söndag 8 september 2019

Public Choice ur ett kommunalt perspektiv - Kommunal planläggning av mark och vatten

Syfte/inledning

I denna artikel ska vi studera om ett Public Choice-perspektiv kan vara användbart för att studera politiska beslutsprocesser när en kommun arbetar med planläggning av mark och vatten.

Bakgrund

Plan- och bygglagen anger att det är en ”kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten” (1 kap. 2 § PBL). Kommuner är politisk styrd organisation, vilket innebär att många beslut fattas av kommunala nämnder, kommunstyrelsen, kommunfullmäktige samt av tjänstepersoner som fått delegation på vissa typer av beslut. När det gäller antagande av detaljplaner som reglerar mark- och vattenanvändning är byggnadsnämnden eller kommunfullmäktige som beslutar om detta.

Plan- och bygglagen preciserar även att planläggningen ska ”med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja”:
  1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
  2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
  3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt
  4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
  5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.
    (2 kap. 3 § PBL)
Plan- och bygglagen ställer även krav på att man ska ta hänsyn till både allmänna och enskilda intressen.

Man har alltså flera olika intressen att beakta, inklusive de ekonomiska aspekterna.
Under planläggningsprocessen ställer även lagen krav på samråd med statliga myndigheter och berörda kommunmedlemmar. Detta innebär att man dels har flera olika politiska partier att förhålla sig till, flera olika myndigheter och flera olika berörda kommunmedlemmar.

I denna artikel kommer vi att studera hur olika de olika aspekterna kan vägas mot varandra, och hur det ur olika perspektiv dels påverkar samhällsekonomin och dels de beslut som tas av kommunen ur ett Public Choice-perspektiv.
Artikeln får dock enbart ses som en kort introduktion till hur Public Choice-inritningen kan användas för att förstå olika mekanismer i den kommunala beslutsprocessen.

Frågeställning

Till min hjälp kommer jag att använda mig av frågeställningen:

  • Kan Public Choice-perspektivet vara lämplig att använda sig av för att belysa beslutsprocessen när kommunen planlägger mark- och vattenanvändning?

Teori

Inom nationalekonomin inryms begreppet Public Choice. Public Choice hamnar inom ”gränslandet mellan ekonomi och statsvetenskap” (Eklund 2017, s 290–291). Ur ett Public Choice-perspektiv bör politiska beslutprocesser inte enbart analyserar ur ett ekonomiskt vinstmaximeringsperspektiv, utan även hur olika beslut påverkas av andra ”politiska” vinster i form av till exempel antal röster i ett kommande val eller att bygga politisk makt – beslut som gynnar ens egna intressen.

Bland annat menade den amerikanska nationalekonomen James M. Buchanan (1912-2013), ledande namn inom Public Choice-rörelsen, att tidigare antaganden om att politiska beslut syftade till att ”åstadkomma så stor nytta som möjligt för hela samhället” (Eklund 2017, s 292) var alldeles för idealistiska. Han menade på att precis om företag och konsumenter ses som nyttomaximerande ur ett ekonomiskt perspektiv, bör politikerna ses som nyttomaximerande ur ett röstmaximerande perspektiv.

I denna artikel används följande modell för att visualisera (se figur 1) hur olika intressekonflikter mellan olika grupper påverka både beslut om mark- och vattenanvändning och de ekonomiska följderna av dessa beslut.

Figur 1: Figuren visar på hur olika grupper representerar olika önskvärda åtgärder (ovalerna), och rektangeln representerar alla åtgärder som faktiskt är möjliga. När man sedan lägger samman samtliga möjliga åtgärder och önskvärda åtgärder, återstår enbart en liten del av möjliga åtgärder som samtliga teoretiskt sett kulle kunna enas om. Den grönfärgade delen representerar kvarstående lösningsmängd som samtliga grupper skulle kunna enas om.
Figuren är fritt tolkad efter Eklund (s 293).

Empiri

I detta fall tittar vi planläggning av en fastighet i centrala delar av en ort.
Den kommunala planläggningen har för avsikt att förtäta området. Förtätningen kommer att ta befintlig parkeringsplats i anspråk, vilket innebär att befintliga parkeringar försvinner och eventuellt ska ersättas. Redan här visar sig intressekonflikter i form av att befintliga och framtida parkeringsytor konkurrerar med planerad byggnation. Varje yta som ska användas som parkeringsplats medför att möjligheten till att, till exempel, bygga fler bostäder minskar.
Inom och i anslutning till området har vi en exploatör som vill bygga bostäder (grupp A), vi har befintliga näringsidkarna som driver butiker och vars kunder idag parkerar på området (grupp B) och vi har en befintlig verksamhet som arrenderar delar av marken som parkering åt sina långväga anställda (Grupp C).

  • Grupp A: Vinstmaximering genom att bygga så många bostäder som möjligt.
  • Grupp B: Vinstmaximering genom att ha parkeringsplatser som gynnar kundbesök och handeln.
  • Grupp C: Vinstmaximering genom att ha parkeringsplatser som gynnar möjligheten att rekrytera kompetenta personer.
  • Möjliga åtgärder: Kommunen representerar flera olika alternativ, men bara en mindre del av dessa kan samtliga intressegrupper enas om.
  • Politiker: De förtroendevald, politikerna, kan i sin tur representerar ytterligare en eller flera grupper, som på olika sätt stöttar de olika intressegrupperna mer eller mindre.
I detta fall är politiskt sett utgångspunkten att bostäder är prioriterat, och antalet parkeringar jobbar man aktivt att minska på för att på sikt minimera användningen av bil. Samhällsekonomiskt sett har man kommit fram till att det, på sikt, är minskad trafik samt byggnation av bostäder som ger störst samhällsekonomisk nytta ur ett kommunalt perspektiv. Politiskt sett stöttar man av ekonomiska skäl alltså inte grupp A eller B, men man stöttar grupp C.
I det fortsatta planarbetet väcks dock en stor debatt från det lokala näringslivet och de verksamheter som utnyttjar parkeringsplatsen idag. Media tar upp frågan och samråden med berörda kaotiska. En het debatt blossar upp i olika medier.

Debatten slutar med att kommunen till slut lägger arbetet med att planlägga för bostäder på hyllan då debatten drabbar sittande politiker negativt ur ett röstmaximeringsperspektiv och den tidigare samhällsekonomiska nyttan man politiskt sett tidigare varit eniga om får stå tillbaka.

Analys och slutsats

I exemplet ovan ser vi hur olika intressegrupper påverkar politiska beslut och hur det i sin tur påverkar samhällsekonomin. Parkeringsfrågan är en av de hetaste frågorna när man arbetar med planläggning i befintliga stadsmiljöer. Detta då bilen och parkeringsmöjligheten varit en viktig faktor i stadsplaneringen i flera decennier, vilket både format beteenden (vanan att använda bil) samt var olika verksamheter förlagt sin verksamhet (till exempel att man säljer skrymmande varor i centrum, då det alltid varit möjligt för kunder att ta bilen dit).
Idag går trenden mer åt förtätning samt att minimera bilanvändningen. Detta väcker som exemplet visar på många känslor och skapar stor oro hos flera intressegrupper, samtidigt andra intressegrupper upplever att de påverkas negativt av övriga grupper intressen. Detta påverkar i sin tur de politiska beslutsprocesserna – och av rädsla för att tappa röster kan politikerna välja att backa från de beslut som man tidigare bedömt som mest samhällsekonomiskt fördelaktig.

Så åter till frågeställningen:

  • Kan Public Choice-perspektivet vara lämplig att använda sig av för att belysa beslutsprocessen när kommunen planlägger mark- och vattenanvändning?
Min bedömning är Public Choice-perspektivet är ett intressant och användbart perspektiv för att belysa och problematisera de kommunala beslutsprocesserna gällande mark- och vattenanvändning både hur det påverkar samhällsekonomiskt och hur det påverkar de politiska besluten formas av olika särintressen. Det tydliggör även på ett pedagogiskt sätt hur man inom planprocessen begränsas till mindre antal möjliga åtgärder efter att ha gjort en avvägning mellan flera allmänna och flera enskilda intressen.

Förutom att tydliggöra det ur ett ”forskarperspektiv” anser jag att det även är på ett pedagogiskt sätt som kan berika dialogen med såväl politiker, tjänstepersoner och kommunmedlemmar, när vill sätta sig in i vad det är som påverkar de olika besluten och hur utgångsläget i en planläggningsprocess ser ut när flera grupper med särintressen påverkas.

Slutreflektioner

Något man alltid måste ha med sig när man arbetar med samhällsekonomisk nytta är att ”nytta” kan definieras på olika sätt av olika politiska partier. Ett parti kan betona grönytor, ett annat betonar handel och näringsliv och ett tredje betonar billiga bostäder. Likaså kan olika intressegrupper förespråka olika typer av särintressen, och förhoppningsvis kan kommunen, in enlighet med plan- och bygglagen gör en god avvägning mellan olika allmänna och enskilda intressen.
Att sätta ett pris på alla särintressen är inte lätt. Det är inte lätta att sätta ett pris på parkeringsplatsen och vad den tillför för totalnytta ur ett ekonomiskt perspektiv, det är inte lätta att sätta ett pris på eventuella svårigheter att rekrytera ”fel personer” för att det inte finns en parkeringsplats, det är inte lätt att sätt en pris på grönytor med mera. För att kunna göra det krävs det vedertagna modeller som man politiskt kan enas om.

Referenslista

Eklund, K (2017), Vår ekonomi. En introduktion till samhällsekonomin. Fjortonde upplagen., Studentlitteratur, Lund.

lördag 7 september 2019

”Paddan”, Ljungaskog, Örkelljunga kommun



”Paddan”, Ljungaskog, Örkelljunga kommun. #skolbyggnad #arkitektur #architecture #örkelljunga #ljungaskog i Örkelljunga.

fredag 6 september 2019

Gamla stadshuset, Najaden, Helsingborg





En stilren färgklick i centrala Helsingborg. Gamla stadshuset, Najaden, Helsingborg. Arkitekt: Mogens Mogensen Byggår: 1961/1967 #architecture #arkitektur #helsingborg #mitthelsingborg #ihelsingborg

söndag 23 juni 2019

torsdag 18 april 2019

Rita streck & färglägga

Under veckan har jag undervisat grunderna i AutoCAD och ”hur man ritar en detaljplan”.

Oavsett om man är student, nyutexaminerad eller yrkesverksam sedan flera år tillbaka, kommer man med jämna mellanrum behöva lära sig nya programvaror, bli en ”nybörjare” (t ex för att man byter arbetsgivare med annan typ av programvara än tidigare arbetsplats, eller för att befintlig arbetsgivare byter programvara).

När det kommer till GIS- och CAD, och andra programvaror avsedda för att producera detaljplaner är mitt första steg i läroprocessen, både när det gäller mig själv och när jag utbildar, att ”rita streck och färglägga”. Lite likt ett barn som tar sig an sin första målarbok.

Bara att rita en färgglad fyrkant är avancerat nog för en nybörjare, och kräver att man lär sig flera basfunktioner i programvaran. Först när man landat i den färgglada fyrkant ska man börja blanda in massa andra streck att förhålla sig till (t ex grundkarta med mera) och lära sig många andra avancerade och nyttiga funktioner.


onsdag 3 april 2019

Teckomatorp, arkitektur

Besökte Teckomatorp, Skåne, idag med studenter från åk 2 på civilingenjörsprogrammet för lantmätare vid Lunds Tekniska Högskola.

I kursen ”Fastighetsteknik och fysisk planering” ingår ett moment där de, ska ta fram planhandlingar för en fördjupad översiktsplan och sedan en detaljplan. Här får de öva på att studera den fysiska miljöns kvalitéer och förutsättningar vid ett platsbesök.

Teckomatorp är vackert men nedgånget. Och BT Kemi-skandalen som lett till omfattande markföroreningar har tagit stora ytor i anspråk. Gatorna tycks vara allmän plats för skrotbilar. En vacker och nedgången tätort men med potential! Lyssna på pod om BT Kemi-skandalen: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/83906?programid=2519











lördag 23 mars 2019

Level 40. Pokémon Go

Firar att jag idag uppnått högsta leveln på Pokémon Go, level 40