Trädgårdskonstens historia (TFRC15)

Detta är frågor som ingick i kursen Trädgårdskonstens historia TFRC15 vid Lunds tekniska högskola, HT 2013.

1. Beskriv de viktigaste skillnaderna mellan antik grekisk trädgårdskonst och den från antik romersk tid.

Antik grekisk

Antik romersk

Odlingar växte fram runt floddalar Konst skvallrar om att man omgav sig med blommor såsom krokus och liljor viktiga Trädgårdstyp var av brukskaraktär - odling (15) Lundar , ängar och vattenkällor var platser man besökte för att komma nära den besjälade naturen. Altare kunde vara ett inslag. Peristylen belagd med plattor eller mosaik och prydd med prydnadsväxter i krukor Ibland fanns en smal trädgårdsremsa på husets baksida men inga egentliga trädgårdar inom husets ramar.

Peristylen blir en inre planterad trädgård Trädplanterade i quincunx-form Stadsträdgårdar i Pompeji - Inom staden fanns grönsaksodlingar, fruktträdgårdar och blomsterträdgård ”för kommersiell odling.” Lantträdgårdar – man förhärligade livet på landet. Det var en plats att ta sig till för att paus från det offentliga livet i staden. Lustträdgårdar - Det religiösa och filosofiska inslaget trängdes bort, men formen bestod. T ex pelarhallar, kolonngårdar, tempel och grottor. Lustträdgårdar på tak som värmdes upp och blomstrade året rund Lustträdgårdar med förebilder från östra medelhavet Rosor blev ett inslag.

2. Hur såg en medeltida trädgård ut? Beskriv några av de vanligaste inslagen!

Under medeltiden får trädgården en mer funktionell inriktning. Framförallt påtalade kloster idén om att ha en trädgård för odling som skulle tillgodose såväl klostret som behövande med allt som behövdes för att överleva. Klosterträdgårdar hade även mindre inslag av dekoration, men de flesta växter valdes ut för sin användbarhet som föda eller som läkemedel.

Trädgården och blommor blev även en symbol för det kristna paradiset och edens lustträdgård. Även häcklabyrinter blev ett inslag

I staden kunde mindre trädgårdar innehålla örter och mindre växter, medan större trädgårdar kunde innehålla fruktträd mm. Att kunna odla sin egen mat var en viktig del i dessa tider.

Även de första stadsparkerna dyker upp, byggda för förlustelse, men även för att försköna och marknadsföra staden. Samt blev botaniska trädgårdarna var ett vanligt inslag.

3. Redogör för betydelsen och användandet av vatten i italiensk trädgårdskonst från renässansen.

Vatten i den italienska trädgårdskonsten skulle givetvis fylla en funktion som bevattningssystem, men det fungerade även som utsmyckning och kunde svalka besökare. Vattenskämt var ett populärt inslag och vattnet tjänade som underhållning och överraskningsmoment i trädgården. Vattnet var även stämningsskapande genom att fylla trädgården med rörelse och ljud (t ex fontänsorl), trädgården fick en teatralisk känsla. I vissa trädgårdar kunde vattnet vara en del av utomhusborden och man kunde låta drycken ligga på kyla i vattnet.

Det rörliga vattnet kan kanske ses som ett sätt att tygla och styra naturens krafter i en tid där man såg sig som herre över landskapet.

Vatten, t ex sjöar, kunde även få fungera som en fond, något man betraktade trädgården mot.

4. Beskriv en valfri romantisk trädgård, hur du vandrar genom den och vad du upplever!

Den romantiska trädgården är ett sätt att närma sig naturen, det är ett lätt modifierat landskap. Känslan av det orörda landskapet var viktigt, men samtidigt kunde inslag av ruiner och tempel, utplacerade byggda ruiner, ingå i den romantiska trädgården. Många av dessa kan vi känna igen från antikens byggnadsverk, då man medvetet valt att bygga kopior av dessa. Dessa ruiner gav ett intryck av svunna tider och förhöjer känslan av att vi befinner oss på en plats som naturen styr över, en plats som naturen åter tagit makten över. Dessa ruiner agerar som blickfångare och får oss att bege oss ut på ett äventyr i trädgården. Samspelet mellan ljus och skugga var viktigt för att skapa spänning. I landskapet kan vi se får som betar markerna för att hålla gräsmattor och trädgrenar i trim. När vi följer de slingriga vägarna stöter vi även på en ravin med ett litet vattendrag som vi måste ta oss över. Här finns lyckligtvis en bågbro av trä som vi kan använda oss av. En bit frn bron skymtar en eremitgrotta. Kanske är den bebodd. När vi går genom trädgårdslandskapet och når slutet märker vi knappt övergången från den romantiska trädgården och den icketillrättalagda naturen. Vi har dock gått långt och bestämmer oss för att gå tillbaka och ta vägen förbi sjön som vi skymtar bakom träddungen längre bort.

5. Vad utmärker en arts&crafts trädgård. Ange i punktform kortfattat de viktigaste dragen.

• Tradition blir viktig
• Traditionella blommor/växter används
• Trädgårdsarbetet blir ett hantverk, trädgårdsarkitekten föds
• Den konstnärlig ambitionen i trädgårdsarbetet tar större hänsyn till växternas färger
• Koppling mellan hus och trädgård får ett tydligt inslag vilket tar sig uttryck i utformningen som håller samman huset och trädgården, men även via dofter som skapar en närhet till trädgården. Du kan känna doften av och uppleva trädgården från huset.
• Rumslighet: klippta häckar och träd, trappor och murar som formade olika rum i trädgården
• Häckskyddade trädgårdar förhöjer känslan av att hus och trädgård hör ihop, de utgör tillsammans en sluten enhet.

6. Hur skiljer sig dagens trädgårdskonst från tidigare ideal?

I den privata trädgården verkar vi ha kvar drag av arts-&-craft-trädgårdarna med sina inhägnade trädgårdar. Dock finns inte samma rumslighet kvar i själva trädgårdarna. I centrum står människan och det privata rummet i centrum. Ett privat rum gjort för aktivitet för de närmaste och vänner.

Den senaste stora trenden är sten. Stenläggning av stora ytor med välformade gjutna stenblock är ett tydligt inslag. Kanske för att man eftersträvar en lättskött trädgård. Man har, eller kanske rättare sagt, tar sig inte tid att vårda sin trädgård eller odla själv. Likaså har trädäck fått ett allt tydligare inslag. Vad funktionen med trädäck är är jag inte insatt i, men kanske handlar det om att skapa en ytterligare en yta som inte behövs klippas, samtidigt som man inte vill använda sig av mer stensättning i trädgården.

Odlingen har varit frånvarande, men jag tycker mig se en trend om att det hemodlade kommer tillbaka, gissningsvis blir det en övergång från dagens stenlagda ytor till en trädgård som alltmer används till odling. Dels för att spara pengar i kärva tider. Samtidigt kan man se att det finns politiska intressen för stadsodlingar, vilket jag även tror kommer att sprida sig ut till mindre orter och villaområden.

Referenslitteratur

Blennow, Anna-Maria (1995). Europas trädgårdar: från antiken till nutiden. Lund: Signum
Köp boken: Adlibris |  Bokia | Bokus