Inledning
I
denna analysuppgift har vi valt att fokusera på hur möjligheterna
att nyttja sin tid har förändrats under tre generationer, samt
belysa hur den till synes alltmer utökade möjligheten till fritid
och att umgås med familjen kan ha ökat möjligheten till ett
alltmer individualiserat samhälle.
Vår
analys och utgångspunkt ligger i det begränsade bakgrunds- och
intervju material vi fått tillhanda – Material hämtat från
Magnus Karlssons doktorsavhandling i sociologi, ”Från Jernverk
till Hjänverk” (2000).
I
materialet från Jernverk till Hjänverk (Karlsson 2000)
möter vi tre generationer av män från samma familj, Gösta, Kalle
och Peter. Gösta är far till Kalle och Kalle är far Peter. De
kommer alla från småstaden Ronneby, då doktorsavhandlingen kretsat
kring denna orts utveckling. Vi kommer dock inte specifikt tala om
Ronneby, utan använder, eller rättare sagt, återanvänder,
materialet för att se huruvida vi själv kan hitta intressanta
ingångspunkter och analysmetoder för att förstå materialet på en
generell nivå.
Till
vår grund ligger enbart det material vi fått tillhanda, och utifrån
detta har vi valt vilka teoretiska ramar vi vill belysa det utifrån.
Syfte
Syftet
med vårt arbete är att belysa förändringar i hur vi använder vår
tid inom familjen i tre olika generationer, samt belysa hur denna
tidsanvändning kan ligga till grund för en ökad individualism i
samhället. Som underlag har vi sedan tidigare, av sociologen Magnus
Karlsson, insamlat material.
Frågeställning
Frågeställningen är:
- Vad är de huvudsakliga förändringarna mellan de tre olika generationerna?
- Hur har tidsanvändning förändrat under tre generationerna inom samma familj?
- Vad har en den förändrade tidsanvändningen för följder för individen?
Teoretiska ramar
I
det här kapitlet kommer vi att gå igenom de teoretiska ramar vi har
valt för arbetet efter att ha begrundat det material vi
tillhandahållits. De teoretiska ramarna vi valt för arbetet kan
definieras till att dels handla om olika generationer som
institution, dels om familjen som en institution.
Generationsanalys
Enligt
sociologen Bryan S. Turner och Eyerman kan är det vanligt att
generationer definieras genom (a) större historiska förändringar
(t ex krig), (b) olika kulturella värderingar och konsumtion, (c)
intellektuella traditioner och politiska perspektiv och (d)
definitioner såsom t ex generation Y och MTV-generationen (Turner
1999:246). Den sistnämnda (d) tycker vi går ihop en del med (b).
Samt händer det ofta att dessa definitionskategorier flyter ihop med
varandra.
I
vår analys kommer framförallt (b) och (c) bli aktuella att
diskutera.
Vi
har även valt att titta på tid som en resurs, och hur tillgången
till denna resurs förändrats hos de tre olika generationerna.
En
generationsanalys kan enligt Turner (1999:259) vara ett bra sätt att
belysa förändrade livscykler.
Vi
kan även titta på generationer och deras olikheter genom att
använda oss av sociologen Pierre Bourdius fält- och habitusbegrepp.
Generationsfältet (”samhället”) genomsyras av specifika
kulturella mönster, vardagliga dominerande preferenser, som i sin
tur påverkar individernas habitus (”personlighet”) och därmed
individens val (Bourdieu 1999; Turner 1999:248).
Familjeanalys
Familjen
kan ses som en institution som är viktigt för att upprätthålla
familjemedlemmarnas hälsa och välmående (Turner 1999:241).
Familjen har under 1900-talet påverkats av bland annat
industrialiseringen, urbaniseringen och sekulariseringen (Turner
1999:241). I det här arbetet kommer framförallt industrialiseringen
och urbaniseringen vara två faktorer som påverkat de tre
generationerna.
Analys
I
analysen ingår bland annat bakgrundshistoria kring hur samhället i
och kring Ronneby utvecklats, samt intervjuer med de tre personerna
Gösta (generation 1), Kalle (generation 2) och Peter (generation 3).
Åldern
på intervjupersonerna och när de är födda framgår inte ur
materialet utan allt vi egentligen vet är att det handlar om tre
generationer av män i samma familj. Som sagt, Gösta är far till
Kalle och Kalle är far till Peter.
Samhället i förändring
Ur
materialet framgår att samhället, i det här fallet Ronneby, är i
förändring. Det är en förändring som inte är unik för Ronneby,
utan allt tyder på att det är något som ligger i tiden. Ronneby
har gått från att vara ett hantverkarsamhälle till ett
industrisamhälle och vidare mot att formas av informationssamhället.
Stora samhällsstrukturella förändringar är igång. ”[M]ed
Kockum och industrialiseringen av bygden förändras
levnadsförhållandena ganska radikalt” förklarar Karlsson (2000).
Men
det är inte bara industri och teknik som förändras, även
villkoren för arbetaren förändras, där)bland annat arbetsveckan
timmar kortas ner och semesterdagarna ökar. När de olika
intervjupersonerna talar om hur de arbetat och hur de tillbringat sin
fritid kan man se en förskjutning där den första generationen fått
tillbringa mer tid till att försörja familjen, till att den andre
generationen börjar tillbringa mer tid till fritidsaktiviteter, sina
barns fritidsaktiviteter, och där den tredje generationen haft ännu
större möjligheter till att styra sin fritid.
Den
utökade möjligheten att styra över sin fritid tycks ha möjliggjort
att föräldrar alltmer engagerat sig i barnens fritid och börjat
organiserat det som en gång var lek.
Kalle
(generation 2) berättar om hur bland annat idrotten och intresset
för tennis varit en kul grej med lite stöd från föräldrarna från
generation 1 förändrats till att bli ospontan, välplanerad och mer
ett drömyrke när man kommit fram till Peter (generation 3). Man kan
dock inte säga att det är Peter som gjort sportandet ospontant och
mindre lekfullt, utan det är, som Kalle (generation 2) själv
medger, Kalle som varit delaktig i den här förändringen. Genom att
som förälder lägga alltmer tid på och engagera sig i barnens
fritid – något som verkar ha möjliggjorts av den minskade
arbetstiden och bättre ekonomiska förutsättningar.
”...jag kommer ihåg när vi började spela tennis, när jag var elva år. Jag hade också en kompis som tog med mig ut till brunnen och vi spelade på brunnsplanerna, men det dröjde ganska länge till det blev riktigt organiserat.” förklarar Kalle (generation 2)
”Spontaniteten har försvunnit idag. Jag tycker att vi hade den i början av 1960-talet, men i och med att idrotten blivit allt mer organiserad har den tagit död på det spontana. Man ser inte lika många ungdomar som spelar fotboll utanför klubbarna idag, men när man gör det så har de ju tio gånger så roligt som när de spelar organiserat spel; när det inte är så allvarligt. Förr var det inte så allvarligt, men nu tvingas de in i seriespel och en hård konkurrens med kompisarna redan när de är tio, elva år.” fortsätter Kalle (generation 2)
”...framförallt föräldrarnas engagemang som jag tycker har förändrats otroligt mycket under de senaste femton åren. När jag började spela tennis fick jag stöd hemifrån, men det var på ett friare sätt. Idrotten var lekfull och mina föräldrar körde omkring mig på tävlingar och sånt. De tyckte det var kul att jag höll på med tennisen, men det var inte så allvarligt. Jag tror inte att mina föräldrar tog lika allvarligt på min tennis som jag har tagit mina barns verksamheter.” fortsätter Kalle (generation 2)
Gösta
(generation 1) tillägger:
”Jo, det var mer naturligt förr. Inte så organiserat utan föräldrarna fick ju hjälpas åt när det var något som skulle göras. /.../ Det vore otänkbart att fråga far om han ville vara med och ännu mer otänkbart att han själv skulle föreslå att man skulle spela.”
”Föreningsaktivitet är förenat med scouterna för min del. Jag var med där en kort tid och vi lärde oss knopar och det ena med det andra. Men man hade knappast tid med sånt då. Man skulle ju hjälpa till med försörjningen av familjen. Jag fick bland annat sälja Ronneby Posten. Man sprang upp till Kockums när de slutade middan och så försökte man sälja så många tidningar som möjligt. När jag blev lite äldre gick jag över till att dela ut morgontidningarna. Man fick stiga upp väldigt tidigt på morgonen och så gick man ner till järnvägsstationen. Tidningarna kom med tåget från Karlskrona och när man fått sina tidningar så tog man sitt distrikt så snabbt som möjligt för att hinna hem och hämta skolböckerna innan det var dags för skolan”, fortsätter Gösta (generation 1)
Vi
kan utifrån dessa intervjuer se att det har skett en förändring i
föräldrarnas möjlighet att ta del av barnens lek/fritid. Tidigare
användes mer tid åt att arbeta och försörja familjen, oavsett om
man var barn eller vuxen.
Familjen i förändring
En
annan förändring som ägde rum mellan de olika generationerna var
förändringen av familjeidealet och familjens funktion. Från att ha
varit en fostrande institution till att lägga över denna fostrande
skyldighet till skolan. ”Fostran, som tidigare hade varit en
familjeangelägenhet, blev nu allt mer separerad från hemmet”,
säger Karlsson (2000).
Det
vi kan se i intervjuerna är att Gösta (generation 1) fick lägga
mycket tid till arbete och försörjning av familjen, medan han fru
stod för uppfostran av barnen.
”...det var min fru som stod för den mesta uppfostran”, säger Gösta.
”...själva uppfostran låg mer på min frus axlar, för det var ju hon som hade er hemma.”
”Ja, jag var borta mycket och så kom jag hem på helgerna.”
Kalle
(generation 2) tillägger gällande Göstas (generation 3) möjlighet
att engagera sig i sina barns fritid :
”Det var skillnad för far, han hade ju inte de möjligheterna, de fanns överhuvudtaget inte. Trots att han ägnade mycket tid åt oss, så fanns det ingen möjlighet att vara pappaledig.”
Att
hinna engagera sig i sina barn och deras fritid var inget som Gösta
(generation 3) hade tid med. Dock hade Kalle (generation 2) större
möjligheter att göra detta, och valde även att göra det (vilket
vi sett tidigare).
En
tydlig förändring i familjeidealet ser vi hos Peter (generation 3),
som uttrycker sig på ett sätt som känns igen hos många idag:
”Det fanns aldrig en tanke på att skaffa familj och sånt utan det var ju så mycket man skulle göra i livet.”
Hur man sett på familjen och agerat som familjemedlem har visat sig förändras under de tre generationerna. Från att det funnits en tydlig roll som familjeförsörjare för generation 1, till att generation 2 hunnit engagera sig mer i barnens fritid, till att i generation 3 inte ens behövt ta sig an en familj ännu. Hur generation 3 förhåller sig till familjen när han väl, och om, han skaffat ett förtäljer dock ej det analyserade materialet.
Individen i förändring
Ytterligare
en förändring vi kan se är hur individens uppgift alltmer
förskjuts från att vara en viktig försörjare till familjen till
att bli en person som ska följa sina egna mål och drömmar. Detta
kan givetvis vara ett sätt att hantera osäkerheten som övergången
från ett industrisamhälle till ett informationssamhälle innebär.
När ovissheten om vad man sa arbeta blir stor, medför det att vi
måste söka nya vägar. Osäkerheten styr oss kanske in på den
sökande vägen, sökandet efter en ny roll för individen i ett nytt
samhälle.
Här
pekar intervjun med Kalle (generation 2) att han hade drömmar som
inte handlade om att stanna kvar i Ronneby och hitta en arbetsplats:
”När jag var i den åldern så var den stora drömmen att kunna leva på tennisen, säger Kalle och markerar på så vis hur hans egen uppväxt skiljer sig från sin faders.”
”Vid varje håltimme stack man ner till EPA och fikade och satt och pratade hur länge som helst om hur man skulle lösa alla världsproblemen”, fortsätter Kalle.
Detta
kan ses som en början på drömmar och mål som inte uppfylls. När
Kalle sedan själv får barn (Peter – generation 3), tar han
tillfälle att försöka hjälpa sina barn att istället uppnå mål
och drömmar som han själv valde bort, eller inte hade möjlighet
att uppnå.
Peter
(generation 3) uttrycker beslutsångest:
”...jag vet inte vad jag vill hålla på med. Det finns så mycket att välja mellan så man får ju beslutsångest.”
och
tillägger:
”Jämfört med min far så skaffade ju han jobb så snart skolan var slut och så höll han sig till det fram till pensionen. Du funderade väl på att byta, men så blev det ju inte.”
Peter
(generation 3), uttrycker både en frihet som varken Gösta
(generation 1) eller Kalle (generation 2) gör. Möjligheterna har
blivit så många, man väljer bort familj och de måsten som det
innebär, samtidigt är den frihet det innebär ångestframkallande
när man väl ska försöka välja mot alla dessa drömmar som
individen nu har möjlighet att välja mellan. Individen verkar ha
fått ett så stort utrymma att själv välja varje steg framåt, att
det nästan blir omöjligt att välja. Peter hade bland annat både
studerat och varit taxichaufför, men samtliga dessa val innehöll en
osäkerhet om det verkligen var något han ville hålla på med.
Sammanfattning
I sammanfattningen ska
vi redogöra för de hypoteser och något osäkra svar på
frågeställningarna vi kommit fram till.
Vi kan urskönja hur
fokus, i generation 3, flyttar från försörjning av familjen till
att istället arbeta för att uppnå föräldrarnas individuella
drömmar om sina barns framtid, (generation 2), till att individen
själv (generation 3) börjar jaga sina egna mål och drömmar. Fokus
förskjuts alltså från familjen/gruppen/kollektivet till individen.
Försörjning är inte
längre lika viktigt i generation 3 som in generation 1. Istället
har jakten på den individuella meningen fått ett större inflytande
på de val man gör, och en övergång i dessa prioriteringar har
skett under generation 2s inflytande.
För att knyta ihop
påsen ska vi även svara på vår frågeställning:
Vad är de
huvudsakliga förändringarna mellan de tre olika generationerna?
Något som framgår, om
än lite vagt i det begränsade materialet, är att både de
ekonomiska förutsättningarna och möjligheten till fritid och att
styra över denna fritid ökat från generation 1 till generation 3.
Hur har
tidsanvändning förändrat under tre generationerna inom samma
familj?
Den allt friare
disponeringen av tid och en bättre ekonomiska förutsättningarna
har lett till att generation 2 kunnat engagera sig mer i både sina
egna intressen och sina barns intressen. Detta har bland annat lett
till att lekfullheten i sport försvunnit och istället har
generation 3 växt upp i en samhälle där föräldrarna både kunnat
försöka förmå sina barn om att drömma större, kanske både för
försöka uppnå föräldrarnas dröm, som barnens dröm. Sedan kan
ifrågasätta hur mycket av ens barns framtidsdrömmar är dess egna
och hur mycket som påverkas av föräldrars uppmuntran.
Vad har en den
förändrade tidsanvändningen för följder för individen?
Den förändrade
tidsanvändningen som innebär att individen alltmer har möjlighet
att engagera sig i sina egna intressen ökar även möjligheten att
tro på en annan framtid än den den som var någorlunda utstakad för
generation 1. Möjligheten att följa sin egna mål och drömmar, att
självförverkliga sig, kan ses som en del i och vara en bidragande
roll till en alltmer institutionaliserad individualisering i
samhället.
Diskussion
Något man måste ta med
i beräkningen är att minnen ofta kan vara romantiserade. Taclott
Parsons har bland annat påpekat att ungdomsåren i minnet ofta
presenteras som mer bekymmerslösa än vad de verkligen var (Turner
1999:257).
Något som också är
viktigt att beakta är ett det är ett väldigt begränsat material
vi fått tillhanda och analyserat. Vår analys kan alltså påverkas
av att vi inte haft tillgång till allt material och vi har inte
heller haft möjlighet att ställe kompletterande frågor till det
insamlade materialet eller själv ställa frågor till
intervjupersonerna..
Fortsatta och
fördjupande studier där man titta mer ingående på hur
tidsanvändningen förändrats över tid hade varit intressant.
Referenslista
Bourdieu, Pierre (1999).
Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg:
Daidalos
Karlsson, Magnus (2000).
Från Jernverk till Hjärnverk: ungdomstidens omvandling i Ronneby
under tre generationer. Diss. Lund : Univ.
Turner, Bryan S. (1999).
Classical sociology. London: SAGE
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar