Maktutövning och övervakning. Fallet Snowden - Övervakning som en disciplineringsteknik utifrån Michel Foucault

Maktutövning och övervakning. Fallet Snowden - Övervakning som en disciplineringsteknik utifrån Michel Foucault teoretiska ramverk.

Inledning

Under 2013 har en av de stora diskussionerna gällande institutionell övervakning av stater och individer kretsat kring kring den tidigare CIA-anställde Edward Snowden. Kort sagt handlar det om att Snowden avslöjat och lämnat ut dokument som visar på hur USA storskaligt bedrivit digital övervakning av bland annat telefonsamtal och internettrafiken – inte bara övervakning av andra stater, utan även övervakning av medborgarnas privata kommunikation. Något som, av reaktionerna att döma, upplevs som ett övertramp när det gäller integritet och överdriven institutionell närvaro i det privata rummet. Det som är nytt i fallet är inte själva övervakningen, eller spioneriet om vi vill kalla det så, utan hur storskalig övervakningen varit och hur långt den trängt in i det många varit ett fredat privat rum.

Jag har valt att titta på hur denna övervakningsapparat kan belysas ur sociologen Michels Foucaults teoretiska ramverk gällande hur makt utövas genom övervakningssystem.

Frågeställning:

1. Hur påverkar Edward Snowdens avslöjande om USAs storskaliga övervakning medborgaren?

Michel Foucault om övervakning och maktapparaten

Michel Foucault diskutera i sina texter hur makt utövas genom övervakningssystem som tränger långt in i det privata rummet. Övervakningen behöver dock inte medföra hinder för medborgaren/aktören, utan kan även ses som ett sätt skapa möjligheter för samhällsutveckling och förändring (Calhoun 2012:293).

Makten/Staten har idag, enligt Foucault, framförallt en funktion som handlar om att ”förvalta livet”, till skillnad från andra/tidigare maktsystem som sett medborgaren som ett tillgång att utnyttja (Foucault 2002:138). Med andra ord idag har makten en funktion som handlar om att tillgodose medborgarnas behov och förhindra att medborgaren skadas. Makten skapar även genom att skapa samhällsramar, ett möjligheternas rum för medborgarna. Makten skapar samhällsstrukturer, eller som Foucault uttrycker det – diskurser (Foucault 1977:311). I Foucaults ord har vi idag ”en makt som utövas positivt på livet, som tar sig före att förvalta det, att maximera det, att mångfaldiga det, att utöva noggranna kontroller över det och reglera det på ett övergripande sätt” (Foucault 2002:139).

En ständigt närvarande övervakning, eller åtminstone en ständigt närvarande känsla hos medborgaren av att vara övervakad, har blivit en effektiv maktteknik. Om det överhängande ”hotet” om att medborgaren skulle kunna vara övervakad är starkt nog medför det att medborgaren utövar självkontroll och anpassar sitt handlande efter de lagar, regler och normer som finns i samhället (Foucault 1977:307). Makten blir med Foucaults ord ”så fullkomlig att den inte behöver utövas” (Foucault 2003:202) då ”[m]akten effektivitet, dess tvingande kraft utgår så att säga från andra parten – den som de tillämpas på” (Foucault 2003:203) .

Denne övervakning är inte enbart negativ, utan Foucault påpekar även att närvaron av övervakning, i kombination med en direkt fysisk frånvaro av staten (t ex frånvaron av vakter, polis etc), innebär en frihet för medborgaren – frihet till stora delar under eget ansvar, ett ansvar som går ut på att man anpassar sig till samhällsstrukturerna. 

Detta individens egna ansvar som Foucault talar om är resultatet av den disciplinering av medborgaren (Foucault 2003:216-217) som maktapparaten utövar genom makttekniker, och målet är att framställa ”framställa nyttiga individer” (Foucault 2003:212). Det handlar om att att skapa samhällsstrukturer som både försörjer och utnyttjar medborgaren (Foucault 2003:221-222).

Övervakningens konsekvenser utifrån Foucault

Utifrån Foucaults teori kan vi se att det både finns tvingande krafter och skapande krafter i maktutövning. Mycket av dagens maktutövning utövas genom övervakning i det dolda och samhällsordning upprätthålls genom att medborgaren själv får ta ansvaret för att följa de lagar, normer och regler som ingår i samhällets diskurs (Foucault 1977:307).

Med Foucaults ord är övervakningen en disciplineringsteknik som ”borgar för stabila produktionsförhållanden” (Foucault 2002:142) och skapar ”ordning i den mänskliga mångfalden” (Foucault 2003:218)

Övervakningen ser, sammanfattat, till att medborgarna anpassar sig till de samhällsnormer, lagar och regler som makten förespråkar, och på så sätt skapas nyttiga individer som är en tillgång för samhället. Det bringar ordning i ett annars, i teorin hotande, kaos av mångfald av viljor som kan utmana och utarma den styrande maktapparaten.

Sammanfattning

Den övervakning som Edward Snowden tydligt gjort kan ses som en maktteknik. Vetskapen om att övervakningen är så närvarade även långt in i det privata rummet skapar en ovisshet hos medborgare. En ovisshet om man är övervakad eller inte, och en underliggande rädsla för att upptäckas av maktapparaten om man gör något fel. Detta leder till att medborgaren anpassar sig och blir den nyttiga medborgare som den ledande maktapparaten förespråkar.

Även om övervakningen skulle upphöra kommer medborgaren alltid känna till att risken finns att de fortfarande övervakas och kartläggs, och trots en förmodad frånvaro av övervakningsapparat kommer individen att foga sig efter maktapparatens lagar, normer och regler.

En risk i ett alltmer digitaliserat samhälle där alltmer av privatlivet utspelar sig på digital väg, är att staten/makten kunnat tränga ännu längre in i våra privatliv. En fråga är hur långt vi är beredda att låta makten tränga in i det privata rummet. Samtidigt kan vi tänka oss att makten har som ambition att tränga så långt in i det privata rummet som möjligt. Om det är positivt eller negativt är fråga som är svår att svara, men utifrån Foucaults teori kan man se det som en naturligt fortsättning på hur denna form av makt utövas, samt att det även finns positiva aspekter med övervakningen.

Så tillbaka till frågeställningen:

• Hur påverkar Edward Snowdens avslöjande om USAs storskaliga övervakning medborgaren?

Medborgaren har genom avslöjandet fått en påminnelse om att man övervakas. Detta kan medföra att även om medborgaren inte är direkt övervakad, kommer denne att se till att foga sig efter de lagar, normer och regler som maktapparaten förespråkar.

Referenslista

Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.

Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Foucault, Michel (1977). "Truth an Power" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 303-313

Foucault, Michel (2002). Sexualitetens historia 1. Bokförlaget Daidalos

Foucault, Michel (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. 4., översedda uppl. Lund: Arkiv