” för att till exempel ta hand om ett sjukt barn eller annan närstående. Å andra sidan kan en ett sådan agerande givetvis kopplas till idé om att våra individuella prioriteringar förändras, och därmed även vår syn på vad som är meningsfullt.

Referenslista

Ayer, A. J. (1947). "The Claims of Philosophy" i Klemke, E. D. & Cahn, Steven M. (red.) (2008). The meaning of life: a reader. 3rd ed. New York: Oxford University Press. S 199-202.

Baier, Kurt. (1957). "The Meaning of Life" i Klemke, E. D. & Cahn, Steven M. (red.) (2008). The meaning of life: a reader. 3rd ed. New York: Oxford University Press. s 82-113.

Ishiguro, Kazuo (2006[2005]). Never let me go. [New ed.] London: Faber and Faber

Klemke, E. D. & Cahn, Steven M (red.) (2008). The meaning of life: a reader. 3rd ed. New York: Oxford University Press

Klemke, E. D. (2008a). "Introduction. The Question of the Meaning of Life" i Klemke, E. D. & Cahn, Steven M. (red.) (2008). The meaning of life: a reader. 3rd ed. New York: Oxford University Press. s 1-4.

Klemke, E. D. (2008b). "Living Without Appeal: An Affirmative Philosophy of Life" i Klemke, E. D. & Cahn, Steven M. (red.) (2008). The meaning of life: a reader. 3rd ed. New York: Oxford University Press. s 184-195.

Nagel, Thomas. (1971). "The Absurd" i Klemke, E. D. & Cahn, Steven M. (red.) (2008). The meaning of life: a reader. 3rd ed. New York: Oxford University Press. S 143-152.

Suomen Ev.Lut kirkko (2014-03-30). Fotspår i sanden.
http://www.evl.fi/svenska/skola/manesol/fotspar.htm [Hämtad: 2014-03-30]

Om Gud och livets mening

Om Guds existens var nödvändig för livets mening så skulle det implicera att om Gud inte fanns så skulle våra individuella liv vara meningslösa. Är detta rimligt?

Utgår vi från att Gud finns, och att många som tror på Gud anser att skapades för ett gudomligt ändamål (och enbart därför). Om alltså livets mening går ut på att leva i enlighet med Guds ord för att uppnå ett slutgiltigt mål som Gud satt upp för oss, då blir livet meningslöst om vi tar bor Gud och Guds plan från denna ekvation om livets mening.

Ur en troendes perspektiv är det alltså teoretiskt fullt rimligt att livet blir meningslöst om vi tar bort det enda som skapar en slutgiltig och meningsfull slutdestination. Jag tror dock att det är väldigt få som skulle komma till slutsatsen att livet är fullständigt meningslöst bara för att man börjat tvivla på Guds existens. Jag antar att de dels skulle fortsätta att söka efter Gud trots de motsägelser de tidigare mött, dels skulle man finna meningsfulla anledningar till att ta det moraliska ansvar man tidigare ansett sig ha inför sin omgivning. Dock bör an beakta att moraliskt ansvar inte är avhängigt om huruvida Gud existerar eller ej (Thagard 2012:14).

För en del skulle jag därför kunna tänka mig att inställningen att ”religion gives final and over-all /.../ explanations of the universe as a whole” (Baier 1957:84), till skillnad från vetenskapen som ger svar på universums ”mindre” frågor (Baier 1957:84).

Kurt Baier (1957:101) menar dock på att även om livet inte har en slutgiltig mening, så behöver det inte betyda att det levda livet behöver anses vara meningslöst.

Det som försvinner, om vi nu utgår från att Guds existens är en förutsättning för att etablera en mening med livet, är den objektiva meningen, möjligheten till den subjektiva meningen kvarstår dock (Klemke 2008:190).

Om Guds existens var tillräcklig för livets mening så skulle det implicera att Guds existens, i sig, skulle räcka för att våra individuella liv hade mening (även om de t. ex. enbart bestod av lidande och desperation). Är detta rimligt?

Om vi även här utgår från ett perspektiv av att vara troende, så är det teoretiskt möjligt att även ett liv fyllt av lidande och desperation kan vara meningsfullt. Det meningsfulla uppstår i det slutgiltiga målet, den slutgiltiga meningen (Quinn 1997:39). Meningen med livet finner man alltså i Guds existens (Klemke 2008:3).

Utan ett slutgiltigt mål kan man likt Leo Tolstoy (1905) fastna i ett resonemang där inget är meningsfullt. Tron på Guds plan, en slutgiltiga mening, kan därför vara ett sätt för en del att finna en mening och ett slut på alla frågor kring livets mening, med ändlöst antal svar som pekar på att allt i slutändan ändå är meningslöst. Guds existens ger den troende ett lättbegripligt mål och gör slut på ett planlöst liv (Swenson 1949:18).

Detta är givetvis något som det råder delade meningar om, och som Philip L. Quinn (1997:35-36) föreslår, kan man även se det som att människans liv är en heltäckande mening när man både har anammat en religiös mening (objektiv mening) och en individuell mening i vardagen (subjektiv mening). 

Tron på Gud kan sägas säkerställa meningen med livet.

Referenslista

Baier, Kurt. (1957) The Meaning of Life. I: E. D. Klemke (red.) (2008), The Meaning of Life: A Reader (s. 82-113). New York: Oxford University Press.

Klemke, E. D. & Cahn, Steven M (red.) (2008). The meaning of life: a reader. 3rd ed. New York: Oxford University Press

Swenson, David F. (1949) The Dignity of Human Life. I: E. D. Klemke (red.) (2008), The Meaning of Life: A Reader (s. 17-26). New York: Oxford University Press.

Thagard, Paul. (2012[2010]). The brain and the meaning of life. Princeton, N.J.: Princeton University Press

Tolstoy, Leo. (1905) My Confession. I: E. D. Klemke (red.) (2008), The Meaning of Life: A Reader (s. 7-16). New York: Oxford University Press.

Quinn, Philip L. (1997) The Meaning of Life According to Christianity. I: E. D. Klemke (red.) (2008), The Meaning of Life: A Reader (s. 35-41). New York: Oxford University Press.

Nytt i sortimentet på Lilon.se. Anteckningsbok Elefant Vit 7x10cm, Rättvis Handel

In stock at Lilon.se. Fairtrade notebook Elephant. 7x10cm.
#notebook #fairtrade #elephant #elefant #anteckningsbok #lilonse
Följ gärna @lilonse på Instagram

Anteckningsbok Elefant Vit 7x10cm, Rättvis Handel 1/fp

Nytt i sortimentet på Lilon.se. "The Pencil" från Staedtler.

Nytt i sortimentet på Lilon.se. "The Pencil" från Staedtler. Blyertspenna, styluspenna, pennvässare och radergummi. Följ gärna @lilonse på Instagram
The Pencil by Staedtler
#företagande #entreprenörskap #pennor

Först rundan i år med "tåskorna", Vibram Fivefingers.

Först rundan i år med "tåskorna", Vibram Fivefingers.

Fick hon ligga?

Den där mamman som lät som en riktig argbigga när hon tillrättavisade sina barn. Så fort hon såg mig lät hon istället som en snäll tjej.
Inflytandet man har på människor...
Nu frågar ni er, "Fick hon ligga?"
NEJ!

Konsten att planera ett nyhetsbrev - E-post

The art of planning future email newsletter marketing campaigns? Konsten att planera framtida utskick av e-postnyhetsbrev?
#nyhetsbrev #lilon #lilonse #entreprenörsskap #företagande #newsletter #entrepreneurship #marketing #marknadsföring #ehandel #ecommerce

Realist Theory of Social Science (Theory of Science for the Social Sciences [SIMM23] - Task 5)

Ontological positions such as the positivist, constructivist, the emancipatory standpoint theory and critical realism illustrate the same problem in different ways, and assess and address the problems in different ways. Those who have a standpoint theory, that takes a position on a particular perspective, for example, seem to have a tunnel vision on what they perceive as a problem. It can be roughly explained as they do not discuss whether not a problem is really a problem or not - they know what the problem is (Haraway 1988:578; Hekman 2001:346-347). The positivist vision may also seem to have a very determinations idea of ​​how facts about a problem is collected and determinable by objective measurements. The constructivist way of looking at it is to discuss whether a problem really is a problem, then they mean that the experience of a phenomenon can be subjective - What appears to be a problem in a certain society, may not be so in another. Critical realism seems to be a mixture of these, since it claims that there is both a definite reality that we can relate to, and that the problems we are experiencing is a problem (whether it is subjective or not) (Sayer 2000:19, 22). A problem of social science can be to choose how to attack the problem and gather around one aspect of what is sustainable development. It however seems that many different ontological positions often choose to attack the same, problem but in their own ways.

The different epistemological (the idea of how and what kind of data they can gather) is obviously affected also by one's ontology. In the case of urban crime positivists would try to collect objective facts. They would measure how urban crime looked at one location. Constructivists would instead look at how the site was perceived by those using it and what kind of social conditions that lead to urban crime. Standpoint theorists, on the other hand, here would probably gather data that supported their standpoint. The critical realists would combine the data collection from the various ways that both positivist, constructivists and "standpointers" use.

What also differs between the different ontological conceptions and the methodology used, is the axiological ideals claim that something is good and something else is bad. Research about differences in educational level among various ethnic groups can have different values in different researchers eyes what they constitutes a good education and a poor education. The pure positivists might want to measure knowledge in "objective" terms (one such example is the PISA survey), while the realists and constructivists may have an understanding that different forms of knowledge are rewarded differently in different places, depending on local needs, it's a "situated objective" way of researching (Sayer 2000:32) . The positivist seem to have a clearer and more specific picture of what is right knowledge, while the realists and constructivists view on what is right knowledge is fluid.

References

Haraway, Donna. (1988). Situated knowledges: The science question in feminism and the privilege ​of partial perspective. Feminist studies 14 (3), 575-599.

Hekman, Susan. (1997). Truth and Method: Feminist Standpoint Theory Revisited. Signs 22 (2), ​341-365.

Sayer, Andrew (2000). Realism and social science. London: SAGE

Euro Shopper Thai sweet chilisås blandas med ketchup

Idag var dagen då jag lärde mig att blanda ketchup med Euro Shopper Thai sweet chilisås. Det fungerade bra till chicken nuggets!

Feminism and science - The feminist standpoint (Theory of Science for the Social Sciences [SIMM23] - Task 4)

”The original formulation of feminist standpoint theory rest on two assumptions: that all knowledge is located and situated, and that on location, that of the standpoint of the women, is privileged because it provides a vantage point that reveals the truth of social reality.” (Hekman 1997:349)

I would say that there is disagreement within the feminist perspective, as to whether feminist theories are part of realism or post-modern constructivism (Hekman 1997:341-342). Based on feminism's own perspective, the feminist standpoint, is the basic assumption that there is the power imbalance, that woman is oppressed by the man, an objective truth, or rather, it requires that it is an objective truth if it is supposed to be worth fighting against patriarchy (Hekman 1997:348) – thus it has an element of realism. One problem with such an approach is that feminism's protagonist, the woman, in contrast to the concept of class, is cross-border, the woman is thus in several groups. It thus becomes difficult to say that all women are alike, because there are so many differences among women (Harding 1983:320-321).

On the other hand it is said that the power imbalance and the different possible positions of power between the sexes is constructed in a social context (Harding 1983:311-313; Hekman 1997:343) – thus it has an element of constructivism . The feminist standpoint, which among other things means that you want to change the social structures, replacing one worldview with another better worldview, is also a constructivist way of thinking.

Thus I would say that there are traits of both realism and post-modern constructivism in the feministic standpoint, and that there is no uniform view of how the feminist perspective should act in their role in the academic world of science .

Just as Harding (1997) argues there is a problem with the feminist standpoint as soon as a group is trying to emphasize that a particular interpretation is correct (Harding 1997:389). The question is which feminist standpoint-phalanx that should set the agenda for a mutual feminist standpoint. Another question is whether this approach is transferable to other cultures.

If you want to get away from social cleavage and subjective social diversity, and claim to possess an objective truth, then there is a risk of becoming an oppressor yourself. Couse even if femninsit knowlegde i ”situated knowledge” (Haraway 1988:581), the question about where this knowledge is situated remains, is this a general situation for all women?

References

Haraway, Donna. (1988). Situated knowledges: The science question in feminism and the privilege of partial perspective. Feminist studies 14 (3), 575-599.

Harding, Sandra. (1983). Why has the sex/gender system become visible only now? in: Sandra Harding & Merrill B. Hintikka (Eds.), Discovering reality: Feminist perspectives on epistemology, metaphysics, methodology, and philosophy of science (pp 311-424). Dordrecht, The Netherlands: D. Reidel Publishing.

Harding, Sandra. (1997). Comment on Hekman's "Truth and method: Feminist standpoint theory revisited": Whose standpoint needs the regimes of truth and reality? Signs, 22 (2), 382-391.     

Hermeneutiken, kritik och möjligheter (Theory of Science for the Social Sciences [SIMM23] - Task 3)

Hermeneutiken handlar om vetskapen om att vi tolkar alla våra intryck – såväl i vardagen som inom vetenskapen. Den tidig hermeneutik handlade framförallt om hur man tolkade texter,och framförallt utvecklades av den tidiga västerländska hermeneutiken kring Bibeln och huruvida Bibeln skulle tolkas bokstavligt, om denna bokstavliga tolkning var korrekt, och huruvida Bibeln kunde tolkas utifrån olika perspektiv (Gadamer 2006:33-34).

Hermeneutiken hävdar att vår förståelse och vår tolkning av våra upplevelse dels är historiskt bunden då vi har olika historiska förståelseram (Gadamer 2006:33) (bland annat kan ett ords betydelse förändras över tid), dels att vi som individen har olika sätt att tolka våra intryck på (Chalmers 2013:5-6; Schueltz 1953:2-3). Generella koncept som försöker beskriva världen blir ”tomma ord” som på sin höjd beskriver en samling av liknande subjektiva mönster – likt Max Webers koncept ”ideltyp”, något som försöker beskriva verkligheten, men som i sin form mer påminner om ett utopiskt ideal (Gadamer 2006:38). Samtidigt kan man inom både vetenskap och konst se hur tidsandan påverkar vad man väljer att studera/skapa och hur man tolkar resultaten/konsten (Gadamer 2006:41-42).

Kritik mot hermeneutiken är bland annat att den inte har eller tillåter ett kritiskt ändamål (Gadamer 2006:49-50) och svårigheter att avgöra vad som är en korrekt tolkning.

Jag tycker själv att hermeneutiken sätter fingret på problem med vetenskap som försöker hävda att det finns objektiv fakta. Givetvis finns det fakta om är objektiv när man studerar världen. Exempel på sådan objektiv fakta är att människan behöver föda för att överleva, och att det hos idividen i de flesta fall finns en strävan efter att tillgodose dessa behov. Skillnaden ligger dock i hur vi väljer att bemöta dessa utmaningar, hur vi bemöter dem och hur vi rättfärdigar våra val av handlingar. Inom vissa ramar kan alltså mycket kunskap tänkas vara objektiv, men handlingarna kring det objektiva öppnar upp för tolkning. Vi vet att människan måste äta för att överleva, å andra sidan, när vi seren människa äta, vet vi inte om den äter för att den är hungrig (överlevnadsbehov), eller för att den enbart äter för att det är gott (njutning). Ytterligare en svårighet är hur långt man kan dra hermeneutikens ”logik” – om inget någonsin kan innehålla en kärna av sanning eller objektivitet, blir det svårt att korrigera ”problem”, då det som upplevs som problem av en part, kan upplevas som något gott av en annan part. 

Ett annat problem som hermeneutiken stöter på är även idén om att för att förstå något måste du har vissa referensramar/förståelseramar, samtidigt påverkar dessa referensramar vår förståelse (Chalmers 2013; Gadamer 2006:45, 48, 50)

Hermeneutikens ifrågasättande av det objektiva tolkandet ger oss dock möjligheten att, likt retoriken (Gadamer 2006:51), återge kunskap på ett sätt som mottagaren förstår utifrån dennes förståelseramar. Den tillför vetenskapen en förståelse om hur man kan förklara vetenskapen på ett för mottagaren betydelsefullt sätt.

Paul Ricouer

Några huvuddrag i Paul Ricouer hermeneutik är metoden för att hitta ett system förståelse mellan ett fenomen och subjektet (Gadamer 2006:52). Detta innebär att man dels måste förstå målet med en text, men även förstå de symboler som används.

Referenser

Chalmers, Alan F. (2013). What is this thing called science?. 4th ed. Maidenhead: Open University Press/McGraw-Hill Education

Gadamer, Hans-Georg. (2006). Classical and philosophical hermeneutics. Theory, culture & society, 23 (1), 29-56.

Gergen, Kenneth J. (1985). The social constructionist movement in modern psychology. American psychologist, 40 (3), 266-275.

Schuetz, Alfred. (1953). Common-Sense and Scientific Interpretation of Human Action. Philosophy and Phenomenological Research, 14, (1), 1-38.

There's no such thing as objective social fact (Theory of Science for the Social Sciences [SIMM23] - Task 2)

A positivist approach provides us with a research method that theoretically allows us to collect objective facts about the world just by observing it (Chalmers 2013:3). The positivist approach also give us hope about possibilities of using this fact to influence the society in a certain direction. For example, by collecting facts about crime, and using this fact to discourage crime. A prerequisite for such a thing to work, however, is that the collected facts is objective and reflects the actual circumstances (Chalmers 2013:3-4), and is valid for the type of crime we studied and designed to reduce. If we study crime in different neighborhoods and see that in neighborhoods, where there is a more widespread collaboration and better connection between the neighbors, have lower crime rates, then we can use this knowledge to try to establish cooperation and enhance the connection between neighbors in areas with higher crime rates, and thus lowering crime rates in the area.

However, this is something that does not always work when the social world does not always respond to actions in the same way everywhere. The positivist approach may thus be a way to begin to understand how reality works, though there are often many more variables to take into consideration. This means that the observed facts can be misleading and incomplete atmight have to be revised (Chalmers 2013:23). And our efforts may fall flat when applied to a different social worlds (in this example, another type of neighborhood) which do not have the same social structures that the previously observed neighborhood (Sayer 2000:15).

A positivist approach can thus serve as a tool to collect social facts, and give us clues about how this social facts can be applied to society. Positivistic facts, however, is not complete, and in order to make use of the collected knowledge, we may have to use other ways to understand the social reality, and understand whether we can make use of our positivist understanding to influence other social units. We might then need to to turn to other approaches than the positivist approach.

References
Chalmers, Alan F. (2013). What is this thing called science?. 4th ed. Maidenhead: Open University Press/McGraw-Hill Education

Sayer, Andrew (2000). Realism and social science. London: SAGE

Theory of Science for the Social Sciences (SIMM23) - Task 1

How would you argue for (or not) that there still are meaningful differences between various social science disciplines?

I really dont know if I want to say that there is a meaningful difference between the various disciplines within the social sciences. I think most disciplines partly overlap each other many times ( they refer to common theorists, and sometimes each others theorists/researchers).

I also believe that many splits between disciplines depends on prestige, pride, prejudice and ignorance. I can even hear lecturers and professors express themselves negatively about other disciplines. This in turn affects students who are not familiar with the other discipline, and therefore can not see through the lecturers and professors prejudice.

Diciplines today

What once is disciplines that parted ways, seems to be increasingly come back together.

This cooperation between disciplines can definitely be just a trend that will persist for decades. But I guess they sooner or later will part again, partly to create a clear understanding of the different social phenomens they are studying, but I also think there are a lot of prestige and interests from their own ranks to position themselves alongside other disciplines .

Today I also seem to see a boom in cross-disciplinary programs at universities in Sweden . However, it is something that I personally am not sure whether it will dilute the public trust of the scientific disciplines and academic education – it gets too theoretical.

To summarize this

I think that:

1) If I'm supposed to see a meaning with the differences between disciplines, it is to create space and opportunities for a discipline to elaborate themselves in their own scientific methods. To evolve without being disturbed by other disciplines.

2 ) While I see a futility in holding on to differences because a lot of scientific knowledge is lost in prestige struggles and mudslinging going on between different disciplines.