Inledning
I den här uppgiften kommer jag att göra en metodanalys av böckerna
Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan (2001) av Eva
Kräfve och Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i
Italien (2011) av Robert D. Putnam.
Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan
är en kvalitativ studie där sociologen Eva Kräfve,
universitetslektor vid Lunds universitet, studerar bland annat DAMP-
och ADHD-begreppen i sömmarna, framförallt genom studier av den
forskning som ligger till grund för dessa begrepp, men även genom
böcker och artiklar som belyser ämnet. Boken publicerades på
svenska första gången 2000.
Den
fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien
är en bok av Robert D. Putnam, professor i statsvetenskap vid
Harvard University, där han sammanfattar flera års olika
kvantitativa och kvalitativa studier av demokratins och
medborgarengagemangets utveckling i Italien under historiens gång.
Boken publicerades på engelska första gången 1993.
Metodanalys av Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan av Eva Kärfve
Några
viktiga aspekter att beakta när man läser denna metodanalys av
sociologen Eva Kärfves bok Hjärnspöken: DAMP och hotet mot
folkhälsan (2001) är att jag analyserar den utan att ta hänsyn
till de fördjupande diskussioner och ytterligare forskning på
området som gissningsvis har nyanserat både Kärvfes och hennes
antagonisters åsikter och forskning. Det är även enbart metoden
jag granskar och någon fördjupande faktagranskning har inte gjorts.
Jag
analyserar metoden i boken helt fristående från de diskussioner och
fördjupningar som boken lett till. Diskussioner som kan antas ha
svarat på eventuella brister i metod. Min personlig åsikt är att
även om det finns brister i metoden som används inom forskning, kan
forskningen ändå leda till ytterligare diskussion och fördjupning.
En del forskning agerar som dörröppnare till nya infallsvinklas som
bör begrundas.
Om Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan av Eva Kärfve
I
boken Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan granskar
sociologen Eva Kärfve (2001) begreppen och diagnoserna MBD (Minimal
Brain Dysfunction/Minimal Brain Damage), DAMP (Deficits in Attention,
Motor control and Perception) och ADHD
(Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder). Diagnoser som mer eller
mindre handlar om personer med, det som kallas,
uppmärksamhetsstörningar och hyperaktivitet. MBD lade grund för
dessa diagnoser, och ersattes senare av ADHD-begreppet i USA och
DAMP-begreppet i Sverige. ADHD-begreppet har dock numera ersatt det
svenska DAMP-begreppet.
Kärfve
utvärderar, angriper och belyser hur dessa diagnoser, som ofta får
förklara varför en del personer har svårt att anpassa sig och
agera utifrån förväntade sociala beteenden, etablerat sig både i
den medicinska världen och hos allmänheten. Diagnoserna, eller
rättare sagt symptomen, har inom dessa kretsar förklarats av
medfödda biologiska dysfunktioner i hjärnan, alltså att de grundar
sig i genetiskt arv (till skillnad från de som anser att den sociala
miljön är en bidragande faktor). Detta utbredda konsensus om att
hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörningar är ett problem som
härstammar från MBD, DAMP dessa hjärndysfunktioner är något som
Kärfve vänder sig emot, och pekar på att man tar för lite hänsyn
till sociala strukturer och de förväntningar man har gällande hur
en person ska uppföra sig, framförallt hur de uppför sig i skolan
(där koncentration och lugn är den rådande normen och en vanlig
förutsättning för att barnen ska prestera goda skolresultat).
Kärfve
analyserar i sin bok hur hållbar den vetenskapliga datan i de
studier som lett fram till MBD-, DAMP- och, mer aktuellt idag,
ADHD-diagnoserna är, och påvisar brister i forskningen. Något som
kan ses som ett stort problem om samhällsapparater som ska stävja
det påstådda problemet byggs upp kring felaktiga vetenskapliga
antaganden.
Kärfves metod
Den
övergripande metoden som som Kärfve använder sig av i boken
Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan är framförallt
litteratur- och dokumentstudier (bl a vetenskapliga artiklar och
tidningsreportage). Då diagnoserna kan variera från land till land,
både i om de överhuvudtaget används eller inte (DAMP var t ex ett
svenskt begrepp), har hon framförallt studerat de studier som legat
till grund för den svenska diagnosen (framförallt Christoffer
Gillbergs forskning – bl a professor i barn- och ungdomspsykiatri
vid Göteborgs universitet). Hon har även studerat internationella
studier som legat till grund för den svenska forskningen, och
studier som jämför de olika diagnosernas utbredning i olika
länder/kulturer.
Ytterligare
ett steg i Kärfves metod är att titta på litteraturs som skriva av
personer med nära anknytning till en person med en
DAMP-/ADHD-diagnos. I boken har hon bland annat tittat på hur en
förälder beskriver hur det är att ha ett barn med en sådan
diagnos.
Metoden
kan även sägas innefatta en historisk blick (Stinchcombe 2005:5) på
hur diagnoserna och problemformuleringen tagit form i den tidiga
neuropsykologiska forskningen, samt hur man har sett på barn,
uppmärksamhetsstörningar och hyperaktivitet tidigare.
Kärfve
ställer även relevanta motfrågor som inte besvarats eller till och
med kringgåtts av den tidigare forskningen och pekar på osäkerheter
i de vetenskapliga underlagen.
Diskussion kring Kärfves metod i Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan
Kärfves
metod följer vad jag upplever som en tydlig logik. Det är enkelt
att följa varför hon väljer att fördjupa sig i olika
forskningsmaterial och litteratur kring MBD-, DAMP- och
ADHD-begreppen. Hon tittar på såväl neuropsykologisk forskning som
sociologisk forskning, och kan på detta sätt föra fram varför det
är farligt att på ett ensidigt sätt låta en forskningsinriktning
påverka och ta över diskussionen.
Kärfve
visar på ett bra sätt hur den vetenskapliga metoden kan användas
för att nyansera och påvisa brister i annan forskning. Det blir ett
sätt att främja och föra fram vetenskapens objektiva ideal och
motverka subjektiv och ensidig vetenskap. Denna väg mot objektivitet
skapas då en diskussion äger rum och flera partar och vetenskaper
deltar i den.
Ibland
kan det, ur ett vetenskapligt perspektiv, finnas otydliga referenser
och förklaringar på hur hon själv definierar ”normalt”
uppförande. Detta kan dock beror mycket på att det inte finns någon
objektiv enkel definition på detta och på ett ställe skriver
Kärfve att ”jag hänvisar här till en allmän kunskapsfond
utan referenser” (Kärfve 2001:113).
Det
är svårt att avgöra om någon beter sig normalt. Det som kan
tyckas vara normalt i en familj, kan tyckas vara ett onormalt i en
annan. Skillnaderna inom normalitetsbegreppet kan tänkas vara allt
för brett för att kunna definieras objektivt. Framförallt om man
ser det ur ett mikrosociologiskt och psykologiskt perspektiv där
individen ha en större självständighet och skiftande unik
personlighet.
Objektivitet i Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan
Jag
upplever det som om Kärvfe inte är helt objektiv i sin bok. Hon har
en agenda och ett intresse att sätta sig emot den ökande
diagnostisering av barn med MBD/DAMP/ADHD. Med hjälp av att sin
metod tydliggör hon dock vad hon gör och varför hon gör det. Hon
är alltså öppen om att ha en kritisk hållning till de
vetenskapliga underlag som ligger till grund för diagnostiseringen.
Att ha tydliggjort både sin metod och val av eget underlag tillför
något till hela diskussionen, både nyansering och ytterligare
debatt. Något som jag tidigare nämnt är av vikt för vetenskapen i
sin helhet och vetenskapens strävan efter att presentera så
objektiv sanning som möjligt.
I
sin helhet tycker jag att metoden, den granskade metoden av
litteratur och tidigare forskning, samt sammanförandet av olika
vetenskaper berikar diskussionen kring de olika diagnoserna. Den är
inte uttömmande och ger inga exakta svar, men den tillför något
som skapar möjlighet till fortsatt fördjupning i ämnet. Den
kritiserar dock den etablerade kunskapen, något som en del påpekar
är en del av sociologins roll (Hammersley 2000:136)
Sammanfattning av metodanalysen av Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan
1.
Forskningens roll
Forskningens
roll har i boken varit att kritiskt granska ett förhärskande ideal.
2.
Relation mellan forskare och fält
Forskare
är tydlig i att hon har begränsad kunskap i ämnet till en början,
med har fördjupat sig under forskningsprocessen.
3.
Forskarens förhållningssätt
Forskaren
visar på en kritiskt hållning till det fält hon valt att fördjupa
sig i.
4.
Relationer mellan teori/begrepp och forskning
Det
finns inga tydliga begrepp eller teorier som appliceras på fältet
som undersöks. Men olika vetenskapliga traditioner ställs mot
varandra.
5.
Forskningsstrategi
Forskaren
använder sig framförallt av litteratur och dokumentstudier (såväl
studier av vetenskapliga artiklar som av tidningsartiklar och böcker)
6.
Resultatens natur
Resultaten
är framförallt av kritiskt art. De består framförallt av tydliga
frågor som bör ställas till fältet, och framhäver oklarheter i
tidigare forskning. Det är resultat som uppmuntrar till vidare
fördjupning ur olika vetenskapliga perspektiv.
7.
Bilden av den sociala världen
Forskaren
visar en hållning gällande att det utforskade fältet just behöver
en större portion kunskap av just sociala värden, och förståelse
på för varför och hur de sociala normerna skapar skilanden mellan
vad som är normalt och vad som är onormalt.
8.
Informationens art
Informationen
som samlas in är tidigare forskning, framförallt kvantitativ. Men
det är den kvalitativa diskussionen som uppstår kring den
kvantitativa datan som står i fokus för Kärfves forskning.
Metodanalys av Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien av Robert D. Putnam
I
boken Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien
(Putnam 2011) har forskaren Robert D. Putnam och flera andra forskare
studerat medborgaranda och ekonomiskt utveckling i olika delar av
Italien. Forskningen pågick under flera decennier och man följde
förändringar i politik, medborgaranda, institutioner och ekonomi.
Genom att använde flera metoder för insamling av data, såsom både
enkäter och intervjuer, metodtriangulering (Denzin 2009:27), skapade
men både ett bredd och djup i datan, samt var det en longitudinell
forskning (Stinchcombe 2005:17), man forskade under en lång tid.
Detta kombinerade men även med att studera Italien och de olika
delarnas historia, så studien fick även ett historiesociologisk
perspektiv kombinerat med ett etnografiskt perspektiv (Stinchcombe
2005:1,7,38) som påvisade hur de olika delarna av Italien, med olika
traditioner påverkade dagens ekonomiska förutsättningar.
Det
Putnam och hand forskarlag kommer fram till är att en stark
medborgaranda där medborgarna litar på varandra har större
möjligheter till ekonomisk utveckling och tillväxt. Samt att denna
medborgaranda bland annat påverkas av hur relationerna mellan
invånare och de som har makten ser ut. Är samhället mer
hierarkiskt ordnat motverkar det att band uppstår mellan
medborgarna, vilket motverkar att förtroende mellan medborgarna
utvecklas. Medan i mer demokratiska och platt organiserade områden
utvecklas starkare personliga band mellan invånarna. Dessa starkare
band leder i sin tur till att man litar mer på varandra, och detta
möjliggör hållbara ekonomiska förhållanden som gynnar den
ekonomiska tillväxten.
Putnams metod
Som
tidigare nämnts så använder sig Putnam och hans forskarlag av
flera metoder när de utför sin studie.
1.
Enkäter
2.
Intervjuer
3.
Historiskt perspektiv
4.
Etnografiskt/historiskt perspektiv
5.
Longitudinell studie
Man
använder sig alltså av både det som kallas kvantitativa metoder
och det som kallas kvalitativa metoder. Studien har ett explorativt
syfte. Man tittar dels på hur olika institutioner fungerar i olika
delar av Italien, samt tittar man på varför samma institutioner
fungerar olika effektivt i olika delar och söker efter vilka kausala
mekanismer som skapar dessa olikheter (Stinchcombe 2005:17).
Framförallt hittar man en skillnad mellan de södra och de norra
delarna i Italien.
Diskussion kring Putnams metod i Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien
Även Putnam och hans
forskarkollegor forskning känns logiskt upplagd. Det börjar med att
man vill titta på institutionernas olika effektivitet i olika delar
av Italien. När man hittar olikheter i effektiviteten leder detta
till ytterligare frågor som man söker svar på.
Enkäter används för
att fånga in de grova dragen av fenomenet, och sedan används
intervjuer för att djupare förstå hur man resonerar och arbetar i
olika delar av landet. Detta leder i sin tur att man hittar och söker
förståelse för olika ageranden i historiskt betingade traditioner.
Man kan väldigt tydligt följa tillvägagångssättet och hur man
med bland annat statistik söker olika korrelationer mellan olika
variabler i den insamlade datan. Hittar man variabler som visar på
korrelation tittar man närmare på detta och söker, som sagt
förståelse i tradition, kultur och historia. Detta är vad
Stichcombe (2005) kallar att söka en orsaksförklaring. Med hjälp
av statistik och tabeller tydliggörs dessa samband. Samtidigt visar
man även på variabler som man testat som inte visar någon
korrelation och ger sig på att förklara vara det inte finns en
korrelation. Med hjälp av metoden för man en tydlig linje som både
säger emot och bekräftar hypoteser som man ställer fram.
Samtidigt som man
använder sig av den insamlade datan knyter man även ihop resultaten
med tidigare teorier och kunskap i ämnet för att påvisa likheter
och skillnader i medborgarengagemang, demokratiskt styrning och hur
olika sociala band skapas i olika former av
samhällsstrukturer/maktstrukturer, och hur detta kan kopplas till
effektivitet och ekonomisk tillväxt.
Objektivitet i Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien
Sättet
man
jobbar
på med metoden är tydligt och diskussionen känns objektiv utifrån
det intresse man har av att studera just effektivitet och ekonomiskt
tillväxt. Man visar bland annat på hur man testar olika variabler,
hur man ställer upp hypoteser, och det är inte alltid dessa
hypoteser stämmer även om forskarna från början trott det. Det
visar på att forskarna är självkritiska och öppna för att inte
alltid ha rätt, men samtidigt visar de en nyfikenhet och vill
förklara varför det inte stämmer.
Ytterligare
en anledning till att det känns som en objektiv studie är att man
inte gått in för att studera de fenomen som slutresultatet
innehåller, utan slutresultatet är en frukt av de studier men
bedrivit för att studera lokala skillnader i institutionell
effektivitet.
Den
insamlade datan blir tack vara denna nyfikenhet väldigt uttömmande
och nyanserad. Något som möjliggjort detta är just den
longitudinella. Man har haft tid och möjlighet att fånga in ny
frågor i forskningen.
Resultaten
har även visat sig vara generalisering och möjliga att använda som
teoribildning och fördjupa sig i demokrati och medborgarengagemang i
andra länder.
Sammanfattning av metodanalysen av Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien
1.
Forskningen roll
Forskningens
roll har varit att titta på varför den institutionella
effektiviteten skiljer sig på olika platser. Det handlade initialt
om att försöka hitta en orsaksförklaring. Den dta man fick fram
ledde dock till ytterligare fördjupning, vilket visade på hur olika
former av maktstrukturer och medborgarengagemang påverkade den
ekonomiska tillväxten.
2.
Relation mellan forskare och fält
Forskar
har en nyfiken inställning till fältet. Forskarna har sedan
tidigare kunskap i ämnet, men hittar nya infallsvinklar som de inte
har kunskap om.
3.
Forskarens förhållningssätt
Forskaren
har, som nämnt tidigare, ett nyfiket förhållningssätt. Det är
ett okritiskt förhållningssätt som nog kan beskrivas som att man
ser sig som ett oskrivet blad, men med tidigare kunskap om metoder
för att samla in data.
4.
Relationer mellan teori/begrepp och forskning
Forskarna
använder tidigare kunskaper och teoretiska modeller för att peka på
likheter med annan forskning. Det är dock inte teorier och begrepp
som styr forskningen. Istället leder den insamlade datan till nya
teorier. Det är vad som kallas grounded theory.
5.
Forskningsstrategi
Forskningen
använder sig av metodtriangulering där flera olika metoder används.
Man använder sig av både kvantitativ och kvalitativ datainsamling,
och innefattar longitudinell studier med hjälp av enkäter,
intervjuer, historiska och etnografiskt analyser/perspektiv.
6.
Resultatens natur
Resultaten
leder till nyvunnen kunskap och teoribildning. Resultaten skapar ett
intresse för att söka liknande datakorrelationer i andra samhällen,
och öppnar upp för möjligheten att ytterligare förstå
förhållandet mellan ekonomiskt tillväxt och sociala band mellan
människor samt medborgare och institutioner.
7.
Bilden av den sociala världen
Studien
har en demokratiskt syn på världen och tittar på hur människor
samarbetar, och vad dessa samarbeten leder till. Den kombinerar en
makrosociologisk aspekt med den mikrosociologiska aspekten – man
tittar alltså både på de mellan mänskliga relationerna och de
strukturella krafterna.
8.
Informationens art
Informationens
art är både kvantitativ och kvalitativ. Den kvantitaiva datan
ligger till grund för de grova dragen i resultaten, medan den
kvalitativa datan får skapa förståelse och fördjupa för de
fenomen som den kvantitativa datan pekar på.
Jämförelse mellan de olika studierna
Två
stora skillnader mellan de två studierna är dels tidomfattningen,
dels den ekonomiska kostnaden. Eva Kärfves studier är mycket mindre
och gissningsvis kostade den mindre. Putnams och hans forskarlag höll
på under väldigt lång tid och samlade in väldigt mycket data,
vilket troligtvis lett till enorma kostnader.
Sedan
finns även skillnaden att Kärfves studier till stora delar kan
göras på ett kontor – dokumentstudier, medan en studie likt den
Putnam utförde krävde att man man utförde intervjuer.
Kärfves
studier är också öppnare i sitt kritiska sätt att närma sig det
studerade fältet, medan Putnams studie närmade sig sitt fält med
okritisk nyfikenhet (nyfikenhet ingick givetvis även i Kärfves
studie).
De
båda studierna innehöll dock litteraturstudier och historiska
studier.
Jag
vill dock tillägga att både studier, oavsett storlek och hur de
utfördes, kan anses ha givit mycket till respektive fält. En
studies vikt minimeras inte enbart för att den har ett mindre
ekonomiskt eller mindre tidsomfång.
Dock
kan en mindre studie vara lämplig när de ekonomiska
förutsättningarna inte finns där, för att göra något större.
Samtidigt kan en mindre studier ge väldigt goda resultat, som
dessutom är tillgängliga snabbt.
Referenslista
Best, Joel (2012). Damned lies and statistics: untangling numbers from the media, politicians, and activists. Berkeley: University of California PressDenzin, Norman K. (2009). The research act: a theoretical introduction to sociological methods. New Brunswick, NJ: AldineTransaction
Hammersley, Martyn. (2000). Taking sides in social research [Elektronisk resurs] essays on partisanship and bias. London: Routledge
Kärfve, Eva (2001). Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan. 3. uppl. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion
Putnam, Robert D. (2011). Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien. 2. uppl. Stockholm: SNS förlag
Stinchcombe, Arthur L. (2005). The logic of social research. Chicago: University of Chicago Press
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar