Indoktrinerade sociologer & Medborgarlön och arbete (Robotdagen 2015: Roland Paulsen och Stefan Fölster)

Indoktrinerade sociologer 

Alldeles för många sociologer vid Lunds universitet tycker och resonerar precis så som man förväntas tycka och resonera vid Lunds universitet (vänsteridealen är rådande).
Det blir alltför normativt och subjektivt för att man ska orka lyssna på dem.

Tyvärr indoktrineras sociologistudenter vid Lunds universitet (detta gäller även studenter vid Malmö högskola och många andra universitet i Sverige/Europa) att resonera utifrån teoretiker som styrs av vänsterideal, medan liberala tänkare lever en undanskymd tillvaro i utbildningen.
Anledningen till det är (förhoppningsvis) inte att kursansvariga medvetet väljer bort liberala teoretiker, utan det beror antagligen på att de kursansvariga själv inte har någon större kunskap om de liberala teoretikerna.

Okunskapen om liberala teoretiker blir märkbar både i debatter, uppsatser, avhandlingar och böcker. Väldigt sällan refereras till liberala teoretiker (i svenska och europeiska debatter och texter - i USA har liberala tänkare en mer framträdande roll), trots att de för utmärkta diskussioner kring precis samma ämnen som vänsterteoretikerna.
Är man något bevandrad bland såväl vänsterteoretiker och liberala teoretiker vet man att många av dessa gör liknande analyser av samhället, och arbetar med samma "problem".

Behov av kurs/föreläsning gällande liberala tänkare inom sociologin

Jag bedömer att det behövs en kurs, eller åtminstone avsättas några timmar inom varje kursmoment, inom sociologiutbildningarna, där man tydligare diskuterar liberala teoretiker, för att få en mer nyanserad bild.
(Jag och sociologen/kriminologen Emil Rytterstedt arbetar för tillfället med att utforma en sådan kurs, så hör av dig om ni är intresserade av en föreläsning.)

Tips: Läs Part I och Part II i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Varför arbeta?

Videoklippen Varför arbeta? med  Roland Paulsen och Stefan Fölster:
Varför arbeta?

Pedagogik inom matematik. X, Y & andra bokstäver

Jag upplever att det finns det stort pedagogiskt problem i matematikutbildningen redan i lågstadiet och mellanstadiet.

(Ursäkta användningen av de allt mer informella benämningarna "lågstadiet" och "mellanstadiet". För er som inte kan räkna ut vilka årskurser jag menar så kan jag förtydliga genom att påpeka att jag menar att problemet uppstår redan i grundskolan i årskurs 1, eller vilken årskurs det nu är, då man börjar med matematik nuförtiden - du som är mer insatt får gärna upplysa mig om vad som är de vedertagna benämningarna för det som kallades låg-, mellan- och högstadiet på 1980-talet).

Tydliggör bokstaven, X:et, redan i första årskurs, för att vänja barnen vid bokstäver inom matematik och tanken att X:et bara byter plats i mer avancerad matematik.

Bokstavslös matematik & bokstavsmatematik

Många gånger får jag höra att någon inte förstår varför man ska "blanda in bokstäver i matten". Matematik tycks bli ett problem när man på högstadiet helt plötsligt ska räkna ut ett tal som kallas "X".

I låg- och mellanstadiet räknar man med tal som ser ut så här:
5 + 3 =
Sedan räknar man ihop 5 + 3 och och skriver svaret 8:
5 + 3 = 8

I högstadiet möter man helt plötsligt ekvationer som ser ut så här:
5 + X = 8
(Svaret är givetvis att X = 3, då 5 + 3 = 8).

Bokstaven skapar förvirring

Bokstaven tycks dock bli ett problem. Bokstaven beskrivs som något som skapar förvirring.
"Varför blandar man in bokstäver helt plötsligt?" frågar man sig.

I min mening är det en bättre pedagogisk lösning att förklara att bokstaven alltid har funnits med i matematiken.
I låg- och mellanstadiet befann sig dock X:et på andra sidan likhetstecknet (likamedtecknet, "=" ):
5 + 3 = X
Det var bara det att X:et var "osynligt":
5 + 3 = __

Jag tycker dock inte att det är en bra idé att först på högstadiet förklara att "X" alltid funnits med, utan jag anser att man redan på lågstadiet skriver ut följande ekvation i matematikböckerna:
5 + 3 = X
Och sedan får eleverna svara vad "X" är lika med:
X = 8

Detta medför att tröskeln från att gå från bokstavslös matematik till bokstavsmatematik in blir lika stor som den tycks vara idag.

Sammanfattat - "X" ska finnas med redan från första årskursen

Gör det tydligt att X:et alltid funnits med i matematiken. Redan på lågstadiet (redan från första årskursen) skriver man ut 5 + 3 = X.
På så sätt vänjer man barnen vid bokstäver inom matematik och tanken att X:et bara byter plats i mer avancerad matematik.

• Pedagogiskt fel: 5 + 3 =
• Pedagogiskt rätt: 5 + 3 = X

Tydliggör bokstaven, X:et, redan i första årskurs, för att vänja barnen vid bokstäver inom matematik och tanken att X:et bara byter plats i mer avancerad matematik.

En liberalare läroplan #1 #utbildning

Jag undrar varför klassiska liberala tänkare såsom Adam Smith och Alexis de Tocqueville enbart flyktigt nämnts under mina studier på Lunds universitet (sociologistudier) och Malmö högskola (stadsbyggnadsstudier). Eller ja, jag undrar inte, jag är kritisk till det.