Konsumtionssamhället ringer på dörren

Konsumtionssamhället knackar på dörren. "Bus eller godis". Jag plockar fram mitt skrammel och försöker köpa mig fri!

Department of Sociology in Lund and liberalism

Every time I tell my friends at the Department of Sociology in Lund that I'm a liberal.

Cartoon made with Bitstrips on iPad/iPhone:
Bitstrips om itunes

Det akademiska fältet och dess särställning i det svenska utbildningsystemet

Inledning

En ständigt aktuell diskussion i nyheterna är sysselsättning och arbetstillfällen. Det diskuteras hur vi ska göra för att skapa nya arbetstillfällen, men det talas även om att få in personer på arbetsmarknaden genom både praktik och studier. Ju större konkurrensen om arbetsplatserna är desto större krav ställs på den arbetssökande när det gäller både erfarenhet och utbildning. Går vi några steg tillbaka i tiden var det inte alltför svår att få jobb om man valde att hoppa av högstadiet. Idag har kraven ökat och nu ska du minst ha gått ut gymnasiet och gärna även ha en högre utbildning i ditt CV. De utbildningar som ofta betonas och dit många söker är de akademiska utbildningarna på högskolor och universitet. Det ses många gånger som en naturlig fortsättning på studierna då de akademiska studierna har en starkt ställning i vårt samhälle, även om vi idag kan se nysatsningar på praktik och lärlingsplatser.

I dennaartikel har jag valt att utifrån sociologen Pierre Bourdieus fältbegrepp titta på det akademiska fältets särställning inom utbildningssystemet.

Frågeställning

1. Vad kan Pierre Bourdieus fältteori säga om det akademiska fältets ställning i Sverige?
   
   

Pierre Bourdieus begrepp

Fält

Bourdieus fältbegrepp kan beskrivas som socialt/samhälleligt intresseområde som skapar och upprätthåller egna värden, samt skapar arbetstillfällen som är kopplade till områdets behov och intressen (Calhoun 2012:330). Den akademiska världen kan beskrivas som ett sådant område, som det akademiska fältet.

Det akademiska fältet är knutet till universitet och högskolor. Värdena kretsar bland annat kring vetenskaplighet och kritiskt tänkande. Några av de positioner som det akademiska fältet producerar är doktorandplatser, docentplatser och professorsplatser. De individer som är aktiva inom det akademiska fältet bär på, och utvecklar kunskaper och egenskaper som är kopplade till det specifika fältet. Dessa egenskaper och kunskaper blir en del av individens personlighet och kallas habitus.

Habitus

Habitus, alltså de egenskaper och kunskaper, en individ har formas av det fält man är aktiv inom. Är du aktiv inom det akademiska fältet lär du dig egenskaper och beteenden som är av användning inom det akademiska fältet. Habituset är anpassat till praktisk funktion inom fältet, det skapar även möjligheter får individen att utvecklas inom fältet (Bourdieu 1994b:345; Calhoun 2012:239). Ett habitus som är anpassat till det akademiska fältet kan alltså ha problem att fungera inom ett annat fält (Bourdieu 1994a:344), t ex inom det praktiska fältet och för att klara sig i ett annat fält måste nya egenskaper utvecklas – habituset utvecklas.

Det akademiska fältets särställning

Idag är det allt fler som fortsätter att studera på högskola och universitet – alltså inom det akademiska fältet. Det akademiska fältet är ett mycket autonomt fält. Autonomi för ett fält innebär, kort sagt, att fältet har en stark ställning och har stora möjligheter att utverka inflytande, påverka andra fält inom samhället. Ett exempel är när man vill ha ett expertutlåtande inom ett viss ämne vänder man sig många gånger till det akademiska fältet , man frågar professorer och forskare som är aktiva inom det akademiska fältet –det akademiska fältet har ett positivt laddat rykte. Detta medför även att många lockas till söka till utbildningar på inom det akademiska fältet.

Lärlingsutbildningar och praktikplatser utmanar det akademiska fältet

Idag utmanas det akademiska fältet av den växande styrkan hos det som skulle kunna kallas lärlingsfältet och praktikfältet. Fält som på senare tid har utvecklats och återetablerats. Lärlingsutbildningar och praktikplatser har fått en mer positiv ställning i samhället då det akademiska fältet inte lyckats lösa alla de problem som individen möter när de ska ut på arbetsmarknaden. Framförallt är det problemet med arbetslivserfarenhet som det akademiska fältet inte lyckats erbjuda de individer som efter att ha studerat inom det akademiska fältet söker sig ut till ett mer praktiskt fält. De som är utbildade inom det akademiska fältet har med andra ord inte utvecklat ett habitus som är anpassat till ett mer praktiskt orienterat fält.

Detta hot utifrån, som kan försvaga det akademiska fältets särställning inom det svenska utbildningsväsendet har gjort att allt fler utbildningar även inom det akademiska fältet tar in praktiska moment i utbildningen. Detta är något Bourdieu påpekar alltid pågår, det finns en kamp om var gränserna för fältet går (Bourdieu 1993:365) , och av egenintressen att bevara sin starka ställning som utbildningsalternativ införlivar det akademiska fältet områden, bland annat praktiska moment, som tidigare låg utanför deras fält. 

 

Sammanfattning av det akademiska fältet

Med Bourdies fältteori kan man se att det akademiska fältet producerar och reproducerar kunskap och egenskaper som till stora delar är av intresse inom det egna fältet. Dock kan det vara problem när den som utvecklat ett akademiskt habitus söker sig till ett fält där dessa akademiska kunskaper inte värderas lika högt.

Man kan också med hjälp av teorin framhäva de förändringar som skett inom det akademiska fältet, då man gått mot alltmer praktiska moment, för att anpassa fältet och försvara dess starka ställning som utbildningsalternativ.

• Vad kan Pierre Bourdieus fältteori säga om det akademiska fältets ställning i Sverige?

Fältteorin kan, som ovan sagt, belysa den kamp som de akademiska fältet för mot andra utbildningsalternativ, såsom lärlingsfältet och praktikfältet. Man kan med hjälp av teorin belysa hur det akademiska fältet roll i samhället som utbildningsalternativ ser ut och hur, samt belysa varför det förändras.

Detta akademiska kan ses som vilket annat fält, ett fält med egenintresse och inflytande i andra fält som man gärna vill försvara. Detta försöker man bland annat försvara genom att flytta på sina gränser och skapa utrymme för att utveckla nya habitus inom det akademiska fältet som är mer anpassade för andra fält. 

Referenslista

Bourdieu, Pierre (1993). "The Field of Cultural Production, or: The economic World Reversed" i     Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 359-374

Bourdieu, Pierre (1994a). "Social Space and Symbolic Space" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 335-344

Bourdieu, Pierre (1994b). "Structures, Habitus, Practices" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 345-358

Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.

Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell 

Maktutövning och övervakning. Fallet Snowden - Övervakning som en disciplineringsteknik utifrån Michel Foucault

Maktutövning och övervakning. Fallet Snowden - Övervakning som en disciplineringsteknik utifrån Michel Foucault teoretiska ramverk.

Inledning

Under 2013 har en av de stora diskussionerna gällande institutionell övervakning av stater och individer kretsat kring kring den tidigare CIA-anställde Edward Snowden. Kort sagt handlar det om att Snowden avslöjat och lämnat ut dokument som visar på hur USA storskaligt bedrivit digital övervakning av bland annat telefonsamtal och internettrafiken – inte bara övervakning av andra stater, utan även övervakning av medborgarnas privata kommunikation. Något som, av reaktionerna att döma, upplevs som ett övertramp när det gäller integritet och överdriven institutionell närvaro i det privata rummet. Det som är nytt i fallet är inte själva övervakningen, eller spioneriet om vi vill kalla det så, utan hur storskalig övervakningen varit och hur långt den trängt in i det många varit ett fredat privat rum.

Jag har valt att titta på hur denna övervakningsapparat kan belysas ur sociologen Michels Foucaults teoretiska ramverk gällande hur makt utövas genom övervakningssystem.

Frågeställning:

1. Hur påverkar Edward Snowdens avslöjande om USAs storskaliga övervakning medborgaren?

Michel Foucault om övervakning och maktapparaten

Michel Foucault diskutera i sina texter hur makt utövas genom övervakningssystem som tränger långt in i det privata rummet. Övervakningen behöver dock inte medföra hinder för medborgaren/aktören, utan kan även ses som ett sätt skapa möjligheter för samhällsutveckling och förändring (Calhoun 2012:293).

Makten/Staten har idag, enligt Foucault, framförallt en funktion som handlar om att ”förvalta livet”, till skillnad från andra/tidigare maktsystem som sett medborgaren som ett tillgång att utnyttja (Foucault 2002:138). Med andra ord idag har makten en funktion som handlar om att tillgodose medborgarnas behov och förhindra att medborgaren skadas. Makten skapar även genom att skapa samhällsramar, ett möjligheternas rum för medborgarna. Makten skapar samhällsstrukturer, eller som Foucault uttrycker det – diskurser (Foucault 1977:311). I Foucaults ord har vi idag ”en makt som utövas positivt på livet, som tar sig före att förvalta det, att maximera det, att mångfaldiga det, att utöva noggranna kontroller över det och reglera det på ett övergripande sätt” (Foucault 2002:139).

En ständigt närvarande övervakning, eller åtminstone en ständigt närvarande känsla hos medborgaren av att vara övervakad, har blivit en effektiv maktteknik. Om det överhängande ”hotet” om att medborgaren skulle kunna vara övervakad är starkt nog medför det att medborgaren utövar självkontroll och anpassar sitt handlande efter de lagar, regler och normer som finns i samhället (Foucault 1977:307). Makten blir med Foucaults ord ”så fullkomlig att den inte behöver utövas” (Foucault 2003:202) då ”[m]akten effektivitet, dess tvingande kraft utgår så att säga från andra parten – den som de tillämpas på” (Foucault 2003:203) .

Denne övervakning är inte enbart negativ, utan Foucault påpekar även att närvaron av övervakning, i kombination med en direkt fysisk frånvaro av staten (t ex frånvaron av vakter, polis etc), innebär en frihet för medborgaren – frihet till stora delar under eget ansvar, ett ansvar som går ut på att man anpassar sig till samhällsstrukturerna. 

Detta individens egna ansvar som Foucault talar om är resultatet av den disciplinering av medborgaren (Foucault 2003:216-217) som maktapparaten utövar genom makttekniker, och målet är att framställa ”framställa nyttiga individer” (Foucault 2003:212). Det handlar om att att skapa samhällsstrukturer som både försörjer och utnyttjar medborgaren (Foucault 2003:221-222).

Övervakningens konsekvenser utifrån Foucault

Utifrån Foucaults teori kan vi se att det både finns tvingande krafter och skapande krafter i maktutövning. Mycket av dagens maktutövning utövas genom övervakning i det dolda och samhällsordning upprätthålls genom att medborgaren själv får ta ansvaret för att följa de lagar, normer och regler som ingår i samhällets diskurs (Foucault 1977:307).

Med Foucaults ord är övervakningen en disciplineringsteknik som ”borgar för stabila produktionsförhållanden” (Foucault 2002:142) och skapar ”ordning i den mänskliga mångfalden” (Foucault 2003:218)

Övervakningen ser, sammanfattat, till att medborgarna anpassar sig till de samhällsnormer, lagar och regler som makten förespråkar, och på så sätt skapas nyttiga individer som är en tillgång för samhället. Det bringar ordning i ett annars, i teorin hotande, kaos av mångfald av viljor som kan utmana och utarma den styrande maktapparaten.

Sammanfattning

Den övervakning som Edward Snowden tydligt gjort kan ses som en maktteknik. Vetskapen om att övervakningen är så närvarade även långt in i det privata rummet skapar en ovisshet hos medborgare. En ovisshet om man är övervakad eller inte, och en underliggande rädsla för att upptäckas av maktapparaten om man gör något fel. Detta leder till att medborgaren anpassar sig och blir den nyttiga medborgare som den ledande maktapparaten förespråkar.

Även om övervakningen skulle upphöra kommer medborgaren alltid känna till att risken finns att de fortfarande övervakas och kartläggs, och trots en förmodad frånvaro av övervakningsapparat kommer individen att foga sig efter maktapparatens lagar, normer och regler.

En risk i ett alltmer digitaliserat samhälle där alltmer av privatlivet utspelar sig på digital väg, är att staten/makten kunnat tränga ännu längre in i våra privatliv. En fråga är hur långt vi är beredda att låta makten tränga in i det privata rummet. Samtidigt kan vi tänka oss att makten har som ambition att tränga så långt in i det privata rummet som möjligt. Om det är positivt eller negativt är fråga som är svår att svara, men utifrån Foucaults teori kan man se det som en naturligt fortsättning på hur denna form av makt utövas, samt att det även finns positiva aspekter med övervakningen.

Så tillbaka till frågeställningen:

• Hur påverkar Edward Snowdens avslöjande om USAs storskaliga övervakning medborgaren?

Medborgaren har genom avslöjandet fått en påminnelse om att man övervakas. Detta kan medföra att även om medborgaren inte är direkt övervakad, kommer denne att se till att foga sig efter de lagar, normer och regler som maktapparaten förespråkar.

Referenslista

Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.

Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Foucault, Michel (1977). "Truth an Power" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 303-313

Foucault, Michel (2002). Sexualitetens historia 1. Bokförlaget Daidalos

Foucault, Michel (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. 4., översedda uppl. Lund: Arkiv

Om konsten att snatta

Om du någon gång funderar på att snatta i en butik så bör du avleda personalen uppmärksamhet från dig genom att första peka ut någon annan i butiken som snattare. "Jag såg personen där ta något i er butik", säger du. Personalen uppmärksammar då den andra personen, och du har större möjligheter att komma undan.
Nu vill jag inte att den här kunskapen ska få dig att snatta, jag vill dock att du, om du blir oskyldigt anklagad, uppmärksammar butikspersonalen på att de nog borde kontrollera personen som pekade ut dig från första början.
Utan att ha fördjupat mig i det, så har jag för mig att butikspersonalen inte har rätt att hålla kvar dig p g a att en annan kund pekat ut dig. Dock händer det ändå då okunskapen gällande detta råder bland butikspersonal/butiksägare.

Det här handlar givetvis inte om att uppmuntra till att snatta, utan om att upplysa om tekniker som snattare använder. Kunskap som kan användas för att förhindra snatteri.

Choklad

Choklad. Det kvittar vilken färg du har på kläderna, det blir alltid synliga fläckar.

En liberalare läroplan #1 #utbildning

Jag undrar varför klassiska liberala tänkare såsom Adam Smith och Alexis de Tocqueville enbart flyktigt nämnts under mina studier på Lunds universitet (sociologistudier) och Malmö högskola (stadsbyggnadsstudier). Eller ja, jag undrar inte, jag är kritisk till det.

Bitstrips app will be entertaining for a couple of days #bitstrips

This Bitstrips App will be entertaining for a couple of days. #bitstrips
Bitstrips on itunes:
Bitstrips

Illusionen om att världen inte är större än den egna livsvärlden

Bor du i Kvidinge vet du att alla känner alla, och snacket går. Vill du slippa det är det bättre att du flyttar till Åstorp. Bor du i Åstorp vet du att alla känner alla, och snacket går. Vill du slippa det är det bättre att du flyttar till Helsingborg. Bor du i Helsingborg vet du att alla känner alla, och snacket går. Vill du slippa det är det bättre att du flyttar till Malmö. Bor du i Malmö vet du att alla känner alla, och snacket går. Vill du slippa det är det bättre att du flyttar till Stockholm. Bor du i Stockholm vet du att alla känner alla, och snacket går. Vill du slippa det är det bättre att du flyttar till New York.
#DagensOsanning

För mig förhåller det tvärtom gentemot texten ovan. Jag lär aldrig känna tillräckligt många. Varje plats har alltid fler spännande och intressanta människor som jag inte får möjligheten att möta. Lite snabbanalyser pekar istället på att de som anser att "alla känner alla", är de personer som har de mest begränsade sociala nätverken. Det är den vanliga illusionen om att världen inte är större än den egna livsvärlden.

SPUNG i SVTs Öppet arkiv

Tack P3 för att jag precis fick veta att SVT släppt SPUNG i Öppet arkiv. Frågan är hur jag kan ha missat att serien legat ute sedan april i år. En otroligt bra svensk serie som aldrig kommit ut på DVD. Nu tar jag en paus i arbetet och ägnar ca 40 minuter åt att kolla om jag fortfarande tycker att kvalitén är hög.

Det är en av de bästa svenska serier som någonsin gjorts.
De levererade något relativt nytt 2002, som dock låg i tiden, men handhållen kamera och lite råare bild. Sen har vi ett grymt manus och skådespeleri. Kollade precis första programmet och ångrar inte de 40 minuterna. Fortfarande bra, flera överraskningsmoment, bra dialog. Se, se se! Ta en paus!

Jag ler inombords, och det handlar inte om nostalgi...

Svenska tjejer

Den här tråden, på CouchSurfing.org, som startades av amerikanen som vill gifta sig med en vacker svensk tjej, är underbar. Det är dels gulligt, dels underhållande.

Lite längre ner beskriver en kille från Costa Rica de svenska tjejerna så här:

"I hate to be the one who disagrees but after being in Sweden for 1.5 years I have concluded that when it comes to Swedish girls they are highly overrated. Why?
-Most of them are not natural blondes
-They are only friendly when they are drunk (and they can drink a lot).
-they are narrow minded when it comes to meet ppl from other nationalities even though they are used to travel abroad since short age.
- youngsters seem to be insanely obsessed with fashion even though they dress nearly the same.
Most of them are pretty looking, I cannot deny it but their heads are mostly empty.

My comment is of course too general and do not discriminate age. "

Recension Vanishing Waves (Aurora) (2012)

 Det finns enligt mig tre former av film. Eller, rättare sagt, tre former  av visuellt berättande:
1. Det som försöker återskapa verklighetens logik (verklighetsnära)
2. Det som försöker återskapa sagans logik (en blandning där dröm till stora delar styrs av verklighetens logik)
3. Den som försöker återskapa drömmens logik (här krävs ingen logik, det är regellöst)

Den litauiska filmen Vanishing Waves (2012), eller Aurora som den heter på originalspråk, regisserad av Kristina Buozyte och skriven av Kristina Buozyte och Bruno Samper, har fångat verklighetens och drömmens logik, samt lyckat kombinera de båda världarna utan att det har blivit en saga.

Vanishing Waves

Vanishing Waves grunddrag
Jag vill inte jämföra Vanishing Waves med andra filmer, även om det finns flera filmer som den skulle kunna jämföras med, det är helt enkelt inte ett nytt koncept. Jag tänker dock säga att det finns igenkännbara drag från filmer som The Cell (2000) och Inception (2010), men framförallt handlar det om att idéer hämtade från modern psykologi.

Ramhistoria: Forskare tar sig in i tankarna på en kvinna som ligger i koma.
Viktiga känslor: Kärlek och passion.

Grundtemat i det visuella kan alltså sägas vara det abstrakta i hjärnan som ofta framhåll i den modern psykologin.
Filmen innehåller även en portion scener som jag enbart vill kalla försök till visuell konst, det är dock något jag accepterar när man ser en film som försöker återskapa något så abstrakt som drömmarnas logik (tankemönster).

I filmen lyckas man kombinera vanliga människor, vanliga kroppar och vanliga känslor i en ovanlig värld, vilket gör personerna och känslorna övertygande. Man lyckas även berör några av de grundläggande känslorna i människans djuriska natur. Det handlar om kärlek och galenskap, om vad som händer när vi tillåter oss att falla för och styras av vår inre irrationella natur. Vi får ta del av hur psykopatiska en handling kan verka när den inre drömvärldens logik möter den verkliga världens logik.

Skådespeleriet
Skådespeleriet är övertygande. Marius Jampolskis som spelar vår huvudroll Lukas har kolla på detaljerna. Hans mimik är övertygande. I en scen kan man i Jampolskis ansiktet och i hans rörelse se den disträa tanken som ofta är närvarande hos den som är förälskad i någon annan än sin partner. Känslan av att man önskar att man älskade sin partner mer än vad man verkligen gör, men inte kan släppa tanken på att vilja vara "den andre" nära.

Sammanfattad upplevelse
Vanishing Waves är en film med scener som fungerar utan dialog. Det är handling och det visuella som för scenerna framåt. Ibland blir jag rädd. Rädd på grund av att jag inte vet vad jag ska förvänta mig av en scen. Jag vet inte vet vad som kommer att hända härnäst. Det är rädsla inför att inte veta om jag i nästa sekund kommer att le eller om jag kommer att äcklas.
Det fanns även stunder då jag höll andan och spärrade upp mina ögon. Sådant älskar jag.
I längden tror jag inte att jag har någon behållning av filmen, men den var värd varje minut jag ägnade åt att se de.

Se eller inte se?
Se

Trailer Vanishing Waves
Vanishing Waves Trailer (Artsploitation Films) from artsploitation on Vimeo.

Charles Bradley, The Screaming Eagle of Soul, doing his loving stuff in Lund, Mejeriet

Soulartisten Charles Bradley befann sig på Mejeriet i Lund onsdagen 16:e oktober  2013. Jag hade köpt en biljett men glömt bort vilken dag det var. På väg mot helt andra åtaganden fick jag ett samtal som påminde mig om att jag skulle dit. Där satt jag på tåget utan biljett, men det lösta sig med min iPad.

Kort recension
För mig är Charles Bradley, The Screaming Eagle of Soul, äkta. Bradleys rösten är ett instrument som man inte får nog av, en röst som tävlar och står över övriga instrument. Förutom röstens har ett personligt sätt att föra sig på scenen. Det känns okoreograferat, han är ingen Michael Jackson, han är du och jag som rör sig på sitt eget sätt, rör sig på ett sätt han vill röra sig, det är personligt. Det känns som om hela framträdandet utförs på ett sätt som Bradley själv tycker är kul. Han trivs, publiken trivs. Baren står tom och Bradley slukar publiken med sin röst. Jubel från publiken. Två timmar leendes. Avundsjuk på att jag inte stod längre fram och fick kramas med Bradley, ta honom i hand, i slutet av framträdandet.

Charles Bradley, The Screaming Eagle of Soul, doing his loving stuff in Lund, Mejeriet. #charles #bradley #charlesbradley #lund #mejeriet

Trying a new workout program

A new workout program is required when the beard is getting closer to the chest. #Utilitas #Firmitas #Venustas #Utility #Durability #Beauty #Funktion #Styrka #Skönhet #gym #fitness #beard #bearded #beardporn #notattoo #notattoos

You can see all my workout programs here (in Swedish).

Jacques Brel - La Valse a Mille Temps

Hela min kropp förvandlas till ett stort njutningsfyllt leende varje gång jag ser Jacques Brels kroppsspråk och inlevelse i sina sånger.

Recension Before Midnight (2013)

Jag kan inte skriva en objektiv recension av filmen Before Midnight. Jag är en "Richard Linklater"-junkie, en "Bara en..."-junkie, en "Before..."-junkie. Jag kan bara skriva recension utifrån mitt intresse för Linklater- och Before-filmerna.

Before Midight © 2013 - Sony Pictures Classics

En perfekt fortsättning
Before Midnight från 2013 är en perfekt fortsättning på de två tidigare filmerna Before Sunrise (Bara en natt) och Before Sunset (Bara en dag). Det är en njutbar film för den som sett och älskat de två tidigare filmerna.
Som fristående film har jag ingen aning om vad den levererar. Det här är en historia i tre delar som gissningsvis ska avnjutas i sin helhet och i rätt ordning.
Kanske hade jag fastnar för filmen även om jag aldrig hade sett se två tidigare. Jag älskar trots allt sådana här dialoger, sådana här monologer och sådan här vardagsäkthet som Richard Linklater, Julie Delpy och Ethan Hawke lyckad leverera i de tre filmerna. Kanske hade filmen väckt min nyfikenhet likt den första filmen en gång gjorde, och fått mig att se hela historien från början.

Snygga kopplingar till tidigare filmer
I Before Midnight möter vi välbevarade karaktärer.  Filmen binder snyggt ihop Jesses (Ethan Hawke) författarskap från den andra filmen (Before Sunset) med hur han fortsatt att skriva böcker under de år som passerat sedan förra filmen. Man bjuds på häftiga diskussioner om vilken bok som Jesse skrev först, då titlarna på böckerna liknar vandra (något som också kan härledas till den självinsikt om Richard Linklater m fl har gällande titlarna på just "Before..."-filmerna. I av mina favoritscener pratar även Jesse om en idé han har till en ny bok. Han pratar och presenterar idéen på ett sätt som man känner igen från den första filmen (Before Sunrise) då han diskuterar sin filmidé med Celine (Julie Delpy) på tåget.
Även Celine (Julie Delpy) känns igen hennes samhällskritiska åsikter är ett återkommande tema.
Man känner igen karaktärerna, de är samma personer fast äldre. Richard Linklater, Julie Delpy och Ethan Hawke har alltså lyckats med det de haft åsikt att göra.

Äkta dialoger från den akademiska medelklassen
Som i övriga filmer är inte vad de säger som alltid är behållningen, utan hur de fångar ett passionerat förhållande och minnen, känslor och äktheten i dialogerna. Snacket kommer väldigt nära det vardagsprats som vi kan se hos dem som vi kanske skulle kunna kalla den akademiska medelklassen - politik och existentiella frågeställningar.

Ytterligare något jag imponeras av är hur nära verkligheten Jesses och Celines sätt att lösa sina problem inom förhållandet kommer. Hur förhållande innehåller portioner av skådespeleri och irrationella lösningar som fungerar för att föra ett förhållande framåt. Äkta!

Sammanfattat
Richard Linklater, Julie Delpy och Ethan Hawke har  i Before Midnight lyckats med att bevara karaktärer från de tidiga filmerna samtidigt som de fått åldras och utvecklas på ett naturligt och övertygande sätt. Jag har svårt att avgöra huruvida filmen ger samma känsla som den första, om man inte sett de två tidigare filmen, men för en junkie som mig var det fortsättning som erbjöd mig precis det jag ville ha. Filmen bygger snyggt vidare på de två tidigare filmerna. Filmen, eller rättare sagt filmerna tillsammans, sammanfattar hur lite personer faktiskt förändras under åren, samtidigt som deras livssituation kan förändras till en större grad.
Filmen visar en helt vanlig relation mellan två personer som respekterar och älskar varandra och passar nog framförallt den akademiska medelklassen.

Trailer Before Midnight

Du rika kvinna, anställ mig som högläsare och sällskapsherre

Någon som känner en rik kvinna som skulle vilja anställa mig som högläsare och sällskapsherre? Jag läser högt ur all sorts litteratur. Ersättning kan diskuteras. Dela gärna...

Lorde - Royals

Sociologi: Klassisk och modern sociologisk teori (SOCN03) - Arbetsuppgift 1. Klassisk teori : Karl Marx, Emile Durkheim & Max Weber

Inledning

Något som de klassiska sociologerna hade gemensamt var att de mötte något som kan ses som en ny samhällsordning. Det traditionella samhället där en adel, nedärvd överklass och religion styrde samhället hade börjat förändras och fram trädde en rik urban borgerlighet (Turner 1999:90). En ny ekonomi hade börjat ta form. En ekonomi som inte längre var kopplad till den traditionella makteliten, utan en ekonomi där ett maktskifte ägde rum när en välbärgad medelklass blev allt rikare. Det var ett samhälle som formades av industrialiseringens framfart och ett Europa som allt mer tog formen av ett kapitalistiskt samhälle där pengarna blev vägen till makt. Traditionella ideal, hopp och drömmar fick stå tillbaka för den nya kapitalistiska ordningen. (Turner 1999:52)

Tre klassiska sociologer som brukar nämnas i detta sammanhang är Karl Marx, Emile Durkheim och Max Weber. Det här arbetet kommer att diskutera dessa tre sociologer utifrån Bengt Gessers frågeställningar i boken Den sociologiska visionen (C Wright Mills 1997:xii):

"1. Vilken struktur har varje enskilt samhälle i sin helhet?

2. Var står detta samhälle i människans historia? Hur förändras det?

3. Vilka typer av människor dominerar i detta samhälle?"

Något som de tre sociologerna intresserar sig för är den nya samhällsformen där den kapitalistiska ekonomin är central (Turner 1999:49). Det är ett sekulariserat samhälle där religion inte längre är en stark meningsskapare eller upprätthållare av moral (Turner 1999:61) och där den borgerliga kapitalismen får allt mer inflytande och makt i samhället (Turner 1999:52). Samhället står inför en förändring som förbryllar såväl de styrande, som medborgare och forskare. Ingen vet hur samhället kommer att formas av den nya samhällsordningen, och man börjar jämföra de nya värdena, och levnadssätten, i det "nya" samhället med det som betraktas som traditionella och normala värden och levnadssätt. De gamla målen, och meningarna med livet, började upplösas (Turner 1999:65). Osäkerheten i varandet som detta kan tänkas ha medfört skapade antagligen en nyfikenhet, och i vissa fall en kritisk hållning, till den nya samhällsordningen.
En gemensam frågeställning blir också "vad det är som skapar mening för individen i samhället", "hur samhällsstrukturer skapar denna mening" och "hur mening förändras, ställs på sin ända och kanske till och med upplöses i de nya samhällsformerna" – frågor som givetvis även varit aktuell för tidigare tänkare, men som aktualiserats p g a den för tiden pågående samhällsförändringen. Turner (1999:81) påpekar att:

”There is by densy a tendency to see both Marx and Weber as critical analysts of capitalism as a version of the more general phenomenon of modernity, since both were impressed by the dynamic capacity of capitalism to liquidate all historical and traditional certainties.”

Marx, Weber och Durkheim angrep dock frågan kring den nya samhällsordningen på olika sätt och såg olika former av konflikter eller konsensus som samhällets grundstruktur som på något sätt behövde kontrolleras för att skapa ett fungerande samhälle. De olika samhällsstrukturerna diskuteras i nästa kapitel.

1. Karl Marx

Karl Marx samhällssyn karaktäriseras av att olika grupper i samhället alltid befinner sig i konflikt och ekonomisk determinism (Turner 1999:4). Han pekar på att det är ägandet av materiella ting och tillgångar som styr vem som har maktkontroll i samhället. Den ojämna fördelningen av tillgångar skapar konflikter (Calhoun 2012:140). Social förändring är alltså något som beror på intressekrockar och det är tillgången till kapital/material som styr (Calhoun 2012:138).

Karl Marx påpekade att det alltid funnits olika klasser i samhället och att klasskamp har alltid varit en del av samhället. I det kapitalistiska samhället förstärktes denna klasskamp och istället för flera klasser i samhället polariserades samhället, och enbart två klasser skulle finnas. De två klasserna var proletariatet – arbetarna som inte äger något, och borgarna – de som äger produktionsmedlen (Marx 1844:146; Marx 1848:156-157). Detta skulle resultera i att den borgerliga klassen som ägde produktionsmedlen skulle förtrycka och utnyttja proletariatet (arbetarklassen). Enligt Karl Marx och Friederich Engels har det alltid funnits någon klass som förtrycker andra klasser, det var en vanlig samhällsordning (Marx & Engels 1848:164).

 

Värden

Problemet med att den borgerliga klassen som förtryckare är, enligt Marx och Engels, att de inte skapar något värde eller mening för arbetarklassen. Arbetarklassen berövas enbart på sitt värde. Marx trodde inte på att borgerligheten skulle sprida de politiska och sociala rättigheterna som de tillförskansade sig, när makten förflyttades från bl a aristokratin, till resten av samhället, utan rättigheter och makt skulle centreras till borgerligheten själv (Calhoun 2012:136). Därav var borgarklassen inte lämpad att vara den styrande klassen (Marx & Engels 1848:164). Det är också första gången i historien som en minoritet styr över en majoritet enligt Marx (Marx & Engels 1848:164).

Ett stort problem med den nya kapitalistiska samhällsordningen är att den enligt Marx enbart skapar girighet och tävling. Marx påpekar att:

”The only wheels which political economy sets in motion are greed and the war amongst the greedy – competition.” (Marx 1844:147)

I ovan nämnda citat tolkar jag det som att han talar om borgerskapets jakt på mer pengar. För samtidigt som han nämner denna tävlingen om kapital, nämner han i ett annat skede den tävling som inträffar mellan arbetarna. En tävling som uppstår när allt mer arbete automatiseras och arbetarna blir onödiga. Detta leder till att arbetarna tävlar om att få jobben genom att erbjuda sig att arbeta för mindre lön samtidigt som de erbjuder sig att arbeta ännu hårdare (Marx 184:188).

Det skapas också en gränslös värld under den ständiga jakten efter ytterligare marknader att sälja sin produkter på. Gränser suddas ut och gamla lokala sociala värden och gemenskaper raseras (Marx & Engels 1848:164) i det kapitalistiska systemet (Marx & Engels 1848:159). Detta leder, enligt Marx, även till en spridning världen över av det borgerliga idealet och det kapitalistiska samhället.

 

Produktion

Den som styr och äger produktionsmedlen är den som har makten. I Marx samhällssyn äger arbetarna inga produktionsmedel, utan får sälja sig själv till den kapitalistiska borgarklassen.

Marx pekar flera gånger på hur viktigt fritt kreativt arbete är för människan (Calhoun 2012:138) och hur viktigt det är för människan att få ta del av det som produceras. Jag tolkar det som att han menar att mening skapas för människan när man får lov att vara kreativ. Detta är något som saknas i den nya samhällsformen. Alltmer av produktionssätten specialiseras och arbetena blir så enkla och enformiga att vem som helst kan utföra dem. Detta leder till att arbetaren känner sig alltmer obetydlig. Arbetarklassen alieneras från sin natur, man blir allt mer ett boskap än en människa.

”...the working classes were being both materially dispossessed and enstranged from their own human nature as people.” (Calhoun 2012:138)

Det kvittar också hur mycket arbetaren producerar, han aldrig att bli rikare eller få mer mening, de enda som tjänar på detta är de som äger produktionsmedlen – som blir både rikare och maktfullare (Marx 1844:147).

 

Revolution

För Marx var den enda lösningen, och även den oundvikliga lösningen, en revolution – proletariatets revolution (Calhoun 2012:138; Marx & Engels 1848:164). Genom revolution skulle arbetarna ta över ägandet av produktionsmedel och den förtryckande borgarklassen skulle försvinna. Detta skulle leda till att det samhälle, som enligt Marx, karaktäriserades av främlingskap och tävling, skulle ersättas av ett samhälle som karaktäriserades av solidaritet och samarbete. (Calhoun 2012:139).

2. Emile Durkheim

Emile Durkheims samhällssyn karaktäriseras, till skillnad från Karl Marx, av sociala strukturer som upprätthålls av ett konsensus. I den nya samhällsordningen såg dock Durkheim att de strukturer, de sociala band, som samhället upprätthöll började upplösas. Detta ledde till osäkerhet och en känsla av meningslöshet hos människan. Bland annat visade Durkheim att i de samhällen där dessa sociala band var som svagast ökade antalet självmord. Calhoun (2012:198) sammanfattar det med att säga att:

”In modern society, the most important cause was a disconnection of people from social bonds – resulting either from isolation or from disorienting changes in society at large.”

I det nya samhället har religionen tappat sitt grepp om människan och skapade inte längre mening och mål för individen. Samtidig hade även staten försvagats och blivit en slav under det kapitalistiska samhället. Ett samhälle styrt av ekonomin utan moraliska värden genomsyrade världen (Durkheim 1897:261). Denna frånvaron samhällsstrukturer som skapade mening och mål med livet skapade det som Durkheim kallade anomi (Turner 1999:93) – ett tillstånd av kaos och meningslöshet.

Även det alltmer individualiserade samhället såg Durkheim som ett problem. När människan förväntas skapa sig själv, sin identitet, förlorar man banden med samhället och de sociala strukturerna (Durkheim 1893:232).

Att samhället skapade mening för människan var centralt för Durkheim. Människan agerar, tänker och känner på ett sätt som samhället styr. Detta är alltså inget som kommer från individen, utan från externa faktorer (Durkheim 1895:204) och individen kopplas loss från dessa samhällsstrukturer leder detta till osäkerhet hos individen. Att skapa moraliska förhållningssätt och reglerade sociala åtagande var viktigt för att upprätthålla och reglera det sociala livet (Turner 1999:88, 92). Att inte ha några gränser för mål och mening skapar osäkerhet och anomi (Durkheim 1897:261).

Durkheim var dock inte lika apokalyptisk som Karl Marx utan talade om att det tar tid för den nya samhällsformer att skapa och lära människorna nya förhållningssätt och skapa nya moraliska förhållningssätt (Durkheim 1897:259). Det fanns för tillfället inga nya moraliska värden i den kapitalistiska samhällsordningen som ersatt de gamla strukturens (Turner 1999:95, 102), men jag tolkar det som att Durkheim ansåg att det med tiden fanns hopp om att nya värden och normer skulle skapa mening på nytt.

 

Ojämlikheter

Likt Marx pratade även Durkheim om ojämlikheter i ägande förhållande. Durkheim motsatte sig bland annat arv (Durkheim 1897:258; Turner 1999:98) då detta resulterade att olika personer hade olika förutsättningar. Ett sätt att motarbeta detta hade varit att avskaffa arvsrätten. Samtidigt påpekade dock Durkheim att det inte enbart var pengar som gick i arv, utan även medfödda fördelar (t ex kunskap, intelligens skicklighet etc), detta var något som han dock inte skulle kunna avskaffas utan en moralisk disciplin var viktig för att de mindre lyckligt lottade skulle lära sig att acceptera dessa olika förutsättningar (Durkheim 1897:259).

3. Max Weber

Till skillnad mot Karl Marx pekade Max Weber på att det kapitalistiska samhället inte enbart skulle resultera i två klasser där den en hade makten. Weber talade istället om sociala stratifikationer där makt kunde utövas på flera sätt. För att ha makt och möjlighet att påverka samhället var inte enbart kapital eller produktionsmedel en förutsättning (ekonomiska klasser), även det som han kallade statusgrupper och partier hade möjlighet att påverka. Statusgrupper kunde bland annat vara kunniga akademiker eller på annat sätt respekterade personer som hade möjlighet att påverka samhället oavsett om de var rika eller inte. Likaså kunde partier, sammanslutningar av personer med gemensamma intressefrågor utöva inflytande på samhället (Turner 1999:10; Weber 1914:311).

Ytterligare en viktig aspekt i Webers sociologiska teori är att han pekar på att den finns en historisk determinism, han påpekade med andra ord att människans handlingar styrs av sociala strukturer som skapats och kan spåras i samhällets i historia, samt att aktören/individen inte tänker på att de styrs av dessa historiskt skapade strukturer (Turner 1999:7). Detta är något jag tolkar som inlärd social tradition. Till skillnad mot Marx teori gällande ekonomiska determinism (att ägandeförhållande styrde samhället) så ansåg Weber att historisk determinism (historiska förklaringar) var en viktig förklaringsmodell.

 

Mening och rationalisering

Även för Weber var mening något som var centralt för hans analys av den nya samhällsordningen. I den nya samhällsordningen såg Weber en alltmer rationaliserad, byråkratiserad och intellektualiserad värld. Här kan det nog sägas och tilläggas att sociologin själv var en del av detta intellektualiserande av världen.

Weber påpekar att till skillnad från småskaliga demokratiska samhällen, krävs ytterligare byråkratisering i en värld som går mot alltmer storskaliga demokratiska samhällen. Byråkratiseringen blir ett måste för att hantera det administrativa och styra större samhällen. Ett extrastort behov av byråkratisering såg Weber i den socialistiska staten och i planekonomin (Turner 1999:79). Till skillnad från Marx såg han negativa aspekter i ett sådant samhälle, han såg en administrativ diktatur istället för en diktatur/stat som styrdes av proletariatet/arbetarklassen. 

Rationaliseringen, det sekulariserade samhället och frånvaron av tradition hade, enligt Weber, berövat människan på de värden som religion och tradition en gång erbjöd oss, och han såg ett problemet i att några nya värden inte fanns i den nya samhällsordningen (Turner 1999:14, 62).

Turner sammanfattar Webers kritiska hållning till byråkratiseringen, intellektualiseringen, katalogiseringen och rationaliseringen med:

”This striving for world mastery did not lead however to a satisfaction with the meaningfulness of everyday life, but rather resulted in a continuing disenchantment with reality which drove out moral significance from everyday life.” (Turner 1999:9)

 

Produktion

Weber pratade också om produktion och arbetare. Han pekade på att rationalisering innebar en separation mellan arbetaren och produktionsmedel (Turner 1999:81). Weber ställde sig dock tveksam till Marx föreslagna lösning och den ytterligare rationalisering och byråkratisering som socialism skulle innebära (Turner 1999:49, 62).

 

Verstehen & Idealtyper

En viktig del i Webers teoretiska ansats var att förstå individen utifrån det samhälle individen levde i. Varje samhälle skapade sina egna sanningar och levnadssätt (sociala strukturer). För att kunna förstå och förklara människor handlingar var man tvungen att förstå och förklara dessa handlingar utifrån det samhälle och de sociala strukturerar som människan levde under. Weber kallade det Versthen (vilket betyder förståelse på tyska), man var med andra ord tvungen att förståelse ett samhälles sociala strukturer för att förstå varför människor handlade och agerade på ett visst sätt. Sanningen var enligt Weber subjektiv och kunde skilja sig från samhälle till samhälle och sociologin var framförallt en tolkande vetenskap, en vetenskaps som uttolkade mening ur handling och inte presenterade exakta sanningar (Turner 1999:72).

För att ändå kunna skapa analytiska instrument till den sociologiska vetenskapen skapade Weber det han kallade ideltyper. Att skapa en idealtyp var ett sätt att försöka komma förbi subjektivitet i forskning kring sociala fenomen (Turner 1999:10; Calhoun2012:270) och beskrivs av Calhoun (2012:270) som ett konceptidé som fångar in de viktigaste och karaktäristiska dragen av ett socialt fenomen. Dessa koncept, idealtyper, är enligt Weber så nära den sociala vetenskapen kan komma objektivitet (Calhoun 2012:270). Det blir ett sätt att förstå det rationella i det som är tids- och platsbundna subjektiva handlingar.

 

Individen

I Webers sociologiska ansatts fick även individen en mer framträdande roll än hos Marx och Durkheim. Han påpekade att personlighet var något som utvecklades under hela levnadstiden och var en produkt av utbildning och kultur samt en frukt av den kamp som uppstod mellan traditionell kultur och den process som förändrade samhället. I detta fall var det den alltmer omfattande byråkratiseringen och sekulariseringen som stod för det nya moderna samhället, och Weber intresserade sig för de nya personlighetstyper som utvecklades när det traditionella samhället mötte det nya (Turner 1999:19-23).

 

Diskussion

Något jag tycker sammanfattar samtliga dessa tre sociologer är deras kritiska inställning till en ny samhällsordning. Jag uppfattar det som om samtliga har en stark förankring i det som de ser som det traditionella samhället och det som de upplever som naturliga värden. De visar en rädsla för den nya tiden – något som jag inte tycker är en helt ovanlig inställning – gissningsvis har man både i tidigare skeden i historien påpekat hur mycket bättre det var förr och även idag finns det många som pekar på problem när nya värden, ny teknik och nya produktionssätt ersätter de ”gamla” sätten. Det blir ett sneglande och flirtande med dåtiden och med blick fylld med fasa inför den oförutsägbara framtiden.

Något att ta med sig är frågan gällande om det finns det något traditionellt naturlig samhällssystem?

I vissa fall kan jag känna igen det som Marx talar om att mindre företagare hamnar i arbetarklassen då de inte kan utmana de stora företagen med stort kapital. Det påminner om livet som småföretagare idag. Du kan inte slåss med med jättarna, de stora företagen kan ta över marknader med hjälp av sina stora kapitaltillgångar. Dock föds det hela tiden nya möjligheter som de sm företagen och entreprenörerna hakar på. Dels för att de kan tjäna pengar på det och inte har lika stora behov eller intresse av att deras produkt ska generera stora pengar. 100 000 kr för en småföretagare är mycket, men för ett stort bolag är det en ganska ointressant marknad. Med nya produktionssätt föds alltså även nya möjligheter.

Den största behållningen inom det sociologiska, och akademiska/vetenskapliga fältet är dock Marx, Durkheims och Webers tillskott till det sociologiska fältets vetenskapsteori och de metoder som utvecklats av och utifrån deras forskning.

 

Referenslista

Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Durkheim, Emile (1893). "The Division of Labour in Society" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 220-242

Durkheim, Emile (1895). "The Rules of Sociological Method" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 201-219

Durkheim, Emile (1897). "Suicide" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 255-264

Durkheim, Emile (1912). "The Elementary Forms of the Religious Life" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 243-254

Marx, Karl (1844). "Economic and Philosophic Manuscripts of 1844" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 146-155

Marx, Karl (1845). "The German Ideology" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 142-145

Marx, Karl (1847). "Wage-Labour and Capital" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 182-189

Marx, Karl & Engels, Friedrich (1848). "Manifest of theCommunist Party" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 156-171

Marx, Karl (1852). "The Eighteenth Brumaire of Louis Bonaparte" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 172-181

Marx, Karl (1867). "Classes" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 190-191

Mills, C. Wright (1997). Den sociologiska visionen. 2., bearb. uppl. Lund: Arkiv

Turner, Bryan S. (1999). Classical sociology. London: SAGE

Weber, Max (1904). "'Objectivity' in Social Science" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 273-279

Weber, Max (1914). ”Basic Sociological Terms” i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 280-290

Weber, Max (1914). ”The Distribution of Power within the PolitcalCommunity: Class, Status, Party” i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 310-319

Weber, Max (1914). ”The Types of Legitimate Domination” i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 320-327

Weber, Max (1922). ”Bureaucracy” i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 328-338

Weber, Max (1930). ”The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism” i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s. 291-309