Visa vad du är bra på, eller intresserad av att vara bra på

Du kan vara bra på någonting. Du kan vara jättebra på någonting. Men, om du inte berättar det för någon, då kommer ingen att veta att du är bra på det.

Skäms aldrig för att berätta eller visa upp vad du är bra på, eller vad du är intresserad av att bli bra på. Att dela med sig, att visa upp sitt intresse och sina kunskaper leder till många goda diskussioner och erfarenhetsutbyte, samt att du blir ännu bättre på det du anser dig vara bra på.

Är du konstnär, visa upp din konst.
Är du musiker, visa upp din musik.
Är du jurist, visa upp dina kunskaper.
Är du kroppsbyggare, visa upp din kropp och dina träningstips.
Är du en projektledare, visa upp dina projektledaregenskaper.

Det är en av de viktigaste lärdomarna från ett 11 år långt liv som entreprenör.

Det sociala spelet: Bjud på bubbel!

Nu ska jag lära er ett trick gällande hur man skapar fasaden av att ha pengar, samtidigt som man sparar en massa cash när man ägnar sig åt att nätverka i utelivet. Tricket baserar på en hypotes jag håller på att utvärdera, och är givetvis inte 100 % säker.

Om du testar tricket får du gärna återkoppla resultaten, då jag håller på att testa hypotesen och göra en sociologisk utvärdering.

Foto: Daniel Nymberg

BJUD PÅ BUBBEL

För att skapa fasaden av att ha cash ska du börja kvällen med att bjuda dina kamrater på ett glas bubbel.

En billig flaska bubbel kan du få för 300 kr på en restaurang. (Med hjälp av lite socialt nätverkande kan du få ner priset lägre.)
Se till att du får flaskan i en ishink då den har ett start och tydligt symbolvärde.

En flaska bubbel räcker till ca 6 glas, men av vänlighet brukar folk vara lite försiktiga när de häller upp bubbel, så en flaska kan tänkas räcka till ytterligare några glas.

Priset per glas (6 glas) blir ca 50 kr.

Resten av kvällen kommer övriga att bjuda dig på drinkar då:
1. De står i skuld till dig
2. De överskattar vad bubbel kostar och bjuder dig gärna på minst två drinkar.

Du kan alltså räkna med att under resten av kvällen kommer du att få 1-2 glas av var person som du bjudit på bubbel.

Låt oss säga att ni är 6 personer (du + 5 till), och var person bjuder dig på ett glas öl/vin/drink. Drycken kostar ca 80 kr/st.

5 x 80 kr = Totalt 400 kr (om alla bjuder tillbaka 1 glas)

10 x 80 kr = Totalt 800 kr (om alla bjuder tillbaka 2 glas)

Du alltså i slutändan fått 5-10 glas drinkar (400-800 kr) i utbyte mot 6 glas bubbel (300 kr).
Din vinst är alltså 100-500 kr.

Bonustips:

För att försäkra dig om att de andra börjar bjuda tillbaka kan du lite snyggt lägga in frasen:
"Nu är det ...s tur att bjuda."

Lycka till!

Om droger, och medicinering/diagnostisering av ADHD, ADD, depressioner etc.

ca 16 minuter snack om mina åsikter om medicinering, ADHD, depression etc. Vill ni höra det får ni kolla den långa versionen på Youtube inatt/imorgon. Kan ju förvarna känsliga personer att jag är en motståndare till stora delar av dagens diagnostiseringar och medicinering. Så för en del kan det kan finnas en del obekväma påståenden. Men jag ser det som en av mina uppgifter som sociolog att diskutera och problematisera de sociala och kulturella ideal som påverkar vår vardag, våra val, oss, den vackra varelsen människan.

Jag håller på att knåpa ihop en pedagogisk powerpoint/presentation kring delar ämnet. Improviserat och ostrukturerat snack kan lätt bli osammanhängande.

Friedrich Nietzsche och Jonathan Haidts om livets mening

Jonathan Haidt och Friedrich Nietzsche om varför livet är värt att leva

I den här artikeln kommer jag att diskutera Jonathan Haidts och Friedrich Nietzsches olika sätt att försvara en livsbejakande inställning till livet. Diskussionen utgår från böckerna The Happiness Hypothesis (Haidt 2006) och Den glada vetenskapen (Nietzsche 2011).

Jonathan Haidt om varför livet är värt att leva

Haidt (2006) lägger fram vetenskapliga observationer som pekar på att välmående och mening i livet är något människan tycks finnas då deras liv innehåller:

• Positiva sociala relationer
• Dygder/Förhållningsregler att rätta sig efter för att leva det goda livet
• Känslan av att vara en del av något större – tro/helighet/magi (utan att behöva tro på Gud)
• Meningsbärande strukturer som upprätthålls av ovanstående punkter

Haidt sammanfattar med att påpeka att livet inte har en objektiv mening, utan även en subjektiv mening. Som art påverkas människan av inre objektiva processer i vår kropp, men dessa objektiva processer påverkas av yttre subjektiva processer (Haidt 2006:219).

“It is worth striving to get the right relationships between yourself and others, between yourself and your work, and between yourself and something larger than yourself. If you get these relationships right, a sense of purpose and meaning will emerge.” (Haidt 2006:239)

Positiva sociala relationer

Having strong social relationships strengthen the immune system, extends life (more than does quitting smoking), speeds recovery from surgery, and reduces the risk of depression and anxiety disorder. (Haidt 2006:133)

Enligt Haidt påvisar vetenskapen att människan är en ultrasocial art, som trivs allra bäst om vi har starka sociala relationer som innebär kärlek och närhet individer emellan (Haidt 2006:114, 131, 219). Haidt menar att man kan se att människan är full av känslor som gör att vi mår bra av att älska, ha vänner, hjälpa varandra, dela med oss, och på andra sätt flätas samman med andra människor (Haidt 2006:134).

Meningsskapande

En annan viktiga aspekt som påverkar människans välmående är att skapa sammanhållande livshistorier och en sammanhängande mening i vardagen (Haidt 2006:142-143, 148). Forskning har visa på att denna mening i vardagen skapas i sociala relationer och av individuell erfarenhet, påpekar Haidt (2006:151) 

 

Dygd – Skapa förhållningsregler för det goda livet

I mycket litteratur talas även om att leva ett dygdigt liv är att leva ett meningsfullt liv. Haidt instämmer i att dygder gör människan lyckligare (2006:158). Frågan är dock vad som är en dygd? Haidt påpekar dock att man funnit tecken på att det inte är sanna dygder i sig som är målet att efterleva, utan det viktiga är att man själv har en känsla av vad som är ett dygdigt liv, och när man lever upp till denna subjektiva dygd blir man lyckligare (Haidt 2006: 158, 171).

Cultivating the appearance of virtue will make you successfully, and therefore happy, regardless of your true character. (Haidt: 2006:158)

Helighet/Tro med eller utan Gud

“...my research on the moral emotions has led me to conclude that the human mind simply does perceive divinity and sacredness, whether or not God exists.” (Haidt 2006:184) “/.../ Even atheists have intimations of sacredness, particularly when in love or in nature. We just don't infer that God caused those feelings.” (Haidt 2006:193)

Att ha en upplevelse eller tro på att något större än oss själv är en del av våra liv påverkar, enligt Haidt (2006:196) också vår välmående genom att framkalla varma och behagliga känslor. Detta fungerar som vägledande i våra liv och får oss att välja att bli bättre personer.

Denna tro på något högre, utan att blanda in Gud, är vad jag tror många, i vardagsspråk, i Sverige, kallar ”magiskt” – nu menar jag inte någon form av magiskt som i trolldom, utan en känsla av något speciellt och behagfull upplevelse.

Haidt påpekar dock att religion är väldigt bra på att skapa sammanhang i vardagen (2006:229).

Sysselsättning/Arbete

Ytterligare en aspekt som Haidt framhåller är att mycket pekar på att människan, och andra däggdjur, tycks ha ett behov att få saker att hända (Haidt 2006:220). Arbete blir ett sätt att utmana oss själva och uppleva känslan av att vara en del av något större, och är utmaningen i arbetet tillräckligt stor, samtidig som den är möjlig att utföra kan vi hamna i ett stadium av flow¹, som ger oss känslan positiva varma känslor när det kopplas till meningsbärande strukturer (Haidt 2006:222, 224) – någon som uppstår när individens meningsstrukturer är i harmoni med omgivningens meningsstrukturer (Haidt 2006:225). Vikten av att jobb, eller sysselsättning, för att skapa tillfredsställelse i vardagen, är även något som Paul Thagaard påpekar i sin bok The Brain and the Meaning of Life (2012:158).

Sammanfattningsvis stödjer Haidt idén om att livet är värt att leva genom att vi själv skapar individuella meningar i harmoni med hur vi som art är konstruerade på att reagerar på olika stimuli.

Friedrich Nietzsche om varför livet är värt att leva

Likt Haidt påpekar även Nietzsche att människan i sin natur drivs av att leva, han talar om att vår instinkt att "göra det som gynnar det mänskliga släktets bestånd" (Nietzsche 2011:13), men samtidigt har vi utvecklat ett behov av att förstå varför vi existerar (2011:16). Nietzsche ser hos människan en djurisk drivkraft, en vilja leva, och anser att vi bör bejaka denna viljan att leva:

"Det gör mig lycklig att se att människorna absolut inte vill tänka tanken på döden! Jag skulle gärna vilja ge mitt bidrag till att göra tanken på livet ännu hundrafalt mer värd att tänka för dem." (Nietzsche 2011:181)

Samtidigt sätter Nietzsche det individuella subjektiva meningsskapandet i fokus. Det är vi som människor som skapar det vi värdesätter:

"Vad som än har ett värde i denna vår nuvarande värld, äger inte detta värde i sig självt, i enlighet med sin natur -- naturen är alltid utan värde -- utan det har man en gång givit, skänkt åt det, och vi var dessa givande och skänkande! Först vi har skapat den värld som angår människan!" (Nietzsche 2011:199)

Människans drifter och förnuft

I Nietzsches syn är dock människan framförallt en art som drivs av sina drifter och nödvändigheter (2011:120) och han menar på att i de ”bästa ögonblick pausar” vårt förnuft." (2011:18).

Den stora fienden för att människan ska kunna leva ett lyckligt och lättsamt liv är vårt förnuft, han hävdar att moralpredikarna gör det ”värdefullaste värdelöst." (Nietzsche 2011:191). Som moralpredikare pekar han ut både kristendomen och samhällsstrukturer som försöker undertrycka och förminska människans förmåga till att känna glädje (2011:28, 38, 127). Nietzsche menar alltså att individuell mening och omgivningens/samhällets mening skiljer sig åt.

Individuell mening

"Det finns en annan värld kvar att upptäcks -- och fler än en! Stig ombord på skeppen, filosofer!" (Nietzsche 2011:188)

Nietzsche har ett starkt fokus på att mening skapas individuellt, man ska ”skapa en egen sol” åt sig själv och måla sin egen lycka på väggen (2011:65, 188, 211) och menar på att det inte finns några objektiva syften (2011:120). Ett viktig del för att kunna skapa denna mening är att försöka att undvika att dras med i samhällstrender och det som ens ”epok tycker är viktigast”, och istället leva efter sina egna mål (2011:228).

Världen blir inte vackrare än vad vi själva gör den (Nietzsche 2011:179) och vi bör, om möjligheten finns, välj att njuta så mycket som möjligt (Nietzsche 2011:203).

Likt Haidt påpekar även Nietzsche att vad som är en dygd är upp till var och en, och att leva upp till dygder skänker lycka (Nietzsche 2011:163).

Sammanfattningsvis tycks Nietzsche påstå att livet får sin mening av att bejaka vår arts, vår mänskliga, natur. Vi ska omfamna vår individuella intressen och akta oss för att låta andra styra våra val i livet, men samtidigt ska vi vara goda människor genom att bland annat bespara andra människor skamkänslor när de väljer att gå sin egen väg (Nietzsche 2011:175).

Egna reflektioner kring livets mening

Själv skulle jag, för tillfället, påstå mig vara en anhängare av att mycket som idag anses vara objektivt meningsfullt i det stora hela ofta faller platt om man tittar utanför kulturen man lever, tiden man lever och till och med området man arbetar med. Det finns en känsla av att det som eftersträvas ofta blir absurt i jämförelse med mycket annat. Dock ställer jag mig i både Nietzsches och Haidts led och menar på att vi trots allt kan finna individuella meningar i livet, men att finna mening i det som samhället erbjuder kan många gånger kännas tomt. Många gånger tycker jag se mig just denna individuella mening. Alla har, det som Nietzsche talar om, nödvändigheter som måste uppfyllas för att upprätthålla livet (vilket jag, likt Nietzsche, påstår handlar om att det en drift alla arter har – att främja artens bestånd), men sedan fyller många sin vardag med att göra saker som kan tyckas absurda eller meningslösa i andras ögon, men i utförarens ögon skapar intresset/sysselsättningen en röd tråd genom livet.

Drift att upprätthålls vilja leva drivs, och här ansluter jag mig till Haidt och neuropsykologin, av kroppens reaktioner på olika stimuli som främjar välmående, och motiverar oss att handla på ett sådant sätt som driver viljan att leva.

Vi tycks även i mina ögon, precis som Haidt och Nietzsche talar om, använda oss av olika dygder som får vägleda oss och våra handlingar i, dessa dygder kommer både från samhället, men även från individens egna resonemang. 

 

Något jag många gånger också ser, vilket även Haidt påtalar, är vikten av att sysselsättning, där även den enklaste formen av sysselsättning kan skapa en mer meningsfylld vardag än om man är helt utan sysselsättning.

Mina tankar, för tillfället, kan sammanfattas som att:

A. Yttre meningsskapande processer:

1. Som art har vi en drift att främja artens bestånd – vilket leder till en livsdrift.

2. Neuropsykologiska processer främjar vår vilja att leva och göra val som främjar överlevnad.

B. Individuella meningsskapande processer:

3. Samhällsstrukturer som skapar gemensamma ”objektiva meningar” skapar ett urval av meningsfulla val för individen.

4. Individen har möjlighet att välja olika vägar att gå för att fylla sitt liv med meningsfulla handlingar.

5. Handlingarnas mening skapas i mötet mellan samhällsstrukturer (det utrymme som samhället ger individen till att få möjlighet att delta på ett produktivt och reproduktiv sätt), och individen erkännande av dessa meningsbärande samhällsstrukturer.

Diskussion om en objektiv mening med livet

Jag anser att det inte är möjligt att livet har en objektiv mening så tillvida att man inte ansluter sig till en etablerad trosföreställning och erkänner den som ett slutgiltigt svar. Men även inom trosföreställningar finns lika åsikter som göra att även åsikter där går isär. Det verkar tyda på att det finns stora skillnader att hitta en objektiv mening.

Det närmsta en objektiv föreställning jag anser oss komma just nu, är att människan och övriga arter, tycks ha en vilja att överleva och reproducera sig. Men att det finns en mening med reproduktion utanför artens egna intresse verkar inte finnas. Objektivitet tycks med andra ord också vara en subjektiv upplevelse. Och vetenskapen verkar inte kunna ge direkta svar på vad som är meningsfullt i objektiv mening för individen, utan visar framförallt hur människan påverkas av olika stimuli, dock visar sig dessa stimuli vara beroende på både kulturell och individuell kontext.

Jag anser ansluter mig alltså till en idé om att livet inte har en objektiv mening, då mening tycks förändras av kulturella och individuella sammanhang. Vill vi kalla något en objektiv mening med livet, måste vi dra en gräns för hur långt denna mening ska sträcka sig. Ska den gälla universum? Ska den gälla Jorden? Ska den gälla hela mänskligheten? Ska den gälla under en viss tidpunkt, för en viss kultur? Frågor som jag inte kan svara på.

Fotnot

1 . Ett stadium som uppnås då en utmaning ligger väldigt nära gränsen för ens förmåga att klara av en uppgift, och man uppslukas av uppgiften (Haidt 2006:95).

Referenslista

Haidt, Jonathan. (2006). The happiness hypothesis: finding modern truth in ancient wisdom. New York: Basic Books

Nietzsche, Friedrich (2011). Den glada vetenskapen. [Ny utg.] Göteborg: Korpen

Thagard, Paul. (2012[2010]). The brain and the meaning of life. Princeton, N.J.: Princeton University Press

Lyckan ur filosofiskt och neuropsykologiskt perspektiv

1. Varför är Jonathan Haidts diskussion kring det delade jaget/medvetandet (”the divided self/mind”) relevant för vårt välbefinnande?

En viktig anledning till att Haidts (2006) diskussion kring det delade jaget/medvetandet är att den tydliggör skillnaden mellan automatiska omedvetna processer och medvetna processer (Haidt 2006:13) som påverkar hur vi tar oss an vardagen, hur vi gör val och hur dessa val i sin tur påverkar vårt välmående. De automatiska processerna utgörs av omedvetna val och tankeprocesser som dels styr vårt agerande i olika situationer, men även hur vi reagerar på såväl negativa som positiva händelser.

Vill man lära sig att hantera olika upplevelser och inte låta motgångar slå ner en blir det därför viktigt att förstå att de automatiska omedvetna reaktionerna är något som man kan lära sig ta kontroll över. Dessa automatiska omedvetna processer är dock inget man enbart kan bestämma sig att ta kontroll över, utan det tar tid att ändra på dessa automatiska tankemönster och ersätta dem med nya tankemönster (Haidt 2006:35, 38).

Haidt påpekar att det forskning pekar på att deprimerade personer ofta har hamnat i negativ tankespiral där de automatiska tankeprocesserna gör det svårt att bryta den negativa spiralen och de negativa känslorna (Haidt 2006:38). Kunskap om att man aktivt, dock gradvis (Haidt 2006:43-44), kan lära sig påverka sin automatiska tankeprocesser är av vikt för ett ökat välbefinnande. Dessa tekniker för att lära sig tänka positivt är dock inget som enbart fungerar för deprimerade personer, utan kan lika väl var till hjälp för att stärka och öka välbefinnandet hos ickedeprimerade, och lägga grund för ett framtida säkert välbefinnande i såväl motgång som medgång. Detta är tanke som i allra högsta grad påminner om det stoiska och buddhistiska sättet att försöka förändra sig själv för att öka välbefinnandet.

Något jag själv upplever är att denna kunskap om kognitiv beteende inlärning, att lära sig tänka i nya banor, är relativt utbrett. Ofta kan man se citat från olika källor, såväl religiösa böcker som självhjälpsböcker. Ofta verkar dessa citat enbart användas för den kortsiktiga inställningen till hur livet är och det fattas kunskap om hur man verkligen jobbar med att förändra sina tankemönster på lång sikt. Kunskapen gällande hur man gradvis förändrar sina automatiska omedvetna tankemönster verkar avlägsen i de flesta fall. Det omedvetna och de känslorna som springer därur är, som Haidt (2006) exemplifierar det med, en bångstyrig elefant, och vårt medvetna är elefantryttaren som långsamt måste lära sig att styra elefanten (även om det automatiskt omedvetna/elefanten aldrig kommer att vara helt i det medvetnas/ryttarens grepp).

2. Förklara med hjälp av exempel från ditt eller dina bekantas liv vad som menas med ”the negativity bias”. Är det önskvärt för oss, som individer, att försöka att minska vår ”negativity bias”? Varför?

”Negativity bias” innebär att det är lättare att se nackdelar eller uppleva något som negativ än att se fördelar och uppleva något positivt. Enligt Haidt så regerar många människor omedvetet negativt eller ser nackdelar oftare än de reagerar positivt. De negativa känslorna påverkar oss också starkare än de positiva (2006:28), vilket i sin tur påverkar de val vi gör hur vi agerar. 

Min egen upplevelse av det stämmer överens med detta. Ser jag mig omkring bland vänner och bekanta ser jag oftare hur de väljer bort att försöka sig på något nytt eller ta tag i ett projekt de pratat om länge. När jag frågar om anledningen till att de inte ta tag i sin planer, är svaret ofta att det med osäkerhet i om man kommer att lyckas och man får många exempel på saker som kan gå fel. Ofta är det tryggheten i vardagen som håller dem tillbaka, framförallt den ekonomiska tryggheten och en tanke om att försöka leva upp till de levnadsideal som råder i samhället.

Att enbart försöka minska vår förmåga att se och låta negativa känslor styra vår handlande kan i vara av godo för vår välbefinnande då många säkert skulle våga ägna sig åt saker som skulle öka deras välbefinnande, men det finns i min mening troligen även en gräns för hur långt man bör gå för att förändra detta. Även om det skulle finnas en möjlighet för en enskild individ att i stor sett minimera sin förmåga att reagerar negativt, så finns det fortfarande stunder där den negativa ”magkänslan” är till nytta. Det finns bland annat personer jag mött som blivit lurade på alla sina tillgångar då de verkar ha en större förmåga att lita på andra och inte reagerar negativt sådant som en mer försiktig person skulle ha reagerat på. Å andra sidan finns det personer som klarar av att hantera en sådan situation väldigt bra, då de ändå fortsätter lunka fram med ett gott humör och en positiv inställning trots att de blivit av med sina tillgångar. Så det finns alltså även en personlig aspekt på det hela som bör vägas in, en gräns som nog mer kan anses vara ett filosofiskt problem än ett neuropsykologiskt Gränsen för var detta går kan troligtvis bland annat sökas i samhällsstrukturerna kring individen och de sociala möjligheter som ett positivt tänkande antingen skapar eller försvårar. Haidt kommenterar denna förmåga, gällande personer som har en mer positiv hållning:

”/.../ evidence shows that people who hold pervasive positive illusions about themselves, their abilities, and their future prospects are mentally healthier, happier, and better liked than people who lack such illusion.” (Haidt 2006:68)

Jag har även sett många exempel på personer, med vad som kanske skulle kunna kallas sociala handikapp, som möter många motgångar i sitt liv. Något som får andra att känna medlidande och tycka synd om personen. Samtidigt reagera personen själv inte långvarigt så starkt på dessa motgångar, utan reagerar negativt som de flesta andra skulle göra in en sådan situation, sedan kommer de snabbt över motgången och testar igen eller något nytt, med samma positiva inställning.

Jag har därför också börjat fundera kring om det är så att det negativa tänkandet är mer vanligt hos personer som har det för lätt för sig (här skulle jag nog räkna in de flesta människorna i de rika länderna), medan den som oftare och kontinuerligt möter motgångar ofta har en mer positiv attityd.

3. Vilka är de frivilliga aktiviteterna (”voluntary activities”) som enligt positiv psykologisk-forskning är nödvändig för att leva ett tillfredsställande/lyckligt liv? Finns det empiriskt stöd för tesen att pengar, makt, lyx och social status är nödvändiga för att kunna leva ett lyckligt liv?

3.1 Frivilliga aktiviteter

Haidt ger oss exempel på det som kallas Sheldon, Schkade & Seligman kallar ”happiness formula”, alltså lyckoformeln (Haidt 2006:91):

H = S + C + V

H = Lycka (Happiness)

S – Biologisk utgångspunkt (Setpoint)¹

C – Externa förhållande (Conditions)²

V – Frivilliga aktiviteter (Voluntary activities)

De frivilliga aktiviteterna (voluntary activities) är det som är lättast att styra över själv. Vilka de frivilliga aktiviteterna, som skapar tillfredsställelse/lycka är beroende på individens intressen och ambitioner. Något som Haidt pratar om är att de aktiviteter som visat sig skapa mest tillfredsställelse är kreativa aktiviteter som ligger nära vår förmåga att lyckas utföra dem, samtidigt som de ger oss en utmaning (Haidt 2006:95). 

Här vill jag även tillägga att kreativa aktiviteter inte behöver innebära det som många gånger, i vardaglig mening, ofta kopplar till kreativitet (såsom måla, skriva, fotografera etc), utan kreativitet bör även innefatta styrketräning, att bygga om och renovera bilar, att pressa sina egna gränser inom ett datorspel mm. Det gäller alltså att våga ägna sig åt något som intresserar en själv och inom det intresset kunna utvecklas – att hitta balansen mellan nöje och tillfredsställelse och lära sig något nytt (Haidt 2006:96-97). Här bör man även tänka på att vad som anses vara kreativt och utvecklande kan skilja sig från samhälle till samhälle, och hur livet ser ut i respektive rika och fattiga länder.

3.2 Pengar, makt, lyx och social status

Enligt Haidt visar forskning på att det enbart finns en liten effekt av pengar, makt, lyx och social status när det gäller att öka lycka:

”Wealth itself has only a small direct effect on happiness because it so effectively speeds up the hedonic treadmill. For example, as the level of wealth has doubled or tipled in the last fifty years in many industrialized nations, the level of happiness and satisfaction with life that people report have not changed, an depression has actually become more common.” (Haidt 2006:89)

Samtidigt visar forskning också att de som satsar på att bli rika, kända och eftersöker ökad social status är de som är mindre lyckliga och mindre välmående än dem som eftersträvar mindre materialistiska mål (Haidt 2006:95).

Däremot pekar forskning också på att man kan uppnå långvarig lycka genom att investera i rätt saker. Att spendera pengar rätt saker handlar dock inte enbart om att investera i en sak, utan även i allt välja bort att investera i vissa saker. Allt lära sig spendera pengar på något som kanske inte innebär status, men som istället innebär en närhet till vänner, släkt, mer tid med familjen etc. Att arbeta en timme mindre, kan ses som en investering av en timmes lön i något som ger mer tillfredsställelse. Förlusten du gör i pengar, är vinst i något annat.

Statuskonsumtion, alltså att t ex köpa en märkesvara gör dig kanske inte lyckligare i längden, medan en billigare vara av samma kvalité ger dig möjlighet att spara pengarna till saker som du har större behov av och därmed hjälper till att förstärka långsiktig lycka istället (Haidt 2006:99).

De investeringar som visat sig vara mest tillfredsställande och skapa med lycka, är de investeringar som har ett högre socialt värde, såsom resor och tid till familj och vänner. De sociala aspekterna bör utifrån dessa antagande beaktas när man väljer vad man investerar i. Här vill jag dock påpeka att även detta antagligen är flytande gränser som skiljer sig från individ till individ. Hur avgör man det sociala värdet i en investering? I vissa fall kan kanske statuskonsumtion vara ett bättre alternativ för att uppnå ett visst mål – alltså ha erbjuda ett högre socialt värde i längden – än att avsäga sig en timmes lön för att tillbringa den med vännerna. Den sociala helhetsaspekten är också viktig att ta med i beräkningen (detta är givetvis en diskussion som skulle kunna dras mycket längre, och här har jag valt att stanna vid en diskussion i grova drag). 

Noter

1 Medfödda egenskaper som ökar lyckokänslan.

2 Externa förhållande är bland annat oljud, kollektivt resande, brist på kontroll, skam (känslan av tillhörighet/acceptans), relationer (bra/dåliga) är några av dessa (Haidt 2006:92-94)

4. Vad är ett lyckligt liv ur stoiskt perspektiv? Varför håller Haidt helt med stoikerna (och buddhisterna) om att ”välbefinnandet kommer inifrån”? Är det några ”passioner” som du tycker är värt att följa trots stoikerna skulle fördöma dem? Motivera ditt svar.

Det lyckliga livet, ur ett stoiskt perspektiv, kommer ur att lära sig hantera de mot- och medgångar som livet för med sig. Enligt stoicismen kan vi inte undvika alla motgångar, men vi kan däremot lära oss att acceptera dessa motgångar och lära oss att hantera dem. Genom att inte dras med av känslostormar, utan istället styras av ett sunt resonerande skapar vi harmoni inom oss själva. Denna harmoni, eller lycka och frånvaro av olycka kommer alltså inifrån (Haidt 2006:82, 87). 

Haidt menar på att det ligger en sanning i detta påstående, att lycka kommer inifrån. Han vill dock tillägga lycka inte enbart kommer inifrån, utan även kan komma utifrån – från externa saker. Han påpekar även att huruvida man har möjlighet att påverka dessa externa saker kan ha med samhället och tiden man lever i, och att vi idag, i all fall i de rika länderna, har möjligheten att påverka de externa sakerna i högre grad än vad man hade under antiken. Alla externa ting ligger kanske inte lika långt utom räckhåll som de en gång gjorde.

Själv skulle jag säga, så långt som jag fördjupat mig i stoicismen just nu, säga att den största möjligheten i att skapa och styra sin egen lycka och tillfredsställelse, är likt stoikerna och buddhisterna påpekar, kommer inifrån – alltså beroende på den inställning man själv har till livet och hur man lär sig bemöta med- och motgångar. Dock håller jag med Haidt att även fokus externa saker kan hjälpa till att leda till ökad lycka, men framförallt tror jag att de saker som minskar olycka är de viktigaste aspekterna att fokusera på. Jag håller även med, som även forskning visat, att den största lyckan ofta ligger i hela resan mot ett mål, och inte i själva måluppfyllelsen (Haidt 2006:83-84). Lyckan, tillfredsställelsen och den meningsfyllda känslan verkar i mina ögon var som mest tydligt närvarande när en person har ett mål, något som vägleder en. Vad som vägleder en och anses vara viktigt och tillfredsställande anser jag vara beroende på hur samhället man lever i fungerar. 

Vägledande i förståelsen för vad som är meningsfyllt och tillfredsställande tror jag Maslows behovstrappa kan vare ett bra redskap på vägen. I ett samhälle där svält är vardag, kan tillfredsställelse tänkas uppnås genom att skaffa mat för dagen. I ett samhälle som Sverige kan dock andra behov tänkas behövas uppnås för skapa en meningsfylld vardag. Jag tror människan har ett visst behov av att aktivera sig, och det är i dessa aktiviteter, gärna i ett socialt umgänge, som vi finner mening. I Sverige har de flesta av oss inget behov av att tillsammans lösa tillgången till mat, därför behöver vi andra externa aktiviteter för att bli lyckliga.

Referenslista

Haidt, Jonathan. (2006). The happiness hypothesis: finding modern truth in ancientwisdom. New York: Basic Books

Framtidens läkarkår skrämmer mig

Artikeln har flyttat till Framtidsanalytiker.se:
Framtidens läkarkår skrämmer mig

Är du fördomsfri, eller har du omedvetna fördomar - Testa dig

Att testa om man har omedvetna fördomar gällande hudfärg, ålder, kön, vikt etc är väl alltid läskigt...
Testa dig själv här (min hypotes är att det är de mest fördomsfria som tar sig tid att göra något av testen):
https://implicit.harvard.edu/implicit/sweden/