Uppgift 4: Samhälleliga institutioner. Klassisk och modern sociologisk teori (SOCN03)

Denna uppgift ingår i kursen SOCN03 Klassisk och modern sociologisk teori, 15 hp.
Uppgiften går ut på att diskutera nyckelinstitutioner som dominerade sociologisk och antropologisk forskning i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet: Religion, Staden, Social stratifiering, Familjen, Generationer och Medborgarskap

Del 1 – Staden som en institution

Staden i sociologins ögon

Vi lever i en tid som i allt snabbare urbaniseras, vilket är en del av dagens social förändringar (Turner 1999:204), där större delen av mänskligheten lever i städer. Städerna har blivit centrum för ekonomin i olika regioner, och de ses få flera håll som ekonomiska motorer för såväl regioner som länder.

Doreen Masssey talar i boken World City (2007) om hur många städer har blivit världsstäder som till och med påverkar internationella ekonomier. Hon menar även på att städerna får alltmer inflytande och bryter ner de demokratiska möjligheterna för kringområdena, när den politiska makten koncentreras i storstaden och storstadsregionerna. Samtidigt menar hon på att inflyttningen till städerna, som lockar högutbildade människor, tömmer övriga områden på kunskap, och detta leder i sin tur till segregation i samhället.

Massey skriver även om hur städerna arbetar med att skapa identiteter, något hon påpekar skapar ett ”vi-och-dem”-samhälle. De som inte passar in, eller känner igen sig, i den identitet som staden marknadsför, hamnar i en utanförskapssituation.

I boken World City (2007) skriver Massey om London, som får tjäna som ett exempel för hur dagens städer får allt större inflytande över internationella, regionala och lokala ekonomier, kultur, social utveckling och politik.

Även Voltair har påpekat att staden blivit ett centrum för kultur, handel och frihet (Turner 1999:202).

Ett relativt nytt exempel på detta är bl a hur flera orter och kommuner kring Helsingborg (Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga) valt att ingå i något de kallar Familjen Helsingborg.

Turner tillägger att ”the origins of cities are closley associated with the growt of the institution of writing as a bureaucratic process of management and surveillance” (1999:205). Staden kan alltså även ses som ett maktcenter gjort för att förenkla styrningen av kringliggande områden.

Max Weber har även talat om staden som ett center för den dominerade klassen (Turner 1999:206).

Jag kommer i följande kapitel titta på identitetsskapandet ur Georg Simmels perspektiv. Samt kommer jag att titta på hur Michel Foucault resonerat kring staden och hur denna kan analyseras ur ett maktperspektiv.

Staden ur Georg Simmels perspektiv och hur det påverkar individen

Ur Georg Simmels perspektiv kan vi se staden som en ny kulturell form (Turner 1999:214). Det var ett nytt sätt att leva och en ny sort individ behövdes för att passa in i den nya livsstilen. Enligt Simmel så främjade stadslivet, det urbana livet, en mer blasé individ. En individ med mindre känslomässiga band, som bejakade sina intellektuella sidor (Turner 1999:2011). När de känslomässiga banden inte var lika starka mellan invånarna, fick individen axla rollen att i alltfler sammanhang vara en främling (Turner 1999:210). Turner sammanfattar det mat att säga att ”[t]he city /.../ was the institutionalization of modern, economic individualism” (Turner 1999:211).

Detta kan vi tolka som en teori som påpekar att stadsmänniskan fick anta en roll satt agera mindre på känsla. På främlingar, vilket staden fylldes av, kunde man inte utgå från att man kunde lita på.

När mindre känslomässiga band är involverade leder även detta att individen kan agera mer objektivt.Att slippa agera känslomässigt utifrån traditionella krav innebär en frihet för individen (Calhoun 2012a:363). Simmel påpekar även att ju större grupper individen vistas i desto större utrymme har individualiteten att utvecklas (Calhoun 2012a:370). ”Competition will develop the speciality of the individual in direct ratio to the number of participants” skriver Simmel (Calhoun 2012a:366).

Diskussion utifrån Simmel

Analyserar vi staden utifrån Simmels perspektiv, och utgår från att individen får allt större utrymme att utveckla individualism ju större de sociala nätverken är, kan man se staden som en plats dit en person som inte känner att de passar in på en plats, eller känner att en plats hämmar dem, föredrar att flytta.

Staden har ofta fått symbolisera en plats dit man flyttar om man känner sig kväv av sin omgivning. I småstäder och mindre orter får man ofta höra uttrycket att ”alla känner alla” och därför flyttar man till en större stad. Sådana flyttar kan man analysera utifrån Simmels perspektiv om man söker förstå varför någon flyttar, och på vilket sätt detta främjar individen. Är det friheten som individen söker och uppnår individen verkligen någon större frihet genom att flytta till staden?

Ett annat sätt att använda Simmels teoretiska ramar för att analysera staden är att titta på de begränsningar han även talar om. Ett större socialt nätverk leder till större frihet, men samtidigt blir vi mindre unika, då fler lika individer lockas till samma plats. Så frågan är om individen söker sig till en plats för att få mer frihet, eller om individen söker en ny gemenskap.

Jag anser det alltså inte vara helt säkert att urbaniseringen leder till en ökad individualism, eller om det bara leder till nya mer homogena gemenskaper

Staden som ett maktcentrum ur Michel Foucaults perspektiv

Michel Foucalt påpekar i boken Övervakning och straff att få befolkningen att bli bofast var en viktigt del i processen för att kunna utöva kontroll över befolkningen (Foucault 2003:219).

Bofasthet och en samlad befolkning möjliggör enligt Foucault en effektiv maktutövning så kostar så lite som möjligt (Foucault 2003:218-219) och har som avsikt att ”bringa ordning i den mänskliga mångfalden”.

Foucault har tittat på hur samhällets insyn i privatlivet blivit allt större. Genom byråkratisering och registrering av alltmer i samhället har staten fått allt större möjlighet att kunna styra befolkningens liv.

Staden som en plats dit såväl politisk, ekonomisk och kulturell makt samlas blir en god grund för att utöva denna makt på både närliggande områden, men som andra även visat, internationellt.

Foucault menar dock inte att maktutövningen berövar andra på möjligheter, utan det skapar även möjligheter (Calhoun 2012b:307). Man kan därför även göra ett antagande att när olika regioner har en starkt stad, så vinner även regionen på detta (vilket verkar vara den vanligaste tanken i dagens samhällsplanering).

Att använda Foucault för att analysera staden ur ett maktperspektiv

Utifrån Foucault perspektiv kan vi analysera staden och dess möjlighet till övervakning och utövade av makt av individen. I mina ögon kan staden tyckas vara ett kaos av individer, men i staden är åtminstone myndigheter mer tydligt närvarande då det ofta är här som myndigheter idag samlar sina kontor. Mindre orter tappar förlorar allt mer sin lokala poliskontor, tidningsredaktioner, postkontor etc.

Känslan av myndigheternas närvaro kan alltså vara en intressant aspekt att analysera staden på, för att förstå huruvida befolkningen känner sig mer övervakade. Å andra sidan kan mängden invånare i en stad skapa en större känsla av att vara bevakad – man kanske känner att man försvinner i mängden.

På samma sätt skulle det kunna analyseras ur ett myndighetsperspektiv för att förstå huruvida myndigheterna har lättare att utöva kontroll i staden är på landsbygden och på småorter. Samtidigt har vi dock andra teorier som talar för att på mindre orter så sköter sig övervakningen av sig själv, då ”alla känner alla” och har koll på varandra.

Huruvida staden är ett problem eller inte när den utövar makt bör också analyseras. Foucault har påpekat att maktutövning inte alltid är av ondo.

Del 2 – Social stratifiering som en institution

Är de inlägg vi delar på Facebook opinionsbildande?

De sociala medierna såsom Facebook och Twitter har de senaste åren blivit allt viktigare både för privatpersoner, företag, statliga instanser och politiker. Det är där stora delar och en växande skara av den svenska befolkningen är aktiva. Kan man nå ut till människor på ett ställa så finns det antagligen vinster att göra där, såväl ekonomiska som sociala. Privatpersoner vill nå ut till sina vänner, bekanta och nätverka med likasinnade (användningen sociala medier kan skilja sig mellan olika personer, men det är inget jag kommer att fördjupa mig i här). Företagen vill nå ut till kunder, kanske enbart för att informera, men ändå är tanken att denna kontakt i slutändan på något sätt ska leda till vinster för företaget. Statliga instansers, myndigheternas ideal idag är att finnas där befolkningen finns, man ska vara tillgänglig. Politiker vill nå ut med sina åsikter, vinna röster och påverka samhället.

Det jag kommer att prata om i just denna uppgift är vardagspolitiken. Saker som folk engagerar sig i oavsett om de kallar det politisk ståndpunkt eller sunt förnuft (vad som är sunt förnuft skiljer sig givetvis åt beroende vilket politisk ståndpunkt, medveten eller omedveten, man har). På Facebook och Twitter har det blivit lättare att följa sina vänner och bekantas politiska ståndpunkter. Hemma vid middagsbordet, på fest eller under annat socialt umgänge med vännerna är politik inte det som står på agendan (givetvis beroende på vilka personer men umgås med, och diskuterar man politik på en fest är det oftast något man snubblar in på).

Facebook har dock blivit en plats där många delar med sig av tidningsartiklar, debattinlägg, öppna brev och egna åsikter. Personernas politiska åsikter åskådliggörs på ett sätt som inte varit lika tydligt vid middagsbordet. Man kan se mönster i de artiklar och de åsikter som en person håller med om, eller det motsatta, sätter sig emot.

Många delar med sig av länkar till de olika artiklarna och debattinläggen, de uppmanar dig att läsa dem, de uppmanar dig att ”tänka på det till nästa valår”. Frågan är dock vem som läser dessa länkar någon delar med sig av på Facebook och Twitter. Når man ut till personer som tidigare inte tänkt på de problem som man pekar på? Påverkar man någon? Påverkar man opinionen? Är dessa länkar till artiklar och debattinlägg opinionsbildande? Vem når du ut till när du länkar till en artikel eller ett debattinlägg på Facebook?

Lägga fram en hypotes och ett teoretisk ramverk

I det här arbetet kommer jag antagligen inte kunna svara på frågorna huruvida de delade artiklarna och debattinläggen är opinionsbildande eller inte. Arbetet går framförallt ut på att skapa en hypotes kring detta, en hypotes som ska kunna prövas. Samt har jag valt att skapa ett teoretiskt ramverk som man kan ha hjälp av när man tittar utvärderar hypotesen.

Då jag uppgiften går ut på att använde en klassisk sociolog och en modern sociolog har jag valt att använda mig av Max Webers stratifieringskoncept och Pierre Bourdies fältbegrepp.

Vad är social stratifiering?

Social stratifiering är, i användning, nära besläktat med ordet klass. I grunden handlar det om att man belyser olika typer av social grupperingar, vilka likheter och skillnader som finns mellan dessa olika grupperingar, samt vad detta innebär för de individer som är en del av viss grupp/klass/strata/samhällsskikt.

Det som Karl Marx kallade klass är en form av social stratifiering. I Marx teori delas samhället upp i olika klasser beroende på ekonomiska möjligheter eller mer specifikt, beroende på om ägandeförhållande (Turner 1999:221, 223). Den enkla formen av uppdelning blev mellan borgare (de som ägde produktionsmedlen) och proletärer (arbetarna).

Denna form av uppdelning kan tyckas vara begränsad då den missar att andra potentiella grupperingar och samhällsskikt, och klassanalysen fick kritik just för att man menade på att alla samhällsproblem inte enbart kunde analyseras ur ett klassperspektiv (Turner 1999:223).

Det är här som social stratifiering kommer in. Social stratifiering utgår från tanken att det finns fler olika former av samhällsskikt, vilka inte baseras enbart på ekonomiska och ägandeförhållanden. Med hjälp av en teori kring social stratifiering kan vi analysera samhället ur flera olika perspektiv och uppdelningar, såsom t ex etnicitet, kön, politiks tillhörighet, födelseort, utbildning, intressen etc. Egentligen kan social stratifiering använda sig av väldigt snäva gränsdragningar beroende på hur användbart det är i sammanhanget.

Med hjälp av stratifiering kan man belysa maktbalans mellan olika samhällsskikt och grupperingar. Det är, enligt mig, ett av de vanligaste sätten att analysera samhället på ur en liberala demokratiska ståndpunkt (såväl inom vänsterliberalism som högerliberalism). Man belyser olika gruppers möjlighet att att påverka sin egen situation i samhället.

Social stratifiering utifrån Max Weber

Max Weber var en av de tidiga sociologerna som började tala om social stratifiering. Bland annat framhöll han att ekonomiska möjligheter inte var det enda som påverkade det inflytande olika grupper och individer hade i samhället. Han pekade på att även prestige, vilket man kunde få genom utbildning, kunskapsinhämtning eller bara vara väldigt duktig på sitt område (t ex en konstnär eller musiker) var en viktig aspekt (Turner 1999:225). Hur mycket pengar någon hade var alltså inte det viktiga för vilket inflytande man hade i alla sammanhang. Weber påpekar att ”Man does not strive for power only in order to enrich himself economically” (Calhoun 2012a:310)

Webers definierade de tre begreppen klass, statusgrupp och partier (Calhoun 2012a:312).

Klass handlade om, som även Karl Marx definierat det, ekonomiska möjligheter och ägande, men de var i Webers mening ingen homogen grupper där alla var lika, utan även inom en klass fanns olikheter. Klasser har en ekonomisk definition.

Statusgrupper definierade Weber som grupper med individer som hade en liknande livsstil (Calhoun 2012a:315), och det kvittade huruvida de hade olika ekonomiska möjligheter. Det som var kärnan i statusgrupper var framförallt det sociala livet och de sätt man uttryckte sig på i livsstil – statusgruppen är en social definition.

Partier är grupper som organiserar sig för att ta kontroll över det sociala livet och ute efter att söka politisk dominans. Den politiska dominansen medför att man kan påverka samhället – det sociala. Partier har en en agenda och politisk definition (Calhoun 2012a:319).

Med teoretiska angrepps sett ger oss möjligheten att belysa gruppkonflikter utifrån fler perspektiv än vad Marx klassbegrepp gör. Den kan hjälpa oss att klassificera vilken form av information som någon väljer att dela på Facebook.

Det är dock inte så enkelt att man enbart kan säga att en vissa artiklar och debattinlägg handlar kan sättas i ett av dessa fack. Och jag vill själv påstå att både ekonomiska förhållande och livsstils förhållande många gånger har resulterat i politik. T ex finns det en politisk kamp mellan huruvida fri marknaden ska vara och var gränsen gå för statens inblandning i ägande (kollektivt ägande) och hur fördelningen av det ekonomiska ska ske.

Tittar vi på livsstilsbaserade tankar så som ekologiskt hållbar livsstil eller en fysiskt aktiv livsstil, så finns det politiska grupper som jobbar för att t ex öka intresset av en ekologisk livsstil, samt politiska intressen som jobbar för att mer fysiskt aktiv livsstil. Samtidigt går detta ofta ihop med ekonomiska intressen, varje grupp försvarar sina intressen och framhäver fördelarna med att satsa på deras agenda.

Det är alltså svårt att helt skilja dessa tre kategoriseringar från varandra.

Social stratifiering utifrån Pierre Bourdieu

Pierre Bourdieus fältbegrepp är nära besläktat med Max Webers tankar kring stratifiering. Bourdies fält begrepp är en teoretisk modell som gör det möjligt att belysa olika grupperingar och intresse sfärer i samhället. Bourdieu talar även om hur dessa fält även består av och främjar olika habitus (personlighet hos individen) och olika former av kapital (Bourdieu delar bland annat in det i det i socialt kapital, kulturellt kapital och ekonomiskt kapital). Vilket kapitalet som kan främja individen kan skiljer sig från olika fält. Ett exempel är till exempel att inom affärsmannasfären (eller, om vi ska hålla oss till Bourdieus begrepp, affärsmannafältet) så kan det vara ekonomiskt kapital som ger individen prestige. De individer med mycket pengar, är de som får mest prestige (detta är enbart ett exempel och inget jag grävt så djupt i). Tar vi istället entreprenössfären, eller entreprenörsfältet, så kan det istället vara att det är idérikedom hos individen som är något som ger prestige i andra entreprenörers ögon. I entreprenörsfältet är det därför det kulturella kapitalet, i form av idérikedom, som värderas högre än den ekonomiska kapitalet. En god entreprenör behöver ej vara rik, men en god affärsman bör vara rik. Samma tankar gäller inom det konstnärliga fältet. Som konstnär är det kanske inte så viktigt huruvida du tjänar pengar på din konst, utan istället är det viktiga att andra konstnärer anser dig vara en god konstnär (Calhoun 2012b:364).

Det viktiga är alltså att du har rätt sorts kapital för att få prestige inom ett visst fält, och därmed kunna utöva ett inflytande inom fältet.

Bourdieu påpekar att individen och dess tankar är mer strukturerade än vad många teorier kring subjektivitet påstår. Han menar på att man måste ta med i det teoretiska sammanhanget att individen påverkats av de sociala strukturer som finns runt om hen (Calhoun 2012b:327, 348-349). Dock påpekar han att strukturerna hela tiden är i förändring och påverkas av individen.

Detta antyder just på att det finns en viktig aspekt att titta på när man vill analysera de nätverk någon når ut till och huruvida de länkar man delar på Facebook kan vara opinionsbildande. Dels har vi en teoretisk utgångspunkt som säger att aktören är formad av sin omgivning (bl a sina vänner), men samtidigt har aktören möjlighet påverka de sociala strukturerna. Vi måste alltså titta på hur långt ifrån aktörens åsikter ligger från övriga vänner. Och i beräkningen måste vi ta in aktörens position på fältet för att förstå hur mycket inflytande hen har i sina vänners fält. Är en större del av vännerna aktiva inom samma fält och aktören har ett hög auktoritet/prestige (mycket relevant kulturellt kapital), kan detta medföra att aktören kan påverka opinionen inom fältet. I ett annat fält där aktören dock inte har hög auktoritet kan det medföra att opinionspåverkan bli minimal.

Inom olika fält utvecklar även individen även olika habitus – ”personligheter”. Bourdieu påpekar att dessa habitus är anpassade till fältet man är aktiv inom (flera fält kan givetvis överlappa varandra), och att individen försöker att upprätthålla detta habitus genom att välja ut den information den tar till sig för att värna om sin fortsatta existens (Calhoun 2012b:353-354).

Utifrån den idén bör man alltså även utgå från att när aktören delar en artikel eller ett debattinlägg är risken stor att andra individer som inte håller med aktören som delar information, då väljer bort att läsa artikeln, eller ifrågasätter den delade artikeln (Calhoun 2012b:354).

Att använda sig av begreppet social stratifiering för att belysa huruvida vårt engagemang på Facebook är opinionsbildande

För att kunna belysa huruvida vårt engagemang och de länkar, debattinlägg och debattartiklar vi delar på Facebook är opinionsbildande bör vi se både oss själva som en del av ett strata eller ett fält. Sedan måste vi själv veta vilket strata eller fält vi agerar inom. Vi bör även fokusera på vilka som engagerar sig i i de länkar vi delar, vad de kommenterar och hur de kommenterar.

Med utgångspunkt ur både Webers och Bourdieus teoretiska ramverk kan vi anta att det inte enbart är de med ekonomisk makt som påverkar opinionen. Den som har hög prestige, eller ett stort kunskapskapital, inom ett ämne kan tänkas ha en större möjlighet att påverka opinionen. Vi bör därför utgå från att vi måste värdera avsändaren, den som länkar till en viss artikel eller debattinlägg, utifrån vilken tyngd hans ord och vilken kunskap hen har i ämnet.

Påverkar delade länkar på Facebook opinionen?

Utifrån ovanstående antaganden om olika starta och fält kan vi anta att:

• Den som har mycket prestige/relevant kapital inom ett visst ämne har större möjligheter att påverka opinionen.
• Man har olika stora möjligheter att påverka opinionen inom olika strata/fält.
• En möjlighet att påverka opinionen är alltså beroende av huruvida vi når ut i det strata/fält där vi har hög prestige/relevant kapital.

Vi kan därför göra ett antagande, en hypotes, att huruvida de delade länkarna på Facebook är opinionsbildande, eller opinionsförskjutande, beror dels på personens prestige (kulturellt kapital) i ämnet (fältet), vilka vänner hen har på Facebook (vilka fält han når ut till).

Utgår vi från Bourdieu kan vi också tillägga att det kan vara svårt att vara opinionsbildande och opinionsförskjutande, då informationen som delas inte mottas av intresse av de som tycker annorlunda (har ett annat habitus).

Diskussion

Något som är svårt i sådana här undersökningar kan vara att analysera och förstå hur de komplexa nätverken som en person byggt kring sig ser ut. Vissa personer kan omge sig med både liktänkare och oliktänkare, andra omger sig till en större del med liktänkare.

Att analysera ett sådan nätverk och hur det påverkar opinionen kräver mycket kartläggning av både aktören och de personer som tar del av informationen. Huruvida någon tar del av informationen kan dock vara svårt, och kräver att man tar kontakt med de som är en del av aktörens nätverk.

Sådana undersökningar skulle förenklas om aktören själv har ett intresse av att fråga sina vänner och bekanta om de läser inläggen och hur de resonerat kring det hen delat.

Referenslista

Calhoun, Craig J. (red.) (2002). Classical sociological theory. Oxford: Blackwell

Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.

Calhoun, Craig J. (red.) (2012a). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Calhoun, Craig J. (red.) (2012b). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Foucault, Michel (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. 4., översedda uppl. Lund: Arkiv

Massey, Doreen (2007). World city. Cambridge: Polity

Turner, Bryan S. (1999). Classical sociology. London: SAGE