Skolan är och kommer alltid att vara, vid sidan om den allmänna uppfostran, en av de viktigaste instrumenten för samhället att skapa förutsättningar för individen. Hur utbildning ska se ut är dock det stora problemet. Dels för att våra ideal gällande vad som är god kunskap förändras, dels för att samhället i sig själv förändras och skapar nya behov, behov av ny kunskap.
En olust väcks inom oss när skolsystemet förändras, ingen vet om det blir bättre eller sämre. Men vi måste åtminstone belysa de problem som individen idag möter efter att ha lämnat skolan efter de första åren fyllda av skolplikt.
I Sverige, idag, lever vi i ett samhälle som alltmer skiljer sig från det forna industrisamhället. De stora produktionsplatserna flyttar utomlands. Samtidigt får arbetsplatser med färre anställda en allt viktigare roll för att minska arbetslösheten, skapa sysselsättning och erbjuda en meningsfylld vardag. Något förenklat kan vi se att befolkningen växer och antalet arbetsplatser krymper.
En långsiktigt vision för skolan bör innehålla och erbjuda individen de redskap som behövs för att möta det nya samhället. Ett samhälle där allt större vikt läggs på individens möjlighet att själv anpassa sig efter rådande samhällstrender, kräver alltså att individen lär sig se dessa möjligheter och hur man tar sig an dem. Vi kan kalla det att utbilda i entreprenörskap.
Utbildning i entreprenörskap bör i första hand dock ej handla att lära någon hur man direkt driver ett företag, utan om hur man tar steget till att våga slänga sig ut i det okända, våga testa de idéer man har och ge utlopp för sin kreativitet. Många goda entreprenörer och egenföretagare har inte ens en utbildning i de uppgifter de tar sig an, men de har ett engagemang, en nyfikenhet och framförallt kunskap om hur man tar reda på allt man behöver veta för att ta sig fram.
Den individ som besitter sådan kunskap om att själv kunna anpassa sig till sina omständigheter, är också den individ som inte blir lidande av förändringar i samhället i lika hög grad som den individ, och generation, som utbildats till att passa in i det rådande samhället.
Vi behöver alltså framförallt titta på hur vi kan skapa en sådan utbildning, en utbildning som ger individen redskapen att själv, men givetvis inte ensam, att lösa de problem som uppstår i ett ständigt föränderligt samhälle, om vi vill skapa en långsiktig vision för skolan.
Vi kan se det som ett sätt att återskapa den kreativa människan, individen som på nytt har en närhet till det han producerar. Individen som kan och vågar känna stolthet i det den gör. Det är en vision som såväl högerliberala och vänsterliberala bör kunna ställa sig bakom. Vi skapar med ett sådant utbildningssystem möjligheter för den fria individen att slå sig fri från industrisamhällets sista bojor och återupprätta den närhet till sitt arbete som självaste Karl Marx såg som en så viktig del av individens meningsfyllda vardag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar