Trädgårdskonstens och landskapsarkitekturens historia (5KV812)

Detta är frågor som ingick i kursen Trädgårdskonstens och landskapsarkitekturens historia 5KV812 vid Uppsala universitet HT 2013.

1. Ge ett exempel på en italiensk renässansträdgård. Förklara på vilket sätt den skiljer sig från medeltida trädgårdsideal och funktioner.

Den italienska renässansträdgården kan sägas vara nationalromantik. Man sneglade tillbaka på sin storhetstid under romarriket.

En viktig del i renässansen blev även den klassiska arkitekturens ideal, Firmitas, Utilitas och Venustas, alltså styrka, funktion och skönhet. Dessa är idéer som låg till grund även för trädgårdsidealet och man eftersträvade balans och harmoni och för att skapa detta stod människans förnuft i centrum. Människan skulle kontrollera och forma naturen.

Viktiga inslag i renässansträdgården blev paviljonger, kolonnader, fontäner, grottor och trädgårdsparterrer med olika geometriska mönster. Trädgården fick ofta en mittaxel utifrån vilken övriga inslag i trädgården utplacerades efter för att skapa ordning och symmetri. Tankar som man hämtade från den klassiska arkitekturen under antiken (Rogers 2001:125).

Man började även arbete med tanken om att hus och trädgård hade en tydlig koppling (Rogers 2001:129).

Ett viktigt inslag i renässansträdgården var formklippa träd och buskar, samt att de utplacerade skulpturerna inte längre hade någon tydligt religiöst syfte, vilket var den huvudsakliga anledningen till att man använde skulpturer under medeltiden (Blennow 1995:107). Trädgården blev också alltmer en plats där man skulle kunna dra sig tillbaka i, bejaka det intellektuella livet och visa upp estetiska och ideologiska värden (Rogers 2001:129).

Ytterligare ett populärt inslag i renässansträdgården var vatten. Vatten fick dels fungera som bevattningssystem, men även vattenskämt, där besökare kunde få vatten på sig, var ett inslag i trädgårdarna.

Sammanfattat var renässansträdgården ideal byggda efter tydliga regelbundna mönster, det var en natur tyglad och iordningställd av människan.

Villa Medici

En italiensk renässansträdgård var Villa Medici. Villa Medici var likt många kända renässansträdgårdar en plats dit man skulle kunna dra sig tillbaka och bejaka sitt intellektuella liv. Trädgården vara alltså inte en huvudsaklig plats för odling.

Trädgården var också en av de tidiga trädgårdarna där man tydligt visade hur människan tog kontroll över naturen då man medvetet använde sig av trädgårdens placering i ett backigt landskap som ett sätt att ge trädgården ett uttryck (Rogers 2001:129). Villan hade en tydlig koppling till trädgården, något som förstärktes av utrymmen som samspelade med varandra.

Så här skiljer sig Villa Medicis trädgård sig från den medeltida trädgården

• Villa Medici var huvudsakligen en tillflyktsort, medan den medeltida trädgården framförallt hade en funktionell inriktning (såsom odling).
• Vila Medici använder sig av det backiga landskapet som en del i trädgårdskonsten.
• Villa Medici hade en medveten komposition där av människan utlagda mönster var viktiga.
• Villa Medicis utsmyckningar hade större betoning på det estetiska, medan i den medeltida trädgården hade utsmyckningar framförallt ett religiöst syfte.
• Även växterna som användes i trädgårdarna skiljdes åt mellan renässansen och medeltiden. Medeltiden lade stort fokus på funktionella växter och örter. Det var odling av livsmedel och medicinska örter som stod i centrum under medeltiden. Under renässansen fick växterna en mer utsmyckande roll.
• Den medeltida trädgården hade tydligare koppling till religion, och fick bl a symbolisera paradiset eller Edens lustträdgård. Renässansträdgården kunde istället ägna sig åt löst historieberättande, sagor och myter.
• Under medeltiden låg fokus på den stängda trädgården (paradiset), medan under den italienska renässansen blev långa siktlinjer och perspektiv ett viktigt inslag.
• Under italienska renässansen blev trädgårdskonsten en större uppgift för arkitekten och hus och trädgård fick en tydligare koppling.

2. Beskriv utvecklingen inom trädgårdskonsten i England under 1700-talet (ge tre exempel på anläggningar och inriktningar). Jämför med Sverige under samma tid med hjälp av ett exempel från början av århundradet och ett från slutet.

I 1700-talets England valde man att gå tillbaka till den naturliga naturen och stor betoning låg på hela landskap – det blev en landskapsträdgård. Detta kan tolkas som att man vände sig mot den franska uppstyrda stilen som var nära kopplad till kungligt förtryck (Blennow 1995:205).

Trädgårdarna fick tre stilinriktningar, det associativa, det måleriska och det politiska.

Den engelska landskapsträdgården utvecklades under romantiken då man drömde sig tillbaka till naturen. Man ansåg att människans naturliga plats fanns i naturen och att en tydlig koppling mellan individ och natur var viktig för individens egna reflektioner över sitt eget varande (Rogers 2001:232). Detta är det associativa idealet.

Samtidigt fanns ett ideal om landskapet som ett motiv – ett dramatisk, eller pittoreska, landskapsmotiv. Samspel mellan ljus och skugga blir viktigt. Detta var det måleriska idealet.

En viktig del i den engelska trädgården på 1700-talet var alltså upplevelsen. Man skulle färdas genom naturen, utan att den var ensidig. Det skulle finnas en spänning mellan natur och människa, och det skulle vara osäkert vad som var planterat och vad som var naturlig växtlighet. När väl det stiliserade trädgårdslandskapet mötte den vilda naturen skulle gränsen vara otydlig.

För att förstärka känslan av att trädgårdslandskapet tagits över av naturen kunde man placera ut ruiner/bygga ruiner.

Tre olika trädgårdar

 

 

Rousham

William Kent anlade trädgården i Rousham. Kent var målare och scenograf, vilket påverkade hans sätt att arbeta med landskap (Rogers 2001:240). Trädgården kan placeras inom det pittoreska landskapet och är enbart lätt justerat om man jämför med det vilda landskapet runtomkring. Här byggde man även gotiska byggnader för att återskapa känslan av ett gammalt landsbygdslandskap, bl a en gammal kvarn, låtsasruin och tempel. Här blev konst och natur ett.

En effektfull teknik som Kent använde var att placera en ruin, The Eyecatcher, som kontrasterades mot horisonten.

Stowe

Trädgården vid Stowe är den jag förstått hade tydligast politiskt budskap. Ägaren Richard Temple var politiskt aktiv och anlitade landskapsarkitekter som delade han liberala syn (Rogers 2001:240). Detta gjorde sig uttryck i att man från gick från strikt geometri och raka linjer, vilket var ett vanligt inslag i Frankrike, bland annat i Versailles. De strikta geometriska formerna kopplades därför till överhetens förtryck.

Trädgården kan alltså placeras inom den politiska stilriktningen.

Stourhead

Trädgården kring Stourhead får tjäna som exempel för det associativa och storslagna landskapet. Även om Stourhead har inslag av det pittoreska, tycks det associativa vara det som hamnat i fokus. Här finns kommer man närmare historien och naturen, något, som sagt, var ett av tiden rådande ideal. Här finns klippformationer, vattenfall, grottor, sjö och betesmarker för får som skapar en närhet till naturen. Den historiska aspekter fångas bland annat in av kopian av Pantheon, ett tempel, en obelisk och de mytologiska figurer som döljer sig i landskapet.

Stourhead var en trädgård där man kunde låta sig sväva ut i en drömvärld med gudar, gudinnor och hjältar (Rogers 2001:246)

Svenska under 1700-talet

 

 

Tidigt

En tidig svensk trädgård brukar ta upp samband med engelska parker är landskapet kring Apertins herrgård i Värmland. Landskapet hade naturliga raviner som användes i det landskap man valde att bygga upp. Här finns likt i den engelska miljön klipper,grottor, vatten och sjö. Barrträden och annan växtlighet skapar ett mer passande nordisk uttryck.

Sent

En svensk trädgård som anlades under senare delen av 1700-talet var Forsmarks bruksträdgård. Trädgården antas ha anlagts av den kunglige trädgårdsmästaren Johan Christian Ackerman (Olausson ?:179).

I trädgården hittar du likheter med bland annat Stourhead. Här finns tempel, obelisk, vattendrag, grottor och gångbroar. En skillnad är dock de bruksbyggnader som ligger längst vatten som skvallrar om att den svenska parken här hade en mer funktionell aspekt.

De svenska trädgårdarna under denna tid verkar ha hämtat inspiration från England, men ändå (kanske av naturliga skäl) bevarat en egen karaktär som är mer lokal och funktionsinriktad.

3. Jämför villaträdgårdens utveckling i Sverige 1930-60 med motsvarande utveckling inom flerbostadsområdet. Vad är gemensamt och på vilka punkter skiljer sig utvecklingen? Diskutera arkitekturens och de arkitektoniska idealens betydelse för utvecklingen inom trädgårds och parkarkitektur under perioden.

 

Villaträdgården

Under 1930-talet gjorde funktionalismen sitt intåg i Sverige (Wilke 2006:141). Funktionalismen innebar att man började titta på det mesta ur ett funktionellt perspektiv, samt planera såväl boende som trädgård ur detta perspektivet. En av dessa förändringar, när man byggde nytt, var bland annat att man villa samla alla behov under ett tak, vilket ledde till att utehus och förråd försvann (Wilke 2006:144).

Vänder vi oss till trädgården i villaträdgården påpekar Wilke att idealet var att trädgården skulle erbjuda en lugn plats avsedda för rekreation i form av avkoppling, sport och lek (Wilke 2006:145, 150, 153), vilket medförda att en stor gräsmatta utan gångstigar som skar igenom förespråkades.

För att åstadkomma en lugn plats för avkoppling insynskyddades gräsmattan genom att anläggas på baksidan, samt skyddade man med häckar och andra former av insynskydd (t ex staket). Man fick dock hela tiden göra ett avvägande mellan ljusinslägg/solljus och insynsskydd (Wilke 2006:158).

Även om rekreation stod i fokus, så fanns det även mindre ideal som förespråkade arbete i trädgården då det ansågs vara bra för moralen, samt att odla för mindre hushållsbehov (Wilke 2006:148).

En annan detalj var även en mindre betoning på gestaltningen, men det fanns inga övermått av sådant i den funktionella trädgården, och funktion gick före gestaltning (Wilke 2006:147).

En vissa tanke kring kopplingen mellan trädgård och hus fanns med i bilden. Bland annat förespråkades att trädgården planerades utifrån vika rum som låg var i huset (Wilke 2006:149). Samt kunde klätterväxter som band ihop trädgården och huset rekommenderas som smyckade detalj (Wilke 2006:167). Trädgården skulle enbart utsmyckas sparsamt.

Även om man började bygga storskaligt fanns det stora möjligheter att behålla befintlig vegetation och andra inslag som redan fanns i landskapet. Detta var möjligt tack vara att mycket arbete fortfarande utfördes hantverkarmässigt (Wilke 2006:151).

I det senare skedet, när alltfler skaffade bil, blev även garaget och uppfarten en del som skulle planeras in i trädgården (Wilke 2006:173). 
 

Landskapet i flerbostadsområdet

Även när det kom till flerbostadsområden så inverkade funktionalism ideal på utforningen.

De storskaliga bostadsområdena fick även storskaliga öppna ytor som sågs som gemensamma nyttoanläggnignar avsedda för rekreation (Hansson ?:528). Lanskapet får dels stora grönytor, och dels torgytor. På en del håll anlade man plaskdammar. Torgen fick ofta skulpturer.

De stora grönytorna fick en naturlik parkmiljö med kullar och skog (Hansson ?:530). Då dessa nya bostadsområden ofta anlades i utakanten av staden fick ma även en upplösande effekt där parkområdet växte ihop med den kringliggande vilda naturen (Hansson ?:532).

Dessa storskaliga grönytorna skulle alltså fånga in såväl lek och rekreation, som gång- och cykeltrafik till och från området. Den sociala aspekten var viktig i planerandet av dessa ytor (Hansson ?:534).

Likheter och skillnader mellan villaträdgården och flerbostadsområdet

Den storalikheten ligger framförallt i det funktionella tänket. Varje område hade sin funktion, ochallt planerades in av “kunniga” experter.

I båda fallen finns ett ideal om att rekreation är viktigt. Det som skiljer sig mellan villaträdgården och flerbostadsområdet är att men i villaträdgården lägger betoning på att skapa ett privat och avskilt rum, medan man i flerbostadsområdet talar om gemensamma ytor och betonar den sociala aspekten.

I flerbostadsområdet tänker man inte på odling gör hushållsbehov, medan det får ett litet utrymme i villaträdgården. Detta är något som man ser allt mer ändras idag när mer odling möjliggörs i många flerbostadsområden.

En annan skillnad var landskapets koppling till son omgiving. I villaträdgården är det snarare ett avskiljane man eftersträvade, men i flerbostadsområdet fanns idéer om att få parkerna i området att flyta ut i omgivande natur.

Referenslista 

Blennow, Anna-Maria (1995). Europas trädgårdar: från antiken till nutiden. Lund: Signum
Köp boken: Adlibris | Bokia | Bokus

Hansson, Marie (?). Trädgårdskonsten.

Olausson, Magnus (?). Trädgårdskonsten.

Rogers, Elizabeth Barlow (2001). Landscape design: a cultural and architectural history. New York: Harry N. Abrams
Köp boken: Adlibris | Bokia | Bokus

Wilke, Åsa (2006). Villaträdgårdens historia: ett 150-årigt perspektiv. Stockholm: Prism
Köp boken: Adlibris | Bokia | Bokus