Idag får jag agera chaufför åt raggarna. Man kör runt och skriker "röv".
|
Buick Super 8 från 1948. Foto: Sanna Thoresson |
|
Foto: Magnus Månsson |
Reflektion
Det som slår mig mest efter att ha varit på besök i raggarnas värld både tidigare och under Hishultarundan är den asociala ingrediensen som ingår i denna värld. Även om många av dessa personer delar samma intresse har de svårt att prata med varandra. De har även stora problem med prata med "turister" som mig, även om jag går fram och pratar om något som jag vet att de har ett intresse av. En hypotes är att många som välkomnas och blir en del av raggarkulturen har asociala tendenser. I raggarnas värld allt man behöver för att välkomnas intresset för att dricka stora mängder alkohol. När alkoholen inte är en del av umgänget avstannar de flesta sociala aktiviteter. Det vackra med raggarkulturen (utifrån dessa observationer) är just att man faktiskt inte behöver känna några krav på att vara social eller ha social kompetens, här är du välkommen ändå. Sedan finns det givetvis flera som är pratglada. Som "turist" kan det dock vara svårt att komma in i gänget och vinna respekt. Framförallt om du inte klär dig som en raggare. Det yttre symbolerna blir viktigare än att du pratar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar