Public Choice ur ett kommunalt perspektiv - Kommunal planläggning av mark och vatten

Syfte/inledning

I denna artikel ska vi studera om ett Public Choice-perspektiv kan vara användbart för att studera politiska beslutsprocesser när en kommun arbetar med planläggning av mark och vatten.

Bakgrund

Plan- och bygglagen anger att det är en ”kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten” (1 kap. 2 § PBL). Kommuner är politisk styrd organisation, vilket innebär att många beslut fattas av kommunala nämnder, kommunstyrelsen, kommunfullmäktige samt av tjänstepersoner som fått delegation på vissa typer av beslut. När det gäller antagande av detaljplaner som reglerar mark- och vattenanvändning är byggnadsnämnden eller kommunfullmäktige som beslutar om detta.

Plan- och bygglagen preciserar även att planläggningen ska ”med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja”:

1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt
4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.
   (2 kap. 3 § PBL)

Plan- och bygglagen ställer även krav på att man ska ta hänsyn till både allmänna och enskilda intressen.

Man har alltså flera olika intressen att beakta, inklusive de ekonomiska aspekterna.
Under planläggningsprocessen ställer även lagen krav på samråd med statliga myndigheter och berörda kommunmedlemmar. Detta innebär att man dels har flera olika politiska partier att förhålla sig till, flera olika myndigheter och flera olika berörda kommunmedlemmar.

I denna artikel kommer vi att studera hur olika de olika aspekterna kan vägas mot varandra, och hur det ur olika perspektiv dels påverkar samhällsekonomin och dels de beslut som tas av kommunen ur ett Public Choice-perspektiv.
Artikeln får dock enbart ses som en kort introduktion till hur Public Choice-inritningen kan användas för att förstå olika mekanismer i den kommunala beslutsprocessen.

Frågeställning

Till min hjälp kommer jag att använda mig av frågeställningen:

• Kan Public Choice-perspektivet vara lämplig att använda sig av för att belysa beslutsprocessen när kommunen planlägger mark- och vattenanvändning?

Teori

Inom nationalekonomin inryms begreppet Public Choice. Public Choice hamnar inom ”gränslandet mellan ekonomi och statsvetenskap” (Eklund 2017, s 290–291). Ur ett Public Choice-perspektiv bör politiska beslutprocesser inte enbart analyserar ur ett ekonomiskt vinstmaximeringsperspektiv, utan även hur olika beslut påverkas av andra ”politiska” vinster i form av till exempel antal röster i ett kommande val eller att bygga politisk makt – beslut som gynnar ens egna intressen.

Bland annat menade den amerikanska nationalekonomen James M. Buchanan (1912-2013), ledande namn inom Public Choice-rörelsen, att tidigare antaganden om att politiska beslut syftade till att ”åstadkomma så stor nytta som möjligt för hela samhället” (Eklund 2017, s 292) var alldeles för idealistiska. Han menade på att precis om företag och konsumenter ses som nyttomaximerande ur ett ekonomiskt perspektiv, bör politikerna ses som nyttomaximerande ur ett röstmaximerande perspektiv.

I denna artikel används följande modell för att visualisera (se figur 1) hur olika intressekonflikter mellan olika grupper påverka både beslut om mark- och vattenanvändning och de ekonomiska följderna av dessa beslut.

Figur 1: Figuren visar på hur olika grupper representerar olika önskvärda åtgärder (ovalerna), och rektangeln representerar alla åtgärder som faktiskt är möjliga. När man sedan lägger samman samtliga möjliga åtgärder och önskvärda åtgärder, återstår enbart en liten del av möjliga åtgärder som samtliga teoretiskt sett kulle kunna enas om. Den grönfärgade delen representerar kvarstående lösningsmängd som samtliga grupper skulle kunna enas om.
Figuren är fritt tolkad efter Eklund (s 293).

Empiri

I detta fall tittar vi planläggning av en fastighet i centrala delar av en ort.
Den kommunala planläggningen har för avsikt att förtäta området. Förtätningen kommer att ta befintlig parkeringsplats i anspråk, vilket innebär att befintliga parkeringar försvinner och eventuellt ska ersättas. Redan här visar sig intressekonflikter i form av att befintliga och framtida parkeringsytor konkurrerar med planerad byggnation. Varje yta som ska användas som parkeringsplats medför att möjligheten till att, till exempel, bygga fler bostäder minskar.
Inom och i anslutning till området har vi en exploatör som vill bygga bostäder (grupp A), vi har befintliga näringsidkarna som driver butiker och vars kunder idag parkerar på området (grupp B) och vi har en befintlig verksamhet som arrenderar delar av marken som parkering åt sina långväga anställda (Grupp C).

• Grupp A: Vinstmaximering genom att bygga så många bostäder som möjligt.
• Grupp B: Vinstmaximering genom att ha parkeringsplatser som gynnar kundbesök och handeln.
• Grupp C: Vinstmaximering genom att ha parkeringsplatser som gynnar möjligheten att rekrytera kompetenta personer.
• Möjliga åtgärder: Kommunen representerar flera olika alternativ, men bara en mindre del av dessa kan samtliga intressegrupper enas om.
• Politiker: De förtroendevald, politikerna, kan i sin tur representerar ytterligare en eller flera grupper, som på olika sätt stöttar de olika intressegrupperna mer eller mindre.

I detta fall är politiskt sett utgångspunkten att bostäder är prioriterat, och antalet parkeringar jobbar man aktivt att minska på för att på sikt minimera användningen av bil. Samhällsekonomiskt sett har man kommit fram till att det, på sikt, är minskad trafik samt byggnation av bostäder som ger störst samhällsekonomisk nytta ur ett kommunalt perspektiv. Politiskt sett stöttar man av ekonomiska skäl alltså inte grupp A eller B, men man stöttar grupp C.
I det fortsatta planarbetet väcks dock en stor debatt från det lokala näringslivet och de verksamheter som utnyttjar parkeringsplatsen idag. Media tar upp frågan och samråden med berörda kaotiska. En het debatt blossar upp i olika medier.

Debatten slutar med att kommunen till slut lägger arbetet med att planlägga för bostäder på hyllan då debatten drabbar sittande politiker negativt ur ett röstmaximeringsperspektiv och den tidigare samhällsekonomiska nyttan man politiskt sett tidigare varit eniga om får stå tillbaka.

Analys och slutsats

I exemplet ovan ser vi hur olika intressegrupper påverkar politiska beslut och hur det i sin tur påverkar samhällsekonomin. Parkeringsfrågan är en av de hetaste frågorna när man arbetar med planläggning i befintliga stadsmiljöer. Detta då bilen och parkeringsmöjligheten varit en viktig faktor i stadsplaneringen i flera decennier, vilket både format beteenden (vanan att använda bil) samt var olika verksamheter förlagt sin verksamhet (till exempel att man säljer skrymmande varor i centrum, då det alltid varit möjligt för kunder att ta bilen dit).
Idag går trenden mer åt förtätning samt att minimera bilanvändningen. Detta väcker som exemplet visar på många känslor och skapar stor oro hos flera intressegrupper, samtidigt andra intressegrupper upplever att de påverkas negativt av övriga grupper intressen. Detta påverkar i sin tur de politiska beslutsprocesserna – och av rädsla för att tappa röster kan politikerna välja att backa från de beslut som man tidigare bedömt som mest samhällsekonomiskt fördelaktig.

Så åter till frågeställningen:

• Kan Public Choice-perspektivet vara lämplig att använda sig av för att belysa beslutsprocessen när kommunen planlägger mark- och vattenanvändning?

Min bedömning är Public Choice-perspektivet är ett intressant och användbart perspektiv för att belysa och problematisera de kommunala beslutsprocesserna gällande mark- och vattenanvändning både hur det påverkar samhällsekonomiskt och hur det påverkar de politiska besluten formas av olika särintressen. Det tydliggör även på ett pedagogiskt sätt hur man inom planprocessen begränsas till mindre antal möjliga åtgärder efter att ha gjort en avvägning mellan flera allmänna och flera enskilda intressen.

Förutom att tydliggöra det ur ett ”forskarperspektiv” anser jag att det även är på ett pedagogiskt sätt som kan berika dialogen med såväl politiker, tjänstepersoner och kommunmedlemmar, när vill sätta sig in i vad det är som påverkar de olika besluten och hur utgångsläget i en planläggningsprocess ser ut när flera grupper med särintressen påverkas.

Slutreflektioner

Något man alltid måste ha med sig när man arbetar med samhällsekonomisk nytta är att ”nytta” kan definieras på olika sätt av olika politiska partier. Ett parti kan betona grönytor, ett annat betonar handel och näringsliv och ett tredje betonar billiga bostäder. Likaså kan olika intressegrupper förespråka olika typer av särintressen, och förhoppningsvis kan kommunen, in enlighet med plan- och bygglagen gör en god avvägning mellan olika allmänna och enskilda intressen.
Att sätta ett pris på alla särintressen är inte lätt. Det är inte lätta att sätta ett pris på parkeringsplatsen och vad den tillför för totalnytta ur ett ekonomiskt perspektiv, det är inte lätta att sätta ett pris på eventuella svårigheter att rekrytera ”fel personer” för att det inte finns en parkeringsplats, det är inte lätt att sätt en pris på grönytor med mera. För att kunna göra det krävs det vedertagna modeller som man politiskt kan enas om.

Referenslista

Eklund, K (2017), Vår ekonomi. En introduktion till samhällsekonomin. Fjortonde upplagen., Studentlitteratur, Lund.

Flygplatser, den fria marknaden och konkurrens satt ur spel

Har du någon gång undrat vad som händer om du sätter den fria marknaden ur spel? Vad som händer om du sätter konkurrensen ur spel? Vad som händer när du berövar folket från fria valmöjligheter?

Svaret hittar du på flygplatserna.

Har du, precis som jag, och många andra, reflekterat över den undermåliga kvalitén på mat och dryck, och reagerat på överprissättningen, på flygplatserna?

De kontrollerade flygplatserna är ett bra, och skrämmande, exempel på vad som händer när du sätter den fria marknaden och konkurrensen ur spel - kvalitén sjunker och priserna ökar.

Varför blir det så då?
Framförallt beror det på att du som kund inte har möjlighet att ta dig någon annanstans. Du är fast innanför säkerhetsgrindarna, du kan inte välja att gå till ett billigare ställe, du kan inte välja att gå till ett bättre ställe. Innanför säkerhetsgrindarna sätter kan du inte ställa krav, här är det någon annan som styr den ekonomiska agendan och utbudet.
De som säljer produkter innanför säkerhetsgrindarna behöver inte vara rädda för att du går någon annanstans.

Ekonomiavdelningen på Lilon.se

Ekonomiavdelningen på Lilon.se går igenom månadens kundinbetalningar.

Inget gör företagandet tråkigare än statens överförmynderi och deras kontrollbehov. Mycket hade kunnat förenklas för småföretagare. Här har vi personen som, i mina ögon, sköter den tråkigaste uppgiften på Lilon.se.

Chief Financial Officer (CFO) Ulf Liljankoski i egen hög person.

Ca 60 000 kr/år lägger vi på externa redovisningstjänster för att han tycker att "bokföring är tråkigt". Det är vår enskilt största externa kostnadspost, om man bortser från inköp av försäljningsvaror.

Ulf Liljankoski, Chief Financial Officer (CFO) på Lilon.se

Omsättning

Omsättning är inte det viktiga. Kaffepengar är allt.

Till alla er som tror på och vill stödja en rättvis ekonomi

När jag nu ändå sitter här och betalar in årets medlemsavgift , för fjärde året, till min bank, vill jag passa på att påminna alla er som är intresserade av en rättvisare ekonomi, om att det fortfarande finns banker med intresse för sina medlemmar. Banker som inte drivs av ett storskaligt vinstintresse, banker som sätter sina medlemmar i centrum.
JAK Medlemsbank är en sådan bank.
- Tillsammans äger vi banken (som medlem är du delägare och har rätt att påverka banken)
- Vi lånar ut pengar räntefritt till varandra (vi är som en stor familj som väljer att inte utnyttja den som lånar pengar av oss)

Kort sammanfattat:
"Vi verkar för ett samhälle med ekonomiska spelregler som inte skapar klyftor mellan människor och regioner."
"Rättvisa och hänsyn till människor och miljö är en del av vår ideologi. Det präglar vår syn på ekonomi och all hantering av pengar."
Osäker på om du vill vara medlem? Testa!
Så här gjorde jag när jag blev medlem 2010.
Jag gillade tanken med den rättvisa banken. Tanken kring det räntefria samhället är en ideologi och en praktik jag till fullo står bakom.
1. Jag betalde in medlemsavgiften (200 kr första året, sedan 250 kr/år)
2. Inom några dagar hade jag ett bankkonto (osäker på hur lång tid det tar idag)
3. Via internetbank förde jag sedan över lite pengar till JAK-banken
4. Jag lärde känna banken och blev nöjd, och fortsatte sedan att använda mig av JAK-banken i allt högre grad.

Idag har jag både privatkonto och företagskonto hos JAK-banken.

Så även om man inte vill ta steget fullt ut, kan jag rekommendera den som är intresserad av att främja en rättvis och räntefri ekonomi att ta steget att bli medlem.
Att betala medlemsavgiften och själv avstå från ränta är något jag är beredd att göra för att stödja ideologin om en rättvisare ekonomi.

Läs mer:
http://jak.se/om

Allt kan inte mätas i ekonomiska termer! - Koggarna i Malmö

På tal om Sydsvenskans artikel gällande  Koggarna i Malmö säljs för en hundralapp

"Koggarna har kostat 138 miljoner kronor. Nu säljs de för 100 kronor."
Här häpnar alldeles för många och kopplar det till slöseri med skattepengar. Tyvärr är det samma personer som enbart tittar på och intresserar sig för kortsiktiga vinstintressen. Skattepengar är inte något som direkt ska generera kapitalvinster. Skattepengar ska användas till att skapa en meningsfylld vardag och hållbara sociala system.

Ibland tycker samma personer att staten ska lägga mer pengar på att bygga upp infrastruktur, då detta anses skapa sysselsättning (osäkerheter på om det är så lätt är dock stor). Detta är precis samma sak. Skattepengar används till att skapa sysselsättning och sociala vinster. Dessa är dock inte direkt och kortsiktiga, sådana här vinster måste mätas på långsikt. Samtidigt är det dock omöjligt att mäta och fånga in hela omfattningen av sådana långsiktiga ekonomiska och sociala värden. Allt kan inte mätas i ekonomiska termer!

---

Utan att ha fördjupat mig ytterligare i projektet, men det nämns att "det började som ett projekt för arbetslösa byggnadsarbetare och utvecklades till en turistattraktion med eget museum."

Det kan ju innebära att detta lett till skattevinster/sänkta skattekostnader genom att man engagerat arbetslösa i projektet. Det kan även ha lett till att arbetslösa sedan fått jobb (vilket innebär ökade skatteintäkter och minskade skattekostnader). Sedan ska man aldrig förringa de sociala vinsterna som sådana här projekt leder till, när arbetslösa etc får en möjlighet att göra något kreativt och lära sig ett något nytt.

Samtidigt tror jag även att det är bättre att sälja dessa för småsummor och på så sätt slippa betala underhåll år efter år, vilket skulle leda till ännu större skattekostnader. Samt har köparen pengar över till underhåll av koggarna.

 ---
För att få en nyansering till det hela kan man passa på att läsa artikeln Den sanna berättelsen om de två koggarna i Malmö (sen får ni givetvis själv ta ansvaret för att vara källkritiska).