Vocal fry / Creaky voice

En kom ihåg-lista för förstudier av  vocal fry/creaky voice. Kolla forskning kring hur man använder rösten i SA, samt forskning från Danmark och andra länder. Studera populärkultur och huruvida detta spridits via moderna medier.

All was good #2

The "All was good..." book project in progress.
Read more at http://atombomb.se/

#Shoe #shoes

Prag Prague Prah

The most frightening statues I've ever met.
Bronze sculptures (Pomník obětem komunismu/Memorial to the Victims of Communism) by Olbram Zoubek in memory of communist victims in Prague (Prag/Praha) i Prague, Czech Republic.

 

 

Kampa Park, Prague. på Kampa.
Photo Ulf Liljankoski. Ret.: Ulf

Den spirande nationalismen är en allmän samhällstrend

Dagens framväxande nationalism, där partier med starka nationalistiska drag får genomslag i alltfler länder, är ett barn av dagens allmänna samhällstrend.

Nationalism kan vi förenklat definiera som ett intresse för att framhäva det unika i ett land och de likheter som påstås skapa en gemenskap, kort sagt kulturella gemensamma drag (detta är givetvis en grov förenkling och definitionen av nationalism, och vad nationalism innebär och var gränserna går för vad som ska ingå i nationalism, är under ständig diskussion, varken statsvetare eller rena nationalister har någon gemensam definition inom de egna leden).

Det oroväckande med stark nationalism

Denna växande nationalism kan i mångas ögon tyckas oroväckande, då försvaret för det egna kulturen och skapandet och upprätthållandet av ett gemensamt "vi" även skapare ett "dem". Vi får tydligare gränser mellan "oss" och "dem".
Givetvis bör man skilja på stark och svag nationalism, där den starkare skapar ett tydligt "vi och dem"-förhållande, medan den svagare skapar en sammanhållning utan att på samma sätt utesluta andra från gemenskapen (även detta påstående är en grov förenkling).
Att känna gemenskap och dela värderingar och normer med andra personer har alltid varit viktigt för människan.

Nationalismens bränsle är destinationsmarknadsföring

Samtidigt ser man inom samhället en trend som understödjer, förstärker och rättfärdigar nationalismens renässans. Det kallas destinationsmarknadsföring, eller platsmarknadsföring. I den ständiga hetsen att försöka locka till sig turister, företag och invånare skaffar, såväl storstäder som småstäder och landsbygd, sig identiteter. Man arbetar för att etablera en identitet som framhäver något unikt, enbart för att det ska vara lätt att marknadsföra sig utåt.

En viss plats har en viss samhällsanda påstås det, en viss plats har vissa genuina produkter, en viss plats har en viss mattradition etc. Detta är inga direkta påhitt. Skillnader mellan olika platsers traditioner och kultur finns. Problemet är dock att vi under detta platsidentitetsskapande överdriver och förstärker dessa skillnader. Man etablerar "vi och dem"-tänket som en normal tanke i samhället.

Dagens framväxande nationalism förstärks av denna hets efter att skapa unika identiteter som har med en viss plats att göra. En tankeströmning styr kosan mot en alltmer etablerad nationalism. Även den minst nationalistiska personen ger nationalismen bränsle så fort hen ägnar sig åt destinationsmarknadsföring.

Tillväxthets -> Destinationsmarknadsföring -> Identitetsskapande -> Nationalism

Andrew Jackson Jihad - Distance

"The first month after you left I drank and jerked off till I slept. /.../ I hate whiny, fucking songs like this but I can't afford a therapist. Sorry guys, here's a solo. /.../ And it's harder to be yourself than it is to be anybody else."

Vampire Weekend - Step

Jag vet inte vad det är hos Vampire Weekend som ständigt förför mig och får mig att luta mig bakåt i soffan med ett extrastort leende. Jag har i alla fall aldrig tagit reda på vad någon av deras låtar handlar om, men jag gillar deras ord.

"While home in New York was champagne and disco"

CP-brott. Astronomi

Jag har blivit korkad. Saker jag förstod i gymnasiet - CP-brott: Anledningen till att det finns mer materia än antimateria i universum...

En långsiktig vision för skolan

Skolan är och kommer alltid att vara, vid sidan om den allmänna uppfostran, en av de viktigaste instrumenten för samhället att skapa förutsättningar för individen. Hur utbildning ska se ut är dock det stora problemet. Dels för att våra ideal gällande vad som är god kunskap förändras, dels för att samhället i sig själv förändras och skapar nya behov, behov av ny kunskap.

En olust väcks inom oss när skolsystemet förändras, ingen vet om det blir bättre eller sämre. Men vi måste åtminstone belysa de problem som individen idag möter efter att ha lämnat skolan efter de första åren fyllda av skolplikt.

I Sverige, idag, lever vi i ett samhälle som alltmer skiljer sig från det forna industrisamhället. De stora produktionsplatserna flyttar utomlands. Samtidigt får arbetsplatser med färre anställda en allt viktigare roll för att minska arbetslösheten, skapa sysselsättning och erbjuda en meningsfylld vardag. Något förenklat kan vi se att befolkningen växer och antalet arbetsplatser krymper.

En långsiktigt vision för skolan bör innehålla och erbjuda individen de redskap som behövs för att möta det nya samhället. Ett samhälle där allt större vikt läggs på individens möjlighet att själv anpassa sig efter rådande samhällstrender, kräver alltså att individen lär sig se dessa möjligheter och hur man tar sig an dem. Vi kan kalla det att utbilda i entreprenörskap.
Utbildning i entreprenörskap bör i första hand dock ej handla att lära någon hur man direkt driver ett företag, utan om hur man tar steget till att våga slänga sig ut i det okända, våga testa de idéer man har och ge utlopp för sin kreativitet. Många goda entreprenörer och egenföretagare har inte ens en utbildning i de uppgifter de tar sig an, men de har ett engagemang, en nyfikenhet och framförallt kunskap om hur man tar reda på allt man behöver veta för att ta sig fram.

Den individ som besitter sådan kunskap om att själv kunna anpassa sig till sina omständigheter, är också den individ som inte blir lidande av förändringar i samhället i lika hög grad som den individ, och generation, som utbildats till att passa in i det rådande samhället.

Vi behöver alltså framförallt titta på hur vi kan skapa en sådan utbildning, en utbildning som ger individen redskapen att själv, men givetvis inte ensam, att lösa de problem som uppstår i ett ständigt föränderligt samhälle, om vi vill skapa en långsiktig vision för skolan.

Vi kan se det som ett sätt att återskapa den kreativa människan, individen som på nytt har en närhet till det han producerar. Individen som kan och vågar känna stolthet i det den gör. Det är en vision som såväl högerliberala och vänsterliberala bör kunna ställa sig bakom. Vi skapar med ett sådant utbildningssystem möjligheter för den fria individen att slå sig fri från industrisamhällets sista bojor och återupprätta den närhet till sitt arbete som självaste Karl Marx såg som en så viktig del av individens meningsfyllda vardag.

Träningsmotivation

Det enda som motiverar mig till att träna, för tillfället, är tanken på att ha en kropp som passar till skägget när det växt ut igen.

Trädgårdskonstens och landskapsarkitekturens historia (5KV812)

Detta är frågor som ingick i kursen Trädgårdskonstens och landskapsarkitekturens historia 5KV812 vid Uppsala universitet HT 2013.

1. Ge ett exempel på en italiensk renässansträdgård. Förklara på vilket sätt den skiljer sig från medeltida trädgårdsideal och funktioner.

Den italienska renässansträdgården kan sägas vara nationalromantik. Man sneglade tillbaka på sin storhetstid under romarriket.

En viktig del i renässansen blev även den klassiska arkitekturens ideal, Firmitas, Utilitas och Venustas, alltså styrka, funktion och skönhet. Dessa är idéer som låg till grund även för trädgårdsidealet och man eftersträvade balans och harmoni och för att skapa detta stod människans förnuft i centrum. Människan skulle kontrollera och forma naturen.

Viktiga inslag i renässansträdgården blev paviljonger, kolonnader, fontäner, grottor och trädgårdsparterrer med olika geometriska mönster. Trädgården fick ofta en mittaxel utifrån vilken övriga inslag i trädgården utplacerades efter för att skapa ordning och symmetri. Tankar som man hämtade från den klassiska arkitekturen under antiken (Rogers 2001:125).

Man började även arbete med tanken om att hus och trädgård hade en tydlig koppling (Rogers 2001:129).

Ett viktigt inslag i renässansträdgården var formklippa träd och buskar, samt att de utplacerade skulpturerna inte längre hade någon tydligt religiöst syfte, vilket var den huvudsakliga anledningen till att man använde skulpturer under medeltiden (Blennow 1995:107). Trädgården blev också alltmer en plats där man skulle kunna dra sig tillbaka i, bejaka det intellektuella livet och visa upp estetiska och ideologiska värden (Rogers 2001:129).

Ytterligare ett populärt inslag i renässansträdgården var vatten. Vatten fick dels fungera som bevattningssystem, men även vattenskämt, där besökare kunde få vatten på sig, var ett inslag i trädgårdarna.

Sammanfattat var renässansträdgården ideal byggda efter tydliga regelbundna mönster, det var en natur tyglad och iordningställd av människan.

Villa Medici

En italiensk renässansträdgård var Villa Medici. Villa Medici var likt många kända renässansträdgårdar en plats dit man skulle kunna dra sig tillbaka och bejaka sitt intellektuella liv. Trädgården vara alltså inte en huvudsaklig plats för odling.

Trädgården var också en av de tidiga trädgårdarna där man tydligt visade hur människan tog kontroll över naturen då man medvetet använde sig av trädgårdens placering i ett backigt landskap som ett sätt att ge trädgården ett uttryck (Rogers 2001:129). Villan hade en tydlig koppling till trädgården, något som förstärktes av utrymmen som samspelade med varandra.

Så här skiljer sig Villa Medicis trädgård sig från den medeltida trädgården

• Villa Medici var huvudsakligen en tillflyktsort, medan den medeltida trädgården framförallt hade en funktionell inriktning (såsom odling).
• Vila Medici använder sig av det backiga landskapet som en del i trädgårdskonsten.
• Villa Medici hade en medveten komposition där av människan utlagda mönster var viktiga.
• Villa Medicis utsmyckningar hade större betoning på det estetiska, medan i den medeltida trädgården hade utsmyckningar framförallt ett religiöst syfte.
• Även växterna som användes i trädgårdarna skiljdes åt mellan renässansen och medeltiden. Medeltiden lade stort fokus på funktionella växter och örter. Det var odling av livsmedel och medicinska örter som stod i centrum under medeltiden. Under renässansen fick växterna en mer utsmyckande roll.
• Den medeltida trädgården hade tydligare koppling till religion, och fick bl a symbolisera paradiset eller Edens lustträdgård. Renässansträdgården kunde istället ägna sig åt löst historieberättande, sagor och myter.
• Under medeltiden låg fokus på den stängda trädgården (paradiset), medan under den italienska renässansen blev långa siktlinjer och perspektiv ett viktigt inslag.
• Under italienska renässansen blev trädgårdskonsten en större uppgift för arkitekten och hus och trädgård fick en tydligare koppling.

2. Beskriv utvecklingen inom trädgårdskonsten i England under 1700-talet (ge tre exempel på anläggningar och inriktningar). Jämför med Sverige under samma tid med hjälp av ett exempel från början av århundradet och ett från slutet.

I 1700-talets England valde man att gå tillbaka till den naturliga naturen och stor betoning låg på hela landskap – det blev en landskapsträdgård. Detta kan tolkas som att man vände sig mot den franska uppstyrda stilen som var nära kopplad till kungligt förtryck (Blennow 1995:205).

Trädgårdarna fick tre stilinriktningar, det associativa, det måleriska och det politiska.

Den engelska landskapsträdgården utvecklades under romantiken då man drömde sig tillbaka till naturen. Man ansåg att människans naturliga plats fanns i naturen och att en tydlig koppling mellan individ och natur var viktig för individens egna reflektioner över sitt eget varande (Rogers 2001:232). Detta är det associativa idealet.

Samtidigt fanns ett ideal om landskapet som ett motiv – ett dramatisk, eller pittoreska, landskapsmotiv. Samspel mellan ljus och skugga blir viktigt. Detta var det måleriska idealet.

En viktig del i den engelska trädgården på 1700-talet var alltså upplevelsen. Man skulle färdas genom naturen, utan att den var ensidig. Det skulle finnas en spänning mellan natur och människa, och det skulle vara osäkert vad som var planterat och vad som var naturlig växtlighet. När väl det stiliserade trädgårdslandskapet mötte den vilda naturen skulle gränsen vara otydlig.

För att förstärka känslan av att trädgårdslandskapet tagits över av naturen kunde man placera ut ruiner/bygga ruiner.

Tre olika trädgårdar

 

 

Rousham

William Kent anlade trädgården i Rousham. Kent var målare och scenograf, vilket påverkade hans sätt att arbeta med landskap (Rogers 2001:240). Trädgården kan placeras inom det pittoreska landskapet och är enbart lätt justerat om man jämför med det vilda landskapet runtomkring. Här byggde man även gotiska byggnader för att återskapa känslan av ett gammalt landsbygdslandskap, bl a en gammal kvarn, låtsasruin och tempel. Här blev konst och natur ett.

En effektfull teknik som Kent använde var att placera en ruin, The Eyecatcher, som kontrasterades mot horisonten.

Stowe

Trädgården vid Stowe är den jag förstått hade tydligast politiskt budskap. Ägaren Richard Temple var politiskt aktiv och anlitade landskapsarkitekter som delade han liberala syn (Rogers 2001:240). Detta gjorde sig uttryck i att man från gick från strikt geometri och raka linjer, vilket var ett vanligt inslag i Frankrike, bland annat i Versailles. De strikta geometriska formerna kopplades därför till överhetens förtryck.

Trädgården kan alltså placeras inom den politiska stilriktningen.

Stourhead

Trädgården kring Stourhead får tjäna som exempel för det associativa och storslagna landskapet. Även om Stourhead har inslag av det pittoreska, tycks det associativa vara det som hamnat i fokus. Här finns kommer man närmare historien och naturen, något, som sagt, var ett av tiden rådande ideal. Här finns klippformationer, vattenfall, grottor, sjö och betesmarker för får som skapar en närhet till naturen. Den historiska aspekter fångas bland annat in av kopian av Pantheon, ett tempel, en obelisk och de mytologiska figurer som döljer sig i landskapet.

Stourhead var en trädgård där man kunde låta sig sväva ut i en drömvärld med gudar, gudinnor och hjältar (Rogers 2001:246)

Svenska under 1700-talet

 

 

Tidigt

En tidig svensk trädgård brukar ta upp samband med engelska parker är landskapet kring Apertins herrgård i Värmland. Landskapet hade naturliga raviner som användes i det landskap man valde att bygga upp. Här finns likt i den engelska miljön klipper,grottor, vatten och sjö. Barrträden och annan växtlighet skapar ett mer passande nordisk uttryck.

Sent

En svensk trädgård som anlades under senare delen av 1700-talet var Forsmarks bruksträdgård. Trädgården antas ha anlagts av den kunglige trädgårdsmästaren Johan Christian Ackerman (Olausson ?:179).

I trädgården hittar du likheter med bland annat Stourhead. Här finns tempel, obelisk, vattendrag, grottor och gångbroar. En skillnad är dock de bruksbyggnader som ligger längst vatten som skvallrar om att den svenska parken här hade en mer funktionell aspekt.

De svenska trädgårdarna under denna tid verkar ha hämtat inspiration från England, men ändå (kanske av naturliga skäl) bevarat en egen karaktär som är mer lokal och funktionsinriktad.

3. Jämför villaträdgårdens utveckling i Sverige 1930-60 med motsvarande utveckling inom flerbostadsområdet. Vad är gemensamt och på vilka punkter skiljer sig utvecklingen? Diskutera arkitekturens och de arkitektoniska idealens betydelse för utvecklingen inom trädgårds och parkarkitektur under perioden.

 

Villaträdgården

Under 1930-talet gjorde funktionalismen sitt intåg i Sverige (Wilke 2006:141). Funktionalismen innebar att man började titta på det mesta ur ett funktionellt perspektiv, samt planera såväl boende som trädgård ur detta perspektivet. En av dessa förändringar, när man byggde nytt, var bland annat att man villa samla alla behov under ett tak, vilket ledde till att utehus och förråd försvann (Wilke 2006:144).

Vänder vi oss till trädgården i villaträdgården påpekar Wilke att idealet var att trädgården skulle erbjuda en lugn plats avsedda för rekreation i form av avkoppling, sport och lek (Wilke 2006:145, 150, 153), vilket medförda att en stor gräsmatta utan gångstigar som skar igenom förespråkades.

För att åstadkomma en lugn plats för avkoppling insynskyddades gräsmattan genom att anläggas på baksidan, samt skyddade man med häckar och andra former av insynskydd (t ex staket). Man fick dock hela tiden göra ett avvägande mellan ljusinslägg/solljus och insynsskydd (Wilke 2006:158).

Även om rekreation stod i fokus, så fanns det även mindre ideal som förespråkade arbete i trädgården då det ansågs vara bra för moralen, samt att odla för mindre hushållsbehov (Wilke 2006:148).

En annan detalj var även en mindre betoning på gestaltningen, men det fanns inga övermått av sådant i den funktionella trädgården, och funktion gick före gestaltning (Wilke 2006:147).

En vissa tanke kring kopplingen mellan trädgård och hus fanns med i bilden. Bland annat förespråkades att trädgården planerades utifrån vika rum som låg var i huset (Wilke 2006:149). Samt kunde klätterväxter som band ihop trädgården och huset rekommenderas som smyckade detalj (Wilke 2006:167). Trädgården skulle enbart utsmyckas sparsamt.

Även om man började bygga storskaligt fanns det stora möjligheter att behålla befintlig vegetation och andra inslag som redan fanns i landskapet. Detta var möjligt tack vara att mycket arbete fortfarande utfördes hantverkarmässigt (Wilke 2006:151).

I det senare skedet, när alltfler skaffade bil, blev även garaget och uppfarten en del som skulle planeras in i trädgården (Wilke 2006:173). 
 

Landskapet i flerbostadsområdet

Även när det kom till flerbostadsområden så inverkade funktionalism ideal på utforningen.

De storskaliga bostadsområdena fick även storskaliga öppna ytor som sågs som gemensamma nyttoanläggnignar avsedda för rekreation (Hansson ?:528). Lanskapet får dels stora grönytor, och dels torgytor. På en del håll anlade man plaskdammar. Torgen fick ofta skulpturer.

De stora grönytorna fick en naturlik parkmiljö med kullar och skog (Hansson ?:530). Då dessa nya bostadsområden ofta anlades i utakanten av staden fick ma även en upplösande effekt där parkområdet växte ihop med den kringliggande vilda naturen (Hansson ?:532).

Dessa storskaliga grönytorna skulle alltså fånga in såväl lek och rekreation, som gång- och cykeltrafik till och från området. Den sociala aspekten var viktig i planerandet av dessa ytor (Hansson ?:534).

Likheter och skillnader mellan villaträdgården och flerbostadsområdet

Den storalikheten ligger framförallt i det funktionella tänket. Varje område hade sin funktion, ochallt planerades in av “kunniga” experter.

I båda fallen finns ett ideal om att rekreation är viktigt. Det som skiljer sig mellan villaträdgården och flerbostadsområdet är att men i villaträdgården lägger betoning på att skapa ett privat och avskilt rum, medan man i flerbostadsområdet talar om gemensamma ytor och betonar den sociala aspekten.

I flerbostadsområdet tänker man inte på odling gör hushållsbehov, medan det får ett litet utrymme i villaträdgården. Detta är något som man ser allt mer ändras idag när mer odling möjliggörs i många flerbostadsområden.

En annan skillnad var landskapets koppling till son omgiving. I villaträdgården är det snarare ett avskiljane man eftersträvade, men i flerbostadsområdet fanns idéer om att få parkerna i området att flyta ut i omgivande natur.

Referenslista 

Blennow, Anna-Maria (1995). Europas trädgårdar: från antiken till nutiden. Lund: Signum
Köp boken: Adlibris | Bokia | Bokus

Hansson, Marie (?). Trädgårdskonsten.

Olausson, Magnus (?). Trädgårdskonsten.

Rogers, Elizabeth Barlow (2001). Landscape design: a cultural and architectural history. New York: Harry N. Abrams
Köp boken: Adlibris | Bokia | Bokus

Wilke, Åsa (2006). Villaträdgårdens historia: ett 150-årigt perspektiv. Stockholm: Prism
Köp boken: Adlibris | Bokia | Bokus

Trädgårdskonstens historia (TFRC15)

Detta är frågor som ingick i kursen Trädgårdskonstens historia TFRC15 vid Lunds tekniska högskola, HT 2013.

1. Beskriv de viktigaste skillnaderna mellan antik grekisk trädgårdskonst och den från antik romersk tid.

Antik grekisk

Antik romersk

Odlingar växte fram runt floddalar Konst skvallrar om att man omgav sig med blommor såsom krokus och liljor viktiga Trädgårdstyp var av brukskaraktär - odling (15) Lundar , ängar och vattenkällor var platser man besökte för att komma nära den besjälade naturen. Altare kunde vara ett inslag. Peristylen belagd med plattor eller mosaik och prydd med prydnadsväxter i krukor Ibland fanns en smal trädgårdsremsa på husets baksida men inga egentliga trädgårdar inom husets ramar.

Peristylen blir en inre planterad trädgård Trädplanterade i quincunx-form Stadsträdgårdar i Pompeji - Inom staden fanns grönsaksodlingar, fruktträdgårdar och blomsterträdgård ”för kommersiell odling.” Lantträdgårdar – man förhärligade livet på landet. Det var en plats att ta sig till för att paus från det offentliga livet i staden. Lustträdgårdar - Det religiösa och filosofiska inslaget trängdes bort, men formen bestod. T ex pelarhallar, kolonngårdar, tempel och grottor. Lustträdgårdar på tak som värmdes upp och blomstrade året rund Lustträdgårdar med förebilder från östra medelhavet Rosor blev ett inslag.

2. Hur såg en medeltida trädgård ut? Beskriv några av de vanligaste inslagen!

Under medeltiden får trädgården en mer funktionell inriktning. Framförallt påtalade kloster idén om att ha en trädgård för odling som skulle tillgodose såväl klostret som behövande med allt som behövdes för att överleva. Klosterträdgårdar hade även mindre inslag av dekoration, men de flesta växter valdes ut för sin användbarhet som föda eller som läkemedel.

Trädgården och blommor blev även en symbol för det kristna paradiset och edens lustträdgård. Även häcklabyrinter blev ett inslag

I staden kunde mindre trädgårdar innehålla örter och mindre växter, medan större trädgårdar kunde innehålla fruktträd mm. Att kunna odla sin egen mat var en viktig del i dessa tider.

Även de första stadsparkerna dyker upp, byggda för förlustelse, men även för att försköna och marknadsföra staden. Samt blev botaniska trädgårdarna var ett vanligt inslag.

3. Redogör för betydelsen och användandet av vatten i italiensk trädgårdskonst från renässansen.

Vatten i den italienska trädgårdskonsten skulle givetvis fylla en funktion som bevattningssystem, men det fungerade även som utsmyckning och kunde svalka besökare. Vattenskämt var ett populärt inslag och vattnet tjänade som underhållning och överraskningsmoment i trädgården. Vattnet var även stämningsskapande genom att fylla trädgården med rörelse och ljud (t ex fontänsorl), trädgården fick en teatralisk känsla. I vissa trädgårdar kunde vattnet vara en del av utomhusborden och man kunde låta drycken ligga på kyla i vattnet.

Det rörliga vattnet kan kanske ses som ett sätt att tygla och styra naturens krafter i en tid där man såg sig som herre över landskapet.

Vatten, t ex sjöar, kunde även få fungera som en fond, något man betraktade trädgården mot.

4. Beskriv en valfri romantisk trädgård, hur du vandrar genom den och vad du upplever!

Den romantiska trädgården är ett sätt att närma sig naturen, det är ett lätt modifierat landskap. Känslan av det orörda landskapet var viktigt, men samtidigt kunde inslag av ruiner och tempel, utplacerade byggda ruiner, ingå i den romantiska trädgården. Många av dessa kan vi känna igen från antikens byggnadsverk, då man medvetet valt att bygga kopior av dessa. Dessa ruiner gav ett intryck av svunna tider och förhöjer känslan av att vi befinner oss på en plats som naturen styr över, en plats som naturen åter tagit makten över. Dessa ruiner agerar som blickfångare och får oss att bege oss ut på ett äventyr i trädgården. Samspelet mellan ljus och skugga var viktigt för att skapa spänning. I landskapet kan vi se får som betar markerna för att hålla gräsmattor och trädgrenar i trim. När vi följer de slingriga vägarna stöter vi även på en ravin med ett litet vattendrag som vi måste ta oss över. Här finns lyckligtvis en bågbro av trä som vi kan använda oss av. En bit frn bron skymtar en eremitgrotta. Kanske är den bebodd. När vi går genom trädgårdslandskapet och når slutet märker vi knappt övergången från den romantiska trädgården och den icketillrättalagda naturen. Vi har dock gått långt och bestämmer oss för att gå tillbaka och ta vägen förbi sjön som vi skymtar bakom träddungen längre bort.

5. Vad utmärker en arts&crafts trädgård. Ange i punktform kortfattat de viktigaste dragen.

• Tradition blir viktig
• Traditionella blommor/växter används
• Trädgårdsarbetet blir ett hantverk, trädgårdsarkitekten föds
• Den konstnärlig ambitionen i trädgårdsarbetet tar större hänsyn till växternas färger
• Koppling mellan hus och trädgård får ett tydligt inslag vilket tar sig uttryck i utformningen som håller samman huset och trädgården, men även via dofter som skapar en närhet till trädgården. Du kan känna doften av och uppleva trädgården från huset.
• Rumslighet: klippta häckar och träd, trappor och murar som formade olika rum i trädgården
• Häckskyddade trädgårdar förhöjer känslan av att hus och trädgård hör ihop, de utgör tillsammans en sluten enhet.

6. Hur skiljer sig dagens trädgårdskonst från tidigare ideal?

I den privata trädgården verkar vi ha kvar drag av arts-&-craft-trädgårdarna med sina inhägnade trädgårdar. Dock finns inte samma rumslighet kvar i själva trädgårdarna. I centrum står människan och det privata rummet i centrum. Ett privat rum gjort för aktivitet för de närmaste och vänner.

Den senaste stora trenden är sten. Stenläggning av stora ytor med välformade gjutna stenblock är ett tydligt inslag. Kanske för att man eftersträvar en lättskött trädgård. Man har, eller kanske rättare sagt, tar sig inte tid att vårda sin trädgård eller odla själv. Likaså har trädäck fått ett allt tydligare inslag. Vad funktionen med trädäck är är jag inte insatt i, men kanske handlar det om att skapa en ytterligare en yta som inte behövs klippas, samtidigt som man inte vill använda sig av mer stensättning i trädgården.

Odlingen har varit frånvarande, men jag tycker mig se en trend om att det hemodlade kommer tillbaka, gissningsvis blir det en övergång från dagens stenlagda ytor till en trädgård som alltmer används till odling. Dels för att spara pengar i kärva tider. Samtidigt kan man se att det finns politiska intressen för stadsodlingar, vilket jag även tror kommer att sprida sig ut till mindre orter och villaområden.

Referenslitteratur

Blennow, Anna-Maria (1995). Europas trädgårdar: från antiken till nutiden. Lund: Signum
Köp boken: Adlibris |  Bokia | Bokus

Kamma luggen

Att kamma, den något närvarande, men nästintill obefintliga luggen åt vänster, istället för åt höger, fick mig att känna mig som en ny person.

Analysuppgift 1: Förändring av tidsanvändning under tre generationer och det individualiserade samhället (SOCN06)

Inledning

I denna analysuppgift har vi valt att fokusera på hur möjligheterna att nyttja sin tid har förändrats under tre generationer, samt belysa hur den till synes alltmer utökade möjligheten till fritid och att umgås med familjen kan ha ökat möjligheten till ett alltmer individualiserat samhälle.

Vår analys och utgångspunkt ligger i det begränsade bakgrunds- och intervju material vi fått tillhanda – Material hämtat från Magnus Karlssons doktorsavhandling i sociologi, ”Från Jernverk till Hjänverk” (2000). 

I materialet från Jernverk till Hjänverk (Karlsson 2000) möter vi tre generationer av män från samma familj, Gösta, Kalle och Peter. Gösta är far till Kalle och Kalle är far Peter. De kommer alla från småstaden Ronneby, då doktorsavhandlingen kretsat kring denna orts utveckling. Vi kommer dock inte specifikt tala om Ronneby, utan använder, eller rättare sagt, återanvänder, materialet för att se huruvida vi själv kan hitta intressanta ingångspunkter och analysmetoder för att förstå materialet på en generell nivå.

Till vår grund ligger enbart det material vi fått tillhanda, och utifrån detta har vi valt vilka teoretiska ramar vi vill belysa det utifrån.

Syfte

Syftet med vårt arbete är att belysa förändringar i hur vi använder vår tid inom familjen i tre olika generationer, samt belysa hur denna tidsanvändning kan ligga till grund för en ökad individualism i samhället. Som underlag har vi sedan tidigare, av sociologen Magnus Karlsson, insamlat material.

Frågeställning

Frågeställningen är:

• Vad är de huvudsakliga förändringarna mellan de tre olika generationerna?

• Hur har tidsanvändning förändrat under tre generationerna inom samma familj?
• Vad har en den förändrade tidsanvändningen för följder för individen?
  
  

Teoretiska ramar

I det här kapitlet kommer vi att gå igenom de teoretiska ramar vi har valt för arbetet efter att ha begrundat det material vi tillhandahållits. De teoretiska ramarna vi valt för arbetet kan definieras till att dels handla om olika generationer som institution, dels om familjen som en institution.

Generationsanalys

Enligt sociologen Bryan S. Turner och Eyerman kan är det vanligt att generationer definieras genom (a) större historiska förändringar (t ex krig), (b) olika kulturella värderingar och konsumtion, (c) intellektuella traditioner och politiska perspektiv och (d) definitioner såsom t ex generation Y och MTV-generationen (Turner 1999:246). Den sistnämnda (d) tycker vi går ihop en del med (b). Samt händer det ofta att dessa definitionskategorier flyter ihop med varandra.

I vår analys kommer framförallt (b) och (c) bli aktuella att diskutera. 

Vi har även valt att titta på tid som en resurs, och hur tillgången till denna resurs förändrats hos de tre olika generationerna. 

En generationsanalys kan enligt Turner (1999:259) vara ett bra sätt att belysa förändrade livscykler.

Vi kan även titta på generationer och deras olikheter genom att använda oss av sociologen Pierre Bourdius fält- och habitusbegrepp. Generationsfältet (”samhället”) genomsyras av specifika kulturella mönster, vardagliga dominerande preferenser, som i sin tur påverkar individernas habitus (”personlighet”) och därmed individens val (Bourdieu 1999; Turner 1999:248).

Familjeanalys

Familjen kan ses som en institution som är viktigt för att upprätthålla familjemedlemmarnas hälsa och välmående (Turner 1999:241). Familjen har under 1900-talet påverkats av bland annat industrialiseringen, urbaniseringen och sekulariseringen (Turner 1999:241). I det här arbetet kommer framförallt industrialiseringen och urbaniseringen vara två faktorer som påverkat de tre generationerna.

Analys

I analysen ingår bland annat bakgrundshistoria kring hur samhället i och kring Ronneby utvecklats, samt intervjuer med de tre personerna Gösta (generation 1), Kalle (generation 2) och Peter (generation 3).

Åldern på intervjupersonerna och när de är födda framgår inte ur materialet utan allt vi egentligen vet är att det handlar om tre generationer av män i samma familj. Som sagt, Gösta är far till Kalle och Kalle är far till Peter.

Samhället i förändring

Ur materialet framgår att samhället, i det här fallet Ronneby, är i förändring. Det är en förändring som inte är unik för Ronneby, utan allt tyder på att det är något som ligger i tiden. Ronneby har gått från att vara ett hantverkarsamhälle till ett industrisamhälle och vidare mot att formas av informationssamhället. Stora samhällsstrukturella förändringar är igång. ”[M]ed Kockum och industrialiseringen av bygden förändras levnadsförhållandena ganska radikalt” förklarar Karlsson (2000).

Men det är inte bara industri och teknik som förändras, även villkoren för arbetaren förändras, där)bland annat arbetsveckan timmar kortas ner och semesterdagarna ökar. När de olika intervjupersonerna talar om hur de arbetat och hur de tillbringat sin fritid kan man se en förskjutning där den första generationen fått tillbringa mer tid till att försörja familjen, till att den andre generationen börjar tillbringa mer tid till fritidsaktiviteter, sina barns fritidsaktiviteter, och där den tredje generationen haft ännu större möjligheter till att styra sin fritid.

Den utökade möjligheten att styra över sin fritid tycks ha möjliggjort att föräldrar alltmer engagerat sig i barnens fritid och börjat organiserat det som en gång var lek.

Kalle (generation 2) berättar om hur bland annat idrotten och intresset för tennis varit en kul grej med lite stöd från föräldrarna från generation 1 förändrats till att bli ospontan, välplanerad och mer ett drömyrke när man kommit fram till Peter (generation 3). Man kan dock inte säga att det är Peter som gjort sportandet ospontant och mindre lekfullt, utan det är, som Kalle (generation 2) själv medger, Kalle som varit delaktig i den här förändringen. Genom att som förälder lägga alltmer tid på och engagera sig i barnens fritid – något som verkar ha möjliggjorts av den minskade arbetstiden och bättre ekonomiska förutsättningar.

”...jag kommer ihåg när vi började spela tennis, när jag var elva år. Jag hade också en kompis som tog med mig ut till brunnen och vi spelade på brunnsplanerna, men det dröjde ganska länge till det blev riktigt organiserat.” förklarar Kalle (generation 2)

”Spontaniteten har försvunnit idag. Jag tycker att vi hade den i början av 1960-talet, men i och med att idrotten blivit allt mer organiserad har den tagit död på det spontana. Man ser inte lika många ungdomar som spelar fotboll utanför klubbarna idag, men när man gör det så har de ju tio gånger så roligt som när de spelar organiserat spel; när det inte är så allvarligt. Förr var det inte så allvarligt, men nu tvingas de in i seriespel och en hård konkurrens med kompisarna redan när de är tio, elva år.” fortsätter Kalle (generation 2)

”...framförallt föräldrarnas engagemang som jag tycker har förändrats otroligt mycket under de senaste femton åren. När jag började spela tennis fick jag stöd hemifrån, men det var på ett friare sätt. Idrotten var lekfull och mina föräldrar körde omkring mig på tävlingar och sånt. De tyckte det var kul att jag höll på med tennisen, men det var inte så allvarligt. Jag tror inte att mina föräldrar tog lika allvarligt på min tennis som jag har tagit mina barns verksamheter.” fortsätter Kalle (generation 2)

Gösta (generation 1) tillägger:

”Jo, det var mer naturligt förr. Inte så organiserat utan föräldrarna fick ju hjälpas åt när det var något som skulle göras. /.../ Det vore otänkbart att fråga far om han ville vara med och ännu mer otänkbart att han själv skulle föreslå att man skulle spela.”

”Föreningsaktivitet är förenat med scouterna för min del. Jag var med där en kort tid och vi lärde oss knopar och det ena med det andra. Men man hade knappast tid med sånt då. Man skulle ju hjälpa till med försörjningen av familjen. Jag fick bland annat sälja Ronneby Posten. Man sprang upp till Kockums när de slutade middan och så försökte man sälja så många tidningar som möjligt. När jag blev lite äldre gick jag över till att dela ut morgontidningarna. Man fick stiga upp väldigt tidigt på morgonen och så gick man ner till järnvägsstationen. Tidningarna kom med tåget från Karlskrona och när man fått sina tidningar så tog man sitt distrikt så snabbt som möjligt för att hinna hem och hämta skolböckerna innan det var dags för skolan”, fortsätter Gösta (generation 1)

Vi kan utifrån dessa intervjuer se att det har skett en förändring i föräldrarnas möjlighet att ta del av barnens lek/fritid. Tidigare användes mer tid åt att arbeta och försörja familjen, oavsett om man var barn eller vuxen.

Familjen i förändring

En annan förändring som ägde rum mellan de olika generationerna var förändringen av familjeidealet och familjens funktion. Från att ha varit en fostrande institution till att lägga över denna fostrande skyldighet till skolan. ”Fostran, som tidigare hade varit en familjeangelägenhet, blev nu allt mer separerad från hemmet”, säger Karlsson (2000).

Det vi kan se i intervjuerna är att Gösta (generation 1) fick lägga mycket tid till arbete och försörjning av familjen, medan han fru stod för uppfostran av barnen.

”...det var min fru som stod för den mesta uppfostran”, säger Gösta.

”...själva uppfostran låg mer på min frus axlar, för det var ju hon som hade er hemma.”

”Ja, jag var borta mycket och så kom jag hem på helgerna.”

Kalle (generation 2) tillägger gällande Göstas (generation 3) möjlighet att engagera sig i sina barns fritid :

”Det var skillnad för far, han hade ju inte de möjligheterna, de fanns överhuvudtaget inte. Trots att han ägnade mycket tid åt oss, så fanns det ingen möjlighet att vara pappaledig.”

Att hinna engagera sig i sina barn och deras fritid var inget som Gösta (generation 3) hade tid med. Dock hade Kalle (generation 2) större möjligheter att göra detta, och valde även att göra det (vilket vi sett tidigare).

En tydlig förändring i familjeidealet ser vi hos Peter (generation 3), som uttrycker sig på ett sätt som känns igen hos många idag:

”Det fanns aldrig en tanke på att skaffa familj och sånt utan det var ju så mycket man skulle göra i livet.”

Hur man sett på familjen och agerat som familjemedlem har visat sig förändras under de tre generationerna. Från att det funnits en tydlig roll som familjeförsörjare för generation 1, till att generation 2 hunnit engagera sig mer i barnens fritid, till att i generation 3 inte ens behövt ta sig an en familj ännu. Hur generation 3 förhåller sig till familjen när han väl, och om, han skaffat ett förtäljer dock ej det analyserade materialet.

Individen i förändring

Ytterligare en förändring vi kan se är hur individens uppgift alltmer förskjuts från att vara en viktig försörjare till familjen till att bli en person som ska följa sina egna mål och drömmar. Detta kan givetvis vara ett sätt att hantera osäkerheten som övergången från ett industrisamhälle till ett informationssamhälle innebär. När ovissheten om vad man sa arbeta blir stor, medför det att vi måste söka nya vägar. Osäkerheten styr oss kanske in på den sökande vägen, sökandet efter en ny roll för individen i ett nytt samhälle.

Här pekar intervjun med Kalle (generation 2) att han hade drömmar som inte handlade om att stanna kvar i Ronneby och hitta en arbetsplats:

”När jag var i den åldern så var den stora drömmen att kunna leva på tennisen, säger Kalle och markerar på så vis hur hans egen uppväxt skiljer sig från sin faders.”

”Vid varje håltimme stack man ner till EPA och fikade och satt och pratade hur länge som helst om hur man skulle lösa alla världsproblemen”, fortsätter Kalle.

Detta kan ses som en början på drömmar och mål som inte uppfylls. När Kalle sedan själv får barn (Peter – generation 3), tar han tillfälle att försöka hjälpa sina barn att istället uppnå mål och drömmar som han själv valde bort, eller inte hade möjlighet att uppnå.

Peter (generation 3) uttrycker beslutsångest:

”...jag vet inte vad jag vill hålla på med. Det finns så mycket att välja mellan så man får ju beslutsångest.”

och tillägger:

”Jämfört med min far så skaffade ju han jobb så snart skolan var slut och så höll han sig till det fram till pensionen. Du funderade väl på att byta, men så blev det ju inte.”

Peter (generation 3), uttrycker både en frihet som varken Gösta (generation 1) eller Kalle (generation 2) gör. Möjligheterna har blivit så många, man väljer bort familj och de måsten som det innebär, samtidigt är den frihet det innebär ångestframkallande när man väl ska försöka välja mot alla dessa drömmar som individen nu har möjlighet att välja mellan. Individen verkar ha fått ett så stort utrymma att själv välja varje steg framåt, att det nästan blir omöjligt att välja. Peter hade bland annat både studerat och varit taxichaufför, men samtliga dessa val innehöll en osäkerhet om det verkligen var något han ville hålla på med.

Sammanfattning

I sammanfattningen ska vi redogöra för de hypoteser och något osäkra svar på frågeställningarna vi kommit fram till. 

Vi kan urskönja hur fokus, i generation 3, flyttar från försörjning av familjen till att istället arbeta för att uppnå föräldrarnas individuella drömmar om sina barns framtid, (generation 2), till att individen själv (generation 3) börjar jaga sina egna mål och drömmar. Fokus förskjuts alltså från familjen/gruppen/kollektivet till individen.

Försörjning är inte längre lika viktigt i generation 3 som in generation 1. Istället har jakten på den individuella meningen fått ett större inflytande på de val man gör, och en övergång i dessa prioriteringar har skett under generation 2s inflytande.

För att knyta ihop påsen ska vi även svara på vår frågeställning:

Vad är de huvudsakliga förändringarna mellan de tre olika generationerna?

Något som framgår, om än lite vagt i det begränsade materialet, är att både de ekonomiska förutsättningarna och möjligheten till fritid och att styra över denna fritid ökat från generation 1 till generation 3.

Hur har tidsanvändning förändrat under tre generationerna inom samma familj?

Den allt friare disponeringen av tid och en bättre ekonomiska förutsättningarna har lett till att generation 2 kunnat engagera sig mer i både sina egna intressen och sina barns intressen. Detta har bland annat lett till att lekfullheten i sport försvunnit och istället har generation 3 växt upp i en samhälle där föräldrarna både kunnat försöka förmå sina barn om att drömma större, kanske både för försöka uppnå föräldrarnas dröm, som barnens dröm. Sedan kan ifrågasätta hur mycket av ens barns framtidsdrömmar är dess egna och hur mycket som påverkas av föräldrars uppmuntran.

Vad har en den förändrade tidsanvändningen för följder för individen?

Den förändrade tidsanvändningen som innebär att individen alltmer har möjlighet att engagera sig i sina egna intressen ökar även möjligheten att tro på en annan framtid än den den som var någorlunda utstakad för generation 1. Möjligheten att följa sin egna mål och drömmar, att självförverkliga sig, kan ses som en del i och vara en bidragande roll till en alltmer institutionaliserad individualisering i samhället.

Diskussion

Något man måste ta med i beräkningen är att minnen ofta kan vara romantiserade. Taclott Parsons har bland annat påpekat att ungdomsåren i minnet ofta presenteras som mer bekymmerslösa än vad de verkligen var (Turner 1999:257).

Något som också är viktigt att beakta är ett det är ett väldigt begränsat material vi fått tillhanda och analyserat. Vår analys kan alltså påverkas av att vi inte haft tillgång till allt material och vi har inte heller haft möjlighet att ställe kompletterande frågor till det insamlade materialet eller själv ställa frågor till intervjupersonerna..

Fortsatta och fördjupande studier där man titta mer ingående på hur tidsanvändningen förändrats över tid hade varit intressant.

Referenslista

Bourdieu, Pierre (1999). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos

Karlsson, Magnus (2000). Från Jernverk till Hjärnverk: ungdomstidens omvandling i Ronneby under tre generationer. Diss. Lund : Univ.

Turner, Bryan S. (1999). Classical sociology. London: SAGE

Framtidens läkarkår skrämmer mig

Artikeln har flyttat till Framtidsanalytiker.se:
Framtidens läkarkår skrämmer mig

Avslöja falska profiler på Facebook

Det händer att man får vänförfrågningar från personer man inte känner. Oftast är det trevliga och sociala personer, men det kan även vara falska profiler.

Att någon skapar falska profiler har många anledningar. Ibland används de för att spela spel på Facebook, andra gånger är de på kul, vid ett tredje tillfälle är det av nyfikenhet och ibland handlar det om att skapa profiler som kan användas för bedrägerier.

Hur avslöjar man då om man får en vänförfrågan från en falsk profil?
För att avslöja en falsk profil använder jag själv följande knep:

Normalt accepterar jag vänförfrågan till en början. Detta gör att man får tillgång till det mesta av den information som personen registrerat.

1. Namnet
 Fråga dig själv om namnet är det ett tänkbart äkta namn på en person.

2. Kontakta
Det allra enklaste att börja på är givetvis att kontakta personen via ett meddelande. Men man får inte alltid svar.
Frånvaro av svar pekar ofta på att det är ett falskt konto.

3. Inlägg på tidslinjen
Finns det några vettiga inlägg hos profilen? Ofta har falska profiler inlägg från "vänner" som frågar vem dem är. I många fall svarar den falska profilen trevligt på dessa.

4. Folkbokföringsregistret
Många falska profiler delar med sig av mycket information om sig själv för att verka seriösa. Denna information kan bland annat användas till att söka efter personen i  folkbokföringsregistret och andra söktjänster.
Själv brukar jag använda Ratsit.se för att kontrollera personuppgifter. Här kan du söka på namn och ort. Börja att söka på namnet. Får du för många resultat kan du försöka med att lägga till orten (om personen angett detta i sin profil).
Det du gör nu är att du kontrollerar de namn du får fram. Finns namnet med? Finns det någon med det namnet som bor på angiven ort (eller i närheten)? Stämmer åldern/födelsedatum med det som är angivet på Facebook?

5. Google bildsök
De bilder som används på Facebook kan användas i Googles bildsök. Du drar bilderna från Facebook och lägger de i Googles bildsökfält (Öppna Googles bildsök -> Dra bilden från Facebook genom att klicka, håll in knappen och dra den till den flik i webbläsaren som innehåller Google bildsök och placera bilden i sökfältet = Du får fram bilder som liknar den eftersöka bilden).
Ibland fungerar bildsökningen bättre, ibland fungerar det sämre.
Du får i alla fall en möjlighet att se om bilderna stulits från en annan webbplats.

Med hjälp av Googles bildsök kan du se om bilden stulits från en annan webbplats. Du drar helt enkelt