Filantropi och missförståndet gällande att privatisera vattenförsörjningen (Peter Brabeck-Letmathe, VD Nestlé)

Jag får ofta höra att VDn för Nestlé,  Peter Brabeck-Letmathe vill börja ta betalt för vatten, vilket i sin tur leder till att de fattiga inte kommer att ha någon tillgång till vatten längre.

Av de intervjuer jag analyserat framgår en helt annan hållning. En hållning som är marknadsfilosofiskt orienterad (se t ex videon längst ner).

Det han säger är att människor måste lära sig förstå att vatten har ett värde, vi måste lära oss att värdesätta vatten. Idag är vatten så billigt att de som har tillgång till det (bl a vi i i-länderna) kan låta våra kranar rinna, duscha flera timmar per dag etc. Människor måste alltså lära sig uppskatta vattnet mer, och tyvärr är ekonomi det språk som befolkningen i i-länderna förstår allra bäst.

Själv betalar jag gärna mer för vattnet i min kran för att de utan vatten ska få större tillgång till det.
En annan åsikt som också ventileras bland de jag pratar med är att vi inte kan lite på företagen, de är korrupta.
Det är då viktigt att förstå att privatisering inte kan jämställas med korruption.

Man måste alltså skilja på den filosofiska frågan kring om marknaden kan lösa problemet, eller frågan om ett enskilt företag kan lösa problemet. I intervjun diskuterar han den marknadsekonomiskt filosofiska frågan, inte ett enskilt ställningstagande.

Tilläggas bör även att 1 liter vatten Sverige idag kostar ca 1-2 öre. En privatisering hade, som exempel, kanske ökat kostnaden till 3-4 öre. Detta leder till att vi slösar mindre vatten och pengarna kan investeras i u-länder.
Sen om det är Nestlé som tar betalt för vattnet eller det filantropiska företaget "Ulfs Vatten AB" gör givetvis en skillnad. Dock gör Ulf det för att han tror på idén med investera sin pengar för att hjälpa andra, medan Nestlé till större grad tvingas göra det av sina kunder. Oavsett vilket går en del av pengarna till att förbättra vattentillgången för dem som behöver det.

Idag har vi dock i Sverige en alldeles för liten förståelses för hur det filantropiska, samhällsmedvetna och ansvarstagande företaget fungerar. Här är det privata företaget i sann socialdemokratisk och kommunistisk anda fortfarande en fiende.
Jag tror på den goda och medvetna människan i allmänhet, till stor del drivs företag av goda människor, till stor del jobbar goda engagerade människor på företag (precis som en stor del av politikerna är goda människor).

Tilläggas bör väl även att både jag som företagare, och övriga företagare jag känner, är ansvarsfulla och engagerar sig i såväl ekologiska som sociala och ekonomiska frågor.