Konsumtionssamhället ringer på dörren

Konsumtionssamhället knackar på dörren. "Bus eller godis". Jag plockar fram mitt skrammel och försöker köpa mig fri!

Department of Sociology in Lund and liberalism

Every time I tell my friends at the Department of Sociology in Lund that I'm a liberal.

Cartoon made with Bitstrips on iPad/iPhone:
Bitstrips om itunes

Det akademiska fältet och dess särställning i det svenska utbildningsystemet

Inledning

En ständigt aktuell diskussion i nyheterna är sysselsättning och arbetstillfällen. Det diskuteras hur vi ska göra för att skapa nya arbetstillfällen, men det talas även om att få in personer på arbetsmarknaden genom både praktik och studier. Ju större konkurrensen om arbetsplatserna är desto större krav ställs på den arbetssökande när det gäller både erfarenhet och utbildning. Går vi några steg tillbaka i tiden var det inte alltför svår att få jobb om man valde att hoppa av högstadiet. Idag har kraven ökat och nu ska du minst ha gått ut gymnasiet och gärna även ha en högre utbildning i ditt CV. De utbildningar som ofta betonas och dit många söker är de akademiska utbildningarna på högskolor och universitet. Det ses många gånger som en naturlig fortsättning på studierna då de akademiska studierna har en starkt ställning i vårt samhälle, även om vi idag kan se nysatsningar på praktik och lärlingsplatser.

I dennaartikel har jag valt att utifrån sociologen Pierre Bourdieus fältbegrepp titta på det akademiska fältets särställning inom utbildningssystemet.

Frågeställning

1. Vad kan Pierre Bourdieus fältteori säga om det akademiska fältets ställning i Sverige?
   
   

Pierre Bourdieus begrepp

Fält

Bourdieus fältbegrepp kan beskrivas som socialt/samhälleligt intresseområde som skapar och upprätthåller egna värden, samt skapar arbetstillfällen som är kopplade till områdets behov och intressen (Calhoun 2012:330). Den akademiska världen kan beskrivas som ett sådant område, som det akademiska fältet.

Det akademiska fältet är knutet till universitet och högskolor. Värdena kretsar bland annat kring vetenskaplighet och kritiskt tänkande. Några av de positioner som det akademiska fältet producerar är doktorandplatser, docentplatser och professorsplatser. De individer som är aktiva inom det akademiska fältet bär på, och utvecklar kunskaper och egenskaper som är kopplade till det specifika fältet. Dessa egenskaper och kunskaper blir en del av individens personlighet och kallas habitus.

Habitus

Habitus, alltså de egenskaper och kunskaper, en individ har formas av det fält man är aktiv inom. Är du aktiv inom det akademiska fältet lär du dig egenskaper och beteenden som är av användning inom det akademiska fältet. Habituset är anpassat till praktisk funktion inom fältet, det skapar även möjligheter får individen att utvecklas inom fältet (Bourdieu 1994b:345; Calhoun 2012:239). Ett habitus som är anpassat till det akademiska fältet kan alltså ha problem att fungera inom ett annat fält (Bourdieu 1994a:344), t ex inom det praktiska fältet och för att klara sig i ett annat fält måste nya egenskaper utvecklas – habituset utvecklas.

Det akademiska fältets särställning

Idag är det allt fler som fortsätter att studera på högskola och universitet – alltså inom det akademiska fältet. Det akademiska fältet är ett mycket autonomt fält. Autonomi för ett fält innebär, kort sagt, att fältet har en stark ställning och har stora möjligheter att utverka inflytande, påverka andra fält inom samhället. Ett exempel är när man vill ha ett expertutlåtande inom ett viss ämne vänder man sig många gånger till det akademiska fältet , man frågar professorer och forskare som är aktiva inom det akademiska fältet –det akademiska fältet har ett positivt laddat rykte. Detta medför även att många lockas till söka till utbildningar på inom det akademiska fältet.

Lärlingsutbildningar och praktikplatser utmanar det akademiska fältet

Idag utmanas det akademiska fältet av den växande styrkan hos det som skulle kunna kallas lärlingsfältet och praktikfältet. Fält som på senare tid har utvecklats och återetablerats. Lärlingsutbildningar och praktikplatser har fått en mer positiv ställning i samhället då det akademiska fältet inte lyckats lösa alla de problem som individen möter när de ska ut på arbetsmarknaden. Framförallt är det problemet med arbetslivserfarenhet som det akademiska fältet inte lyckats erbjuda de individer som efter att ha studerat inom det akademiska fältet söker sig ut till ett mer praktiskt fält. De som är utbildade inom det akademiska fältet har med andra ord inte utvecklat ett habitus som är anpassat till ett mer praktiskt orienterat fält.

Detta hot utifrån, som kan försvaga det akademiska fältets särställning inom det svenska utbildningsväsendet har gjort att allt fler utbildningar även inom det akademiska fältet tar in praktiska moment i utbildningen. Detta är något Bourdieu påpekar alltid pågår, det finns en kamp om var gränserna för fältet går (Bourdieu 1993:365) , och av egenintressen att bevara sin starka ställning som utbildningsalternativ införlivar det akademiska fältet områden, bland annat praktiska moment, som tidigare låg utanför deras fält. 

 

Sammanfattning av det akademiska fältet

Med Bourdies fältteori kan man se att det akademiska fältet producerar och reproducerar kunskap och egenskaper som till stora delar är av intresse inom det egna fältet. Dock kan det vara problem när den som utvecklat ett akademiskt habitus söker sig till ett fält där dessa akademiska kunskaper inte värderas lika högt.

Man kan också med hjälp av teorin framhäva de förändringar som skett inom det akademiska fältet, då man gått mot alltmer praktiska moment, för att anpassa fältet och försvara dess starka ställning som utbildningsalternativ.

• Vad kan Pierre Bourdieus fältteori säga om det akademiska fältets ställning i Sverige?

Fältteorin kan, som ovan sagt, belysa den kamp som de akademiska fältet för mot andra utbildningsalternativ, såsom lärlingsfältet och praktikfältet. Man kan med hjälp av teorin belysa hur det akademiska fältet roll i samhället som utbildningsalternativ ser ut och hur, samt belysa varför det förändras.

Detta akademiska kan ses som vilket annat fält, ett fält med egenintresse och inflytande i andra fält som man gärna vill försvara. Detta försöker man bland annat försvara genom att flytta på sina gränser och skapa utrymme för att utveckla nya habitus inom det akademiska fältet som är mer anpassade för andra fält. 

Referenslista

Bourdieu, Pierre (1993). "The Field of Cultural Production, or: The economic World Reversed" i     Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 359-374

Bourdieu, Pierre (1994a). "Social Space and Symbolic Space" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 335-344

Bourdieu, Pierre (1994b). "Structures, Habitus, Practices" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 345-358

Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.

Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell 

Maktutövning och övervakning. Fallet Snowden - Övervakning som en disciplineringsteknik utifrån Michel Foucault

Maktutövning och övervakning. Fallet Snowden - Övervakning som en disciplineringsteknik utifrån Michel Foucault teoretiska ramverk.

Inledning

Under 2013 har en av de stora diskussionerna gällande institutionell övervakning av stater och individer kretsat kring kring den tidigare CIA-anställde Edward Snowden. Kort sagt handlar det om att Snowden avslöjat och lämnat ut dokument som visar på hur USA storskaligt bedrivit digital övervakning av bland annat telefonsamtal och internettrafiken – inte bara övervakning av andra stater, utan även övervakning av medborgarnas privata kommunikation. Något som, av reaktionerna att döma, upplevs som ett övertramp när det gäller integritet och överdriven institutionell närvaro i det privata rummet. Det som är nytt i fallet är inte själva övervakningen, eller spioneriet om vi vill kalla det så, utan hur storskalig övervakningen varit och hur långt den trängt in i det många varit ett fredat privat rum.

Jag har valt att titta på hur denna övervakningsapparat kan belysas ur sociologen Michels Foucaults teoretiska ramverk gällande hur makt utövas genom övervakningssystem.

Frågeställning:

1. Hur påverkar Edward Snowdens avslöjande om USAs storskaliga övervakning medborgaren?

Michel Foucault om övervakning och maktapparaten

Michel Foucault diskutera i sina texter hur makt utövas genom övervakningssystem som tränger långt in i det privata rummet. Övervakningen behöver dock inte medföra hinder för medborgaren/aktören, utan kan även ses som ett sätt skapa möjligheter för samhällsutveckling och förändring (Calhoun 2012:293).

Makten/Staten har idag, enligt Foucault, framförallt en funktion som handlar om att ”förvalta livet”, till skillnad från andra/tidigare maktsystem som sett medborgaren som ett tillgång att utnyttja (Foucault 2002:138). Med andra ord idag har makten en funktion som handlar om att tillgodose medborgarnas behov och förhindra att medborgaren skadas. Makten skapar även genom att skapa samhällsramar, ett möjligheternas rum för medborgarna. Makten skapar samhällsstrukturer, eller som Foucault uttrycker det – diskurser (Foucault 1977:311). I Foucaults ord har vi idag ”en makt som utövas positivt på livet, som tar sig före att förvalta det, att maximera det, att mångfaldiga det, att utöva noggranna kontroller över det och reglera det på ett övergripande sätt” (Foucault 2002:139).

En ständigt närvarande övervakning, eller åtminstone en ständigt närvarande känsla hos medborgaren av att vara övervakad, har blivit en effektiv maktteknik. Om det överhängande ”hotet” om att medborgaren skulle kunna vara övervakad är starkt nog medför det att medborgaren utövar självkontroll och anpassar sitt handlande efter de lagar, regler och normer som finns i samhället (Foucault 1977:307). Makten blir med Foucaults ord ”så fullkomlig att den inte behöver utövas” (Foucault 2003:202) då ”[m]akten effektivitet, dess tvingande kraft utgår så att säga från andra parten – den som de tillämpas på” (Foucault 2003:203) .

Denne övervakning är inte enbart negativ, utan Foucault påpekar även att närvaron av övervakning, i kombination med en direkt fysisk frånvaro av staten (t ex frånvaron av vakter, polis etc), innebär en frihet för medborgaren – frihet till stora delar under eget ansvar, ett ansvar som går ut på att man anpassar sig till samhällsstrukturerna. 

Detta individens egna ansvar som Foucault talar om är resultatet av den disciplinering av medborgaren (Foucault 2003:216-217) som maktapparaten utövar genom makttekniker, och målet är att framställa ”framställa nyttiga individer” (Foucault 2003:212). Det handlar om att att skapa samhällsstrukturer som både försörjer och utnyttjar medborgaren (Foucault 2003:221-222).

Övervakningens konsekvenser utifrån Foucault

Utifrån Foucaults teori kan vi se att det både finns tvingande krafter och skapande krafter i maktutövning. Mycket av dagens maktutövning utövas genom övervakning i det dolda och samhällsordning upprätthålls genom att medborgaren själv får ta ansvaret för att följa de lagar, normer och regler som ingår i samhällets diskurs (Foucault 1977:307).

Med Foucaults ord är övervakningen en disciplineringsteknik som ”borgar för stabila produktionsförhållanden” (Foucault 2002:142) och skapar ”ordning i den mänskliga mångfalden” (Foucault 2003:218)

Övervakningen ser, sammanfattat, till att medborgarna anpassar sig till de samhällsnormer, lagar och regler som makten förespråkar, och på så sätt skapas nyttiga individer som är en tillgång för samhället. Det bringar ordning i ett annars, i teorin hotande, kaos av mångfald av viljor som kan utmana och utarma den styrande maktapparaten.

Sammanfattning

Den övervakning som Edward Snowden tydligt gjort kan ses som en maktteknik. Vetskapen om att övervakningen är så närvarade även långt in i det privata rummet skapar en ovisshet hos medborgare. En ovisshet om man är övervakad eller inte, och en underliggande rädsla för att upptäckas av maktapparaten om man gör något fel. Detta leder till att medborgaren anpassar sig och blir den nyttiga medborgare som den ledande maktapparaten förespråkar.

Även om övervakningen skulle upphöra kommer medborgaren alltid känna till att risken finns att de fortfarande övervakas och kartläggs, och trots en förmodad frånvaro av övervakningsapparat kommer individen att foga sig efter maktapparatens lagar, normer och regler.

En risk i ett alltmer digitaliserat samhälle där alltmer av privatlivet utspelar sig på digital väg, är att staten/makten kunnat tränga ännu längre in i våra privatliv. En fråga är hur långt vi är beredda att låta makten tränga in i det privata rummet. Samtidigt kan vi tänka oss att makten har som ambition att tränga så långt in i det privata rummet som möjligt. Om det är positivt eller negativt är fråga som är svår att svara, men utifrån Foucaults teori kan man se det som en naturligt fortsättning på hur denna form av makt utövas, samt att det även finns positiva aspekter med övervakningen.

Så tillbaka till frågeställningen:

• Hur påverkar Edward Snowdens avslöjande om USAs storskaliga övervakning medborgaren?

Medborgaren har genom avslöjandet fått en påminnelse om att man övervakas. Detta kan medföra att även om medborgaren inte är direkt övervakad, kommer denne att se till att foga sig efter de lagar, normer och regler som maktapparaten förespråkar.

Referenslista

Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.

Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Foucault, Michel (1977). "Truth an Power" i Calhoun, Craig J. (red.) (2012). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell. s 303-313

Foucault, Michel (2002). Sexualitetens historia 1. Bokförlaget Daidalos

Foucault, Michel (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. 4., översedda uppl. Lund: Arkiv

Om konsten att snatta

Om du någon gång funderar på att snatta i en butik så bör du avleda personalen uppmärksamhet från dig genom att första peka ut någon annan i butiken som snattare. "Jag såg personen där ta något i er butik", säger du. Personalen uppmärksammar då den andra personen, och du har större möjligheter att komma undan.
Nu vill jag inte att den här kunskapen ska få dig att snatta, jag vill dock att du, om du blir oskyldigt anklagad, uppmärksammar butikspersonalen på att de nog borde kontrollera personen som pekade ut dig från första början.
Utan att ha fördjupat mig i det, så har jag för mig att butikspersonalen inte har rätt att hålla kvar dig p g a att en annan kund pekat ut dig. Dock händer det ändå då okunskapen gällande detta råder bland butikspersonal/butiksägare.

Det här handlar givetvis inte om att uppmuntra till att snatta, utan om att upplysa om tekniker som snattare använder. Kunskap som kan användas för att förhindra snatteri.

Choklad

Choklad. Det kvittar vilken färg du har på kläderna, det blir alltid synliga fläckar.

En liberalare läroplan #1 #utbildning

Jag undrar varför klassiska liberala tänkare såsom Adam Smith och Alexis de Tocqueville enbart flyktigt nämnts under mina studier på Lunds universitet (sociologistudier) och Malmö högskola (stadsbyggnadsstudier). Eller ja, jag undrar inte, jag är kritisk till det.