Stava till Shakespeare

Tränar på att stava till "Shakespeare". Det ska vara ett "e" på slutet...

Betyg A i Sociologi : Modern och klassisk teori

Firar mitt första A-betyg med en extra kopp kaffe.

Snälla barn kastar inte snöbollar. De samlar på dem.

Snälla barn kastar inte snöbollar. De samlar på dem.

Uppgift 4: Samhälleliga institutioner. Klassisk och modern sociologisk teori (SOCN03)

Denna uppgift ingår i kursen SOCN03 Klassisk och modern sociologisk teori, 15 hp.
Uppgiften går ut på att diskutera nyckelinstitutioner som dominerade sociologisk och antropologisk forskning i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet: Religion, Staden, Social stratifiering, Familjen, Generationer och Medborgarskap

Del 1 – Staden som en institution

Staden i sociologins ögon

Vi lever i en tid som i allt snabbare urbaniseras, vilket är en del av dagens social förändringar (Turner 1999:204), där större delen av mänskligheten lever i städer. Städerna har blivit centrum för ekonomin i olika regioner, och de ses få flera håll som ekonomiska motorer för såväl regioner som länder.

Doreen Masssey talar i boken World City (2007) om hur många städer har blivit världsstäder som till och med påverkar internationella ekonomier. Hon menar även på att städerna får alltmer inflytande och bryter ner de demokratiska möjligheterna för kringområdena, när den politiska makten koncentreras i storstaden och storstadsregionerna. Samtidigt menar hon på att inflyttningen till städerna, som lockar högutbildade människor, tömmer övriga områden på kunskap, och detta leder i sin tur till segregation i samhället.

Massey skriver även om hur städerna arbetar med att skapa identiteter, något hon påpekar skapar ett ”vi-och-dem”-samhälle. De som inte passar in, eller känner igen sig, i den identitet som staden marknadsför, hamnar i en utanförskapssituation.

I boken World City (2007) skriver Massey om London, som får tjäna som ett exempel för hur dagens städer får allt större inflytande över internationella, regionala och lokala ekonomier, kultur, social utveckling och politik.

Även Voltair har påpekat att staden blivit ett centrum för kultur, handel och frihet (Turner 1999:202).

Ett relativt nytt exempel på detta är bl a hur flera orter och kommuner kring Helsingborg (Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga) valt att ingå i något de kallar Familjen Helsingborg.

Turner tillägger att ”the origins of cities are closley associated with the growt of the institution of writing as a bureaucratic process of management and surveillance” (1999:205). Staden kan alltså även ses som ett maktcenter gjort för att förenkla styrningen av kringliggande områden.

Max Weber har även talat om staden som ett center för den dominerade klassen (Turner 1999:206).

Jag kommer i följande kapitel titta på identitetsskapandet ur Georg Simmels perspektiv. Samt kommer jag att titta på hur Michel Foucault resonerat kring staden och hur denna kan analyseras ur ett maktperspektiv.

Staden ur Georg Simmels perspektiv och hur det påverkar individen

Ur Georg Simmels perspektiv kan vi se staden som en ny kulturell form (Turner 1999:214). Det var ett nytt sätt att leva och en ny sort individ behövdes för att passa in i den nya livsstilen. Enligt Simmel så främjade stadslivet, det urbana livet, en mer blasé individ. En individ med mindre känslomässiga band, som bejakade sina intellektuella sidor (Turner 1999:2011). När de känslomässiga banden inte var lika starka mellan invånarna, fick individen axla rollen att i alltfler sammanhang vara en främling (Turner 1999:210). Turner sammanfattar det mat att säga att ”[t]he city /.../ was the institutionalization of modern, economic individualism” (Turner 1999:211).

Detta kan vi tolka som en teori som påpekar att stadsmänniskan fick anta en roll satt agera mindre på känsla. På främlingar, vilket staden fylldes av, kunde man inte utgå från att man kunde lita på.

När mindre känslomässiga band är involverade leder även detta att individen kan agera mer objektivt.Att slippa agera känslomässigt utifrån traditionella krav innebär en frihet för individen (Calhoun 2012a:363). Simmel påpekar även att ju större grupper individen vistas i desto större utrymme har individualiteten att utvecklas (Calhoun 2012a:370). ”Competition will develop the speciality of the individual in direct ratio to the number of participants” skriver Simmel (Calhoun 2012a:366).

Diskussion utifrån Simmel

Analyserar vi staden utifrån Simmels perspektiv, och utgår från att individen får allt större utrymme att utveckla individualism ju större de sociala nätverken är, kan man se staden som en plats dit en person som inte känner att de passar in på en plats, eller känner att en plats hämmar dem, föredrar att flytta.

Staden har ofta fått symbolisera en plats dit man flyttar om man känner sig kväv av sin omgivning. I småstäder och mindre orter får man ofta höra uttrycket att ”alla känner alla” och därför flyttar man till en större stad. Sådana flyttar kan man analysera utifrån Simmels perspektiv om man söker förstå varför någon flyttar, och på vilket sätt detta främjar individen. Är det friheten som individen söker och uppnår individen verkligen någon större frihet genom att flytta till staden?

Ett annat sätt att använda Simmels teoretiska ramar för att analysera staden är att titta på de begränsningar han även talar om. Ett större socialt nätverk leder till större frihet, men samtidigt blir vi mindre unika, då fler lika individer lockas till samma plats. Så frågan är om individen söker sig till en plats för att få mer frihet, eller om individen söker en ny gemenskap.

Jag anser det alltså inte vara helt säkert att urbaniseringen leder till en ökad individualism, eller om det bara leder till nya mer homogena gemenskaper

Staden som ett maktcentrum ur Michel Foucaults perspektiv

Michel Foucalt påpekar i boken Övervakning och straff att få befolkningen att bli bofast var en viktigt del i processen för att kunna utöva kontroll över befolkningen (Foucault 2003:219).

Bofasthet och en samlad befolkning möjliggör enligt Foucault en effektiv maktutövning så kostar så lite som möjligt (Foucault 2003:218-219) och har som avsikt att ”bringa ordning i den mänskliga mångfalden”.

Foucault har tittat på hur samhällets insyn i privatlivet blivit allt större. Genom byråkratisering och registrering av alltmer i samhället har staten fått allt större möjlighet att kunna styra befolkningens liv.

Staden som en plats dit såväl politisk, ekonomisk och kulturell makt samlas blir en god grund för att utöva denna makt på både närliggande områden, men som andra även visat, internationellt.

Foucault menar dock inte att maktutövningen berövar andra på möjligheter, utan det skapar även möjligheter (Calhoun 2012b:307). Man kan därför även göra ett antagande att när olika regioner har en starkt stad, så vinner även regionen på detta (vilket verkar vara den vanligaste tanken i dagens samhällsplanering).

Att använda Foucault för att analysera staden ur ett maktperspektiv

Utifrån Foucault perspektiv kan vi analysera staden och dess möjlighet till övervakning och utövade av makt av individen. I mina ögon kan staden tyckas vara ett kaos av individer, men i staden är åtminstone myndigheter mer tydligt närvarande då det ofta är här som myndigheter idag samlar sina kontor. Mindre orter tappar förlorar allt mer sin lokala poliskontor, tidningsredaktioner, postkontor etc.

Känslan av myndigheternas närvaro kan alltså vara en intressant aspekt att analysera staden på, för att förstå huruvida befolkningen känner sig mer övervakade. Å andra sidan kan mängden invånare i en stad skapa en större känsla av att vara bevakad – man kanske känner att man försvinner i mängden.

På samma sätt skulle det kunna analyseras ur ett myndighetsperspektiv för att förstå huruvida myndigheterna har lättare att utöva kontroll i staden är på landsbygden och på småorter. Samtidigt har vi dock andra teorier som talar för att på mindre orter så sköter sig övervakningen av sig själv, då ”alla känner alla” och har koll på varandra.

Huruvida staden är ett problem eller inte när den utövar makt bör också analyseras. Foucault har påpekat att maktutövning inte alltid är av ondo.

Del 2 – Social stratifiering som en institution

Är de inlägg vi delar på Facebook opinionsbildande?

De sociala medierna såsom Facebook och Twitter har de senaste åren blivit allt viktigare både för privatpersoner, företag, statliga instanser och politiker. Det är där stora delar och en växande skara av den svenska befolkningen är aktiva. Kan man nå ut till människor på ett ställa så finns det antagligen vinster att göra där, såväl ekonomiska som sociala. Privatpersoner vill nå ut till sina vänner, bekanta och nätverka med likasinnade (användningen sociala medier kan skilja sig mellan olika personer, men det är inget jag kommer att fördjupa mig i här). Företagen vill nå ut till kunder, kanske enbart för att informera, men ändå är tanken att denna kontakt i slutändan på något sätt ska leda till vinster för företaget. Statliga instansers, myndigheternas ideal idag är att finnas där befolkningen finns, man ska vara tillgänglig. Politiker vill nå ut med sina åsikter, vinna röster och påverka samhället.

Det jag kommer att prata om i just denna uppgift är vardagspolitiken. Saker som folk engagerar sig i oavsett om de kallar det politisk ståndpunkt eller sunt förnuft (vad som är sunt förnuft skiljer sig givetvis åt beroende vilket politisk ståndpunkt, medveten eller omedveten, man har). På Facebook och Twitter har det blivit lättare att följa sina vänner och bekantas politiska ståndpunkter. Hemma vid middagsbordet, på fest eller under annat socialt umgänge med vännerna är politik inte det som står på agendan (givetvis beroende på vilka personer men umgås med, och diskuterar man politik på en fest är det oftast något man snubblar in på).

Facebook har dock blivit en plats där många delar med sig av tidningsartiklar, debattinlägg, öppna brev och egna åsikter. Personernas politiska åsikter åskådliggörs på ett sätt som inte varit lika tydligt vid middagsbordet. Man kan se mönster i de artiklar och de åsikter som en person håller med om, eller det motsatta, sätter sig emot.

Många delar med sig av länkar till de olika artiklarna och debattinläggen, de uppmanar dig att läsa dem, de uppmanar dig att ”tänka på det till nästa valår”. Frågan är dock vem som läser dessa länkar någon delar med sig av på Facebook och Twitter. Når man ut till personer som tidigare inte tänkt på de problem som man pekar på? Påverkar man någon? Påverkar man opinionen? Är dessa länkar till artiklar och debattinlägg opinionsbildande? Vem når du ut till när du länkar till en artikel eller ett debattinlägg på Facebook?

Lägga fram en hypotes och ett teoretisk ramverk

I det här arbetet kommer jag antagligen inte kunna svara på frågorna huruvida de delade artiklarna och debattinläggen är opinionsbildande eller inte. Arbetet går framförallt ut på att skapa en hypotes kring detta, en hypotes som ska kunna prövas. Samt har jag valt att skapa ett teoretiskt ramverk som man kan ha hjälp av när man tittar utvärderar hypotesen.

Då jag uppgiften går ut på att använde en klassisk sociolog och en modern sociolog har jag valt att använda mig av Max Webers stratifieringskoncept och Pierre Bourdies fältbegrepp.

Vad är social stratifiering?

Social stratifiering är, i användning, nära besläktat med ordet klass. I grunden handlar det om att man belyser olika typer av social grupperingar, vilka likheter och skillnader som finns mellan dessa olika grupperingar, samt vad detta innebär för de individer som är en del av viss grupp/klass/strata/samhällsskikt.

Det som Karl Marx kallade klass är en form av social stratifiering. I Marx teori delas samhället upp i olika klasser beroende på ekonomiska möjligheter eller mer specifikt, beroende på om ägandeförhållande (Turner 1999:221, 223). Den enkla formen av uppdelning blev mellan borgare (de som ägde produktionsmedlen) och proletärer (arbetarna).

Denna form av uppdelning kan tyckas vara begränsad då den missar att andra potentiella grupperingar och samhällsskikt, och klassanalysen fick kritik just för att man menade på att alla samhällsproblem inte enbart kunde analyseras ur ett klassperspektiv (Turner 1999:223).

Det är här som social stratifiering kommer in. Social stratifiering utgår från tanken att det finns fler olika former av samhällsskikt, vilka inte baseras enbart på ekonomiska och ägandeförhållanden. Med hjälp av en teori kring social stratifiering kan vi analysera samhället ur flera olika perspektiv och uppdelningar, såsom t ex etnicitet, kön, politiks tillhörighet, födelseort, utbildning, intressen etc. Egentligen kan social stratifiering använda sig av väldigt snäva gränsdragningar beroende på hur användbart det är i sammanhanget.

Med hjälp av stratifiering kan man belysa maktbalans mellan olika samhällsskikt och grupperingar. Det är, enligt mig, ett av de vanligaste sätten att analysera samhället på ur en liberala demokratiska ståndpunkt (såväl inom vänsterliberalism som högerliberalism). Man belyser olika gruppers möjlighet att att påverka sin egen situation i samhället.

Social stratifiering utifrån Max Weber

Max Weber var en av de tidiga sociologerna som började tala om social stratifiering. Bland annat framhöll han att ekonomiska möjligheter inte var det enda som påverkade det inflytande olika grupper och individer hade i samhället. Han pekade på att även prestige, vilket man kunde få genom utbildning, kunskapsinhämtning eller bara vara väldigt duktig på sitt område (t ex en konstnär eller musiker) var en viktig aspekt (Turner 1999:225). Hur mycket pengar någon hade var alltså inte det viktiga för vilket inflytande man hade i alla sammanhang. Weber påpekar att ”Man does not strive for power only in order to enrich himself economically” (Calhoun 2012a:310)

Webers definierade de tre begreppen klass, statusgrupp och partier (Calhoun 2012a:312).

Klass handlade om, som även Karl Marx definierat det, ekonomiska möjligheter och ägande, men de var i Webers mening ingen homogen grupper där alla var lika, utan även inom en klass fanns olikheter. Klasser har en ekonomisk definition.

Statusgrupper definierade Weber som grupper med individer som hade en liknande livsstil (Calhoun 2012a:315), och det kvittade huruvida de hade olika ekonomiska möjligheter. Det som var kärnan i statusgrupper var framförallt det sociala livet och de sätt man uttryckte sig på i livsstil – statusgruppen är en social definition.

Partier är grupper som organiserar sig för att ta kontroll över det sociala livet och ute efter att söka politisk dominans. Den politiska dominansen medför att man kan påverka samhället – det sociala. Partier har en en agenda och politisk definition (Calhoun 2012a:319).

Med teoretiska angrepps sett ger oss möjligheten att belysa gruppkonflikter utifrån fler perspektiv än vad Marx klassbegrepp gör. Den kan hjälpa oss att klassificera vilken form av information som någon väljer att dela på Facebook.

Det är dock inte så enkelt att man enbart kan säga att en vissa artiklar och debattinlägg handlar kan sättas i ett av dessa fack. Och jag vill själv påstå att både ekonomiska förhållande och livsstils förhållande många gånger har resulterat i politik. T ex finns det en politisk kamp mellan huruvida fri marknaden ska vara och var gränsen gå för statens inblandning i ägande (kollektivt ägande) och hur fördelningen av det ekonomiska ska ske.

Tittar vi på livsstilsbaserade tankar så som ekologiskt hållbar livsstil eller en fysiskt aktiv livsstil, så finns det politiska grupper som jobbar för att t ex öka intresset av en ekologisk livsstil, samt politiska intressen som jobbar för att mer fysiskt aktiv livsstil. Samtidigt går detta ofta ihop med ekonomiska intressen, varje grupp försvarar sina intressen och framhäver fördelarna med att satsa på deras agenda.

Det är alltså svårt att helt skilja dessa tre kategoriseringar från varandra.

Social stratifiering utifrån Pierre Bourdieu

Pierre Bourdieus fältbegrepp är nära besläktat med Max Webers tankar kring stratifiering. Bourdies fält begrepp är en teoretisk modell som gör det möjligt att belysa olika grupperingar och intresse sfärer i samhället. Bourdieu talar även om hur dessa fält även består av och främjar olika habitus (personlighet hos individen) och olika former av kapital (Bourdieu delar bland annat in det i det i socialt kapital, kulturellt kapital och ekonomiskt kapital). Vilket kapitalet som kan främja individen kan skiljer sig från olika fält. Ett exempel är till exempel att inom affärsmannasfären (eller, om vi ska hålla oss till Bourdieus begrepp, affärsmannafältet) så kan det vara ekonomiskt kapital som ger individen prestige. De individer med mycket pengar, är de som får mest prestige (detta är enbart ett exempel och inget jag grävt så djupt i). Tar vi istället entreprenössfären, eller entreprenörsfältet, så kan det istället vara att det är idérikedom hos individen som är något som ger prestige i andra entreprenörers ögon. I entreprenörsfältet är det därför det kulturella kapitalet, i form av idérikedom, som värderas högre än den ekonomiska kapitalet. En god entreprenör behöver ej vara rik, men en god affärsman bör vara rik. Samma tankar gäller inom det konstnärliga fältet. Som konstnär är det kanske inte så viktigt huruvida du tjänar pengar på din konst, utan istället är det viktiga att andra konstnärer anser dig vara en god konstnär (Calhoun 2012b:364).

Det viktiga är alltså att du har rätt sorts kapital för att få prestige inom ett visst fält, och därmed kunna utöva ett inflytande inom fältet.

Bourdieu påpekar att individen och dess tankar är mer strukturerade än vad många teorier kring subjektivitet påstår. Han menar på att man måste ta med i det teoretiska sammanhanget att individen påverkats av de sociala strukturer som finns runt om hen (Calhoun 2012b:327, 348-349). Dock påpekar han att strukturerna hela tiden är i förändring och påverkas av individen.

Detta antyder just på att det finns en viktig aspekt att titta på när man vill analysera de nätverk någon når ut till och huruvida de länkar man delar på Facebook kan vara opinionsbildande. Dels har vi en teoretisk utgångspunkt som säger att aktören är formad av sin omgivning (bl a sina vänner), men samtidigt har aktören möjlighet påverka de sociala strukturerna. Vi måste alltså titta på hur långt ifrån aktörens åsikter ligger från övriga vänner. Och i beräkningen måste vi ta in aktörens position på fältet för att förstå hur mycket inflytande hen har i sina vänners fält. Är en större del av vännerna aktiva inom samma fält och aktören har ett hög auktoritet/prestige (mycket relevant kulturellt kapital), kan detta medföra att aktören kan påverka opinionen inom fältet. I ett annat fält där aktören dock inte har hög auktoritet kan det medföra att opinionspåverkan bli minimal.

Inom olika fält utvecklar även individen även olika habitus – ”personligheter”. Bourdieu påpekar att dessa habitus är anpassade till fältet man är aktiv inom (flera fält kan givetvis överlappa varandra), och att individen försöker att upprätthålla detta habitus genom att välja ut den information den tar till sig för att värna om sin fortsatta existens (Calhoun 2012b:353-354).

Utifrån den idén bör man alltså även utgå från att när aktören delar en artikel eller ett debattinlägg är risken stor att andra individer som inte håller med aktören som delar information, då väljer bort att läsa artikeln, eller ifrågasätter den delade artikeln (Calhoun 2012b:354).

Att använda sig av begreppet social stratifiering för att belysa huruvida vårt engagemang på Facebook är opinionsbildande

För att kunna belysa huruvida vårt engagemang och de länkar, debattinlägg och debattartiklar vi delar på Facebook är opinionsbildande bör vi se både oss själva som en del av ett strata eller ett fält. Sedan måste vi själv veta vilket strata eller fält vi agerar inom. Vi bör även fokusera på vilka som engagerar sig i i de länkar vi delar, vad de kommenterar och hur de kommenterar.

Med utgångspunkt ur både Webers och Bourdieus teoretiska ramverk kan vi anta att det inte enbart är de med ekonomisk makt som påverkar opinionen. Den som har hög prestige, eller ett stort kunskapskapital, inom ett ämne kan tänkas ha en större möjlighet att påverka opinionen. Vi bör därför utgå från att vi måste värdera avsändaren, den som länkar till en viss artikel eller debattinlägg, utifrån vilken tyngd hans ord och vilken kunskap hen har i ämnet.

Påverkar delade länkar på Facebook opinionen?

Utifrån ovanstående antaganden om olika starta och fält kan vi anta att:

• Den som har mycket prestige/relevant kapital inom ett visst ämne har större möjligheter att påverka opinionen.
• Man har olika stora möjligheter att påverka opinionen inom olika strata/fält.
• En möjlighet att påverka opinionen är alltså beroende av huruvida vi når ut i det strata/fält där vi har hög prestige/relevant kapital.

Vi kan därför göra ett antagande, en hypotes, att huruvida de delade länkarna på Facebook är opinionsbildande, eller opinionsförskjutande, beror dels på personens prestige (kulturellt kapital) i ämnet (fältet), vilka vänner hen har på Facebook (vilka fält han når ut till).

Utgår vi från Bourdieu kan vi också tillägga att det kan vara svårt att vara opinionsbildande och opinionsförskjutande, då informationen som delas inte mottas av intresse av de som tycker annorlunda (har ett annat habitus).

Diskussion

Något som är svårt i sådana här undersökningar kan vara att analysera och förstå hur de komplexa nätverken som en person byggt kring sig ser ut. Vissa personer kan omge sig med både liktänkare och oliktänkare, andra omger sig till en större del med liktänkare.

Att analysera ett sådan nätverk och hur det påverkar opinionen kräver mycket kartläggning av både aktören och de personer som tar del av informationen. Huruvida någon tar del av informationen kan dock vara svårt, och kräver att man tar kontakt med de som är en del av aktörens nätverk.

Sådana undersökningar skulle förenklas om aktören själv har ett intresse av att fråga sina vänner och bekanta om de läser inläggen och hur de resonerat kring det hen delat.

Referenslista

Calhoun, Craig J. (red.) (2002). Classical sociological theory. Oxford: Blackwell

Calhoun, Craig J. (red.) (2007). Contemporary sociological theory. 2nd ed. Malden, MA: Blackwell Pub.

Calhoun, Craig J. (red.) (2012a). Classical sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Calhoun, Craig J. (red.) (2012b). Contemporary sociological theory. 3rd ed. Chichester: Wiley-Blackwell

Foucault, Michel (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. 4., översedda uppl. Lund: Arkiv

Massey, Doreen (2007). World city. Cambridge: Polity

Turner, Bryan S. (1999). Classical sociology. London: SAGE

Att bejaka sina egna tillkortakommanden

Det är svårt att lära människor att bli bättre på något om de inte erkänner sina egna brister. Att erkänna sina brister betyder inte att man säger att man är dålig på något, utan att man säger att man kan bli bättre på något.

Angående artikeln att "Max talar om för anställda hur de ska rösta"

"I ett internt mejl till anställda chefer och medarbetare skickar hamburgerkedjan Max ledning en uppmaning till de anställda att rösta på Alliansen", skriver Metro.

Fakta:
Företag är viktiga för samhället, beskattas av samhället, och har lika stor rätt (och skyldighet) som vem som helst att uppmuntra, upplysa och delta i den politiska diskussionen.

Läs artikeln:
Här talar cheferna om för anställda hur de bör rösta

Läs även intervjun med VD:n på Svenska Dagbladet:
Max: En fullständig katastrof

SvD: "Vill ni påverka hur era anställda röstar i höstens val?

Richard Bergfors (VD Max): – Absolut inte. Jag skulle vara extremt naiv om jag trodde att jag kan påverka hur de röstar. Folk har betydligt mer integritet än så. Vad jag vill är att få till en debatt i frågan. Mitt mål är helt politiskt obundet, jag har varit emot alliansen i en massa frågor innan."

Utdrag ur brevet:

"Det är valår och om oppositionen (S+V) vinner valet vill de höja både restaurangmomsen och arbetsgivaravgifterna för unga. Det vore en fullständig katastrof för oss och branschen och det kommer att få stora konsekvenser för vår tillväxt."

Än så länge har jag bara sett alliansmotståndare tolka in dolda hot i de orden.

Puff, the Magic Dragon (testing on the untunede guitar)

Testar elgitarren. Blabla bla.. Puff, the Magic Dragon.
Och jag måste ju komma upp i mer än 1000 uppladdade videoklipp på mitt YouTube-konto i år. Jag är säker på att YouTube låter något magiskt hända då. Eller att de åtminstone skickar ett grattismeddelande.

Charli XCX - Allergic to love

Talk to the heart! The punk heart...

Original:
Snuffed by the Yakuza - Allergic to love

Uppgift 1: Metodgranskning i kursen Sociologi: Metod och samhällsanalys (SOCN06)

Inledning

I den här uppgiften kommer jag att göra en metodanalys av böckerna Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan (2001) av Eva Kräfve och Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien (2011) av Robert D. Putnam.

Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan är en kvalitativ studie där sociologen Eva Kräfve, universitetslektor vid Lunds universitet, studerar bland annat DAMP- och ADHD-begreppen i sömmarna, framförallt genom studier av den forskning som ligger till grund för dessa begrepp, men även genom böcker och artiklar som belyser ämnet. Boken publicerades på svenska första gången 2000.

Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien är en bok av Robert D. Putnam, professor i statsvetenskap vid Harvard University, där han sammanfattar flera års olika kvantitativa och kvalitativa studier av demokratins och medborgarengagemangets utveckling i Italien under historiens gång. Boken publicerades på engelska första gången 1993.

Metodanalys av Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan av Eva Kärfve

Några viktiga aspekter att beakta när man läser denna metodanalys av sociologen Eva Kärfves bok Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan (2001) är att jag analyserar den utan att ta hänsyn till de fördjupande diskussioner och ytterligare forskning på området som gissningsvis har nyanserat både Kärvfes och hennes antagonisters åsikter och forskning. Det är även enbart metoden jag granskar och någon fördjupande faktagranskning har inte gjorts.

Jag analyserar metoden i boken helt fristående från de diskussioner och fördjupningar som boken lett till. Diskussioner som kan antas ha svarat på eventuella brister i metod. Min personlig åsikt är att även om det finns brister i metoden som används inom forskning, kan forskningen ändå leda till ytterligare diskussion och fördjupning. En del forskning agerar som dörröppnare till nya infallsvinklas som bör begrundas.

Om Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan av Eva Kärfve

I boken Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan granskar sociologen Eva Kärfve (2001) begreppen och diagnoserna MBD (Minimal Brain Dysfunction/Minimal Brain Damage), DAMP (Deficits in Attention, Motor control and Perception) och ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder). Diagnoser som mer eller mindre handlar om personer med, det som kallas, uppmärksamhetsstörningar och hyperaktivitet. MBD lade grund för dessa diagnoser, och ersattes senare av ADHD-begreppet i USA och DAMP-begreppet i Sverige. ADHD-begreppet har dock numera ersatt det svenska DAMP-begreppet.

Kärfve utvärderar, angriper och belyser hur dessa diagnoser, som ofta får förklara varför en del personer har svårt att anpassa sig och agera utifrån förväntade sociala beteenden, etablerat sig både i den medicinska världen och hos allmänheten. Diagnoserna, eller rättare sagt symptomen, har inom dessa kretsar förklarats av medfödda biologiska dysfunktioner i hjärnan, alltså att de grundar sig i genetiskt arv (till skillnad från de som anser att den sociala miljön är en bidragande faktor). Detta utbredda konsensus om att hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörningar är ett problem som härstammar från MBD, DAMP dessa hjärndysfunktioner är något som Kärfve vänder sig emot, och pekar på att man tar för lite hänsyn till sociala strukturer och de förväntningar man har gällande hur en person ska uppföra sig, framförallt hur de uppför sig i skolan (där koncentration och lugn är den rådande normen och en vanlig förutsättning för att barnen ska prestera goda skolresultat).

Kärfve analyserar i sin bok hur hållbar den vetenskapliga datan i de studier som lett fram till MBD-, DAMP- och, mer aktuellt idag, ADHD-diagnoserna är, och påvisar brister i forskningen. Något som kan ses som ett stort problem om samhällsapparater som ska stävja det påstådda problemet byggs upp kring felaktiga vetenskapliga antaganden.

Kärfves metod

Den övergripande metoden som som Kärfve använder sig av i boken Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan är framförallt litteratur- och dokumentstudier (bl a vetenskapliga artiklar och tidningsreportage). Då diagnoserna kan variera från land till land, både i om de överhuvudtaget används eller inte (DAMP var t ex ett svenskt begrepp), har hon framförallt studerat de studier som legat till grund för den svenska diagnosen (framförallt Christoffer Gillbergs forskning – bl a professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet). Hon har även studerat internationella studier som legat till grund för den svenska forskningen, och studier som jämför de olika diagnosernas utbredning i olika länder/kulturer.

Ytterligare ett steg i Kärfves metod är att titta på litteraturs som skriva av personer med nära anknytning till en person med en DAMP-/ADHD-diagnos. I boken har hon bland annat tittat på hur en förälder beskriver hur det är att ha ett barn med en sådan diagnos.

Metoden kan även sägas innefatta en historisk blick (Stinchcombe 2005:5) på hur diagnoserna och problemformuleringen tagit form i den tidiga neuropsykologiska forskningen, samt hur man har sett på barn, uppmärksamhetsstörningar och hyperaktivitet tidigare.

Kärfve ställer även relevanta motfrågor som inte besvarats eller till och med kringgåtts av den tidigare forskningen och pekar på osäkerheter i de vetenskapliga underlagen. 

Diskussion kring Kärfves metod i Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan

Kärfves metod följer vad jag upplever som en tydlig logik. Det är enkelt att följa varför hon väljer att fördjupa sig i olika forskningsmaterial och litteratur kring MBD-, DAMP- och ADHD-begreppen. Hon tittar på såväl neuropsykologisk forskning som sociologisk forskning, och kan på detta sätt föra fram varför det är farligt att på ett ensidigt sätt låta en forskningsinriktning påverka och ta över diskussionen.

Kärfve visar på ett bra sätt hur den vetenskapliga metoden kan användas för att nyansera och påvisa brister i annan forskning. Det blir ett sätt att främja och föra fram vetenskapens objektiva ideal och motverka subjektiv och ensidig vetenskap. Denna väg mot objektivitet skapas då en diskussion äger rum och flera partar och vetenskaper deltar i den.

Ibland kan det, ur ett vetenskapligt perspektiv, finnas otydliga referenser och förklaringar på hur hon själv definierar ”normalt” uppförande. Detta kan dock beror mycket på att det inte finns någon objektiv enkel definition på detta och på ett ställe skriver Kärfve att ”jag hänvisar här till en allmän kunskapsfond utan referenser” (Kärfve 2001:113).

Det är svårt att avgöra om någon beter sig normalt. Det som kan tyckas vara normalt i en familj, kan tyckas vara ett onormalt i en annan. Skillnaderna inom normalitetsbegreppet kan tänkas vara allt för brett för att kunna definieras objektivt. Framförallt om man ser det ur ett mikrosociologiskt och psykologiskt perspektiv där individen ha en större självständighet och skiftande unik personlighet.

Objektivitet i Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan

Jag upplever det som om Kärvfe inte är helt objektiv i sin bok. Hon har en agenda och ett intresse att sätta sig emot den ökande diagnostisering av barn med MBD/DAMP/ADHD. Med hjälp av att sin metod tydliggör hon dock vad hon gör och varför hon gör det. Hon är alltså öppen om att ha en kritisk hållning till de vetenskapliga underlag som ligger till grund för diagnostiseringen. Att ha tydliggjort både sin metod och val av eget underlag tillför något till hela diskussionen, både nyansering och ytterligare debatt. Något som jag tidigare nämnt är av vikt för vetenskapen i sin helhet och vetenskapens strävan efter att presentera så objektiv sanning som möjligt.

I sin helhet tycker jag att metoden, den granskade metoden av litteratur och tidigare forskning, samt sammanförandet av olika vetenskaper berikar diskussionen kring de olika diagnoserna. Den är inte uttömmande och ger inga exakta svar, men den tillför något som skapar möjlighet till fortsatt fördjupning i ämnet. Den kritiserar dock den etablerade kunskapen, något som en del påpekar är en del av sociologins roll (Hammersley 2000:136)

Sammanfattning av metodanalysen av Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan

1. Forskningens roll

Forskningens roll har i boken varit att kritiskt granska ett förhärskande ideal.

2. Relation mellan forskare och fält

Forskare är tydlig i att hon har begränsad kunskap i ämnet till en början, med har fördjupat sig under forskningsprocessen.

3. Forskarens förhållningssätt

Forskaren visar på en kritiskt hållning till det fält hon valt att fördjupa sig i.

4. Relationer mellan teori/begrepp och forskning

Det finns inga tydliga begrepp eller teorier som appliceras på fältet som undersöks. Men olika vetenskapliga traditioner ställs mot varandra.

5. Forskningsstrategi

Forskaren använder sig framförallt av litteratur och dokumentstudier (såväl studier av vetenskapliga artiklar som av tidningsartiklar och böcker)

6. Resultatens natur

Resultaten är framförallt av kritiskt art. De består framförallt av tydliga frågor som bör ställas till fältet, och framhäver oklarheter i tidigare forskning. Det är resultat som uppmuntrar till vidare fördjupning ur olika vetenskapliga perspektiv.

7. Bilden av den sociala världen

Forskaren visar en hållning gällande att det utforskade fältet just behöver en större portion kunskap av just sociala värden, och förståelse på för varför och hur de sociala normerna skapar skilanden mellan vad som är normalt och vad som är onormalt.

8. Informationens art

Informationen som samlas in är tidigare forskning, framförallt kvantitativ. Men det är den kvalitativa diskussionen som uppstår kring den kvantitativa datan som står i fokus för Kärfves forskning.

Metodanalys av Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien av Robert D. Putnam

I boken Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien (Putnam 2011) har forskaren Robert D. Putnam och flera andra forskare studerat medborgaranda och ekonomiskt utveckling i olika delar av Italien. Forskningen pågick under flera decennier och man följde förändringar i politik, medborgaranda, institutioner och ekonomi. Genom att använde flera metoder för insamling av data, såsom både enkäter och intervjuer, metodtriangulering (Denzin 2009:27), skapade men både ett bredd och djup i datan, samt var det en longitudinell forskning (Stinchcombe 2005:17), man forskade under en lång tid. Detta kombinerade men även med att studera Italien och de olika delarnas historia, så studien fick även ett historiesociologisk perspektiv kombinerat med ett etnografiskt perspektiv (Stinchcombe 2005:1,7,38) som påvisade hur de olika delarna av Italien, med olika traditioner påverkade dagens ekonomiska förutsättningar.

Det Putnam och hand forskarlag kommer fram till är att en stark medborgaranda där medborgarna litar på varandra har större möjligheter till ekonomisk utveckling och tillväxt. Samt att denna medborgaranda bland annat påverkas av hur relationerna mellan invånare och de som har makten ser ut. Är samhället mer hierarkiskt ordnat motverkar det att band uppstår mellan medborgarna, vilket motverkar att förtroende mellan medborgarna utvecklas. Medan i mer demokratiska och platt organiserade områden utvecklas starkare personliga band mellan invånarna. Dessa starkare band leder i sin tur till att man litar mer på varandra, och detta möjliggör hållbara ekonomiska förhållanden som gynnar den ekonomiska tillväxten.

Putnams metod

Som tidigare nämnts så använder sig Putnam och hans forskarlag av flera metoder när de utför sin studie.

1. Enkäter

2. Intervjuer

3. Historiskt perspektiv

4. Etnografiskt/historiskt perspektiv

5. Longitudinell studie

Man använder sig alltså av både det som kallas kvantitativa metoder och det som kallas kvalitativa metoder. Studien har ett explorativt syfte. Man tittar dels på hur olika institutioner fungerar i olika delar av Italien, samt tittar man på varför samma institutioner fungerar olika effektivt i olika delar och söker efter vilka kausala mekanismer som skapar dessa olikheter (Stinchcombe 2005:17). Framförallt hittar man en skillnad mellan de södra och de norra delarna i Italien.

Diskussion kring Putnams metod i Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien

Även Putnam och hans forskarkollegor forskning känns logiskt upplagd. Det börjar med att man vill titta på institutionernas olika effektivitet i olika delar av Italien. När man hittar olikheter i effektiviteten leder detta till ytterligare frågor som man söker svar på.

Enkäter används för att fånga in de grova dragen av fenomenet, och sedan används intervjuer för att djupare förstå hur man resonerar och arbetar i olika delar av landet. Detta leder i sin tur att man hittar och söker förståelse för olika ageranden i historiskt betingade traditioner. Man kan väldigt tydligt följa tillvägagångssättet och hur man med bland annat statistik söker olika korrelationer mellan olika variabler i den insamlade datan. Hittar man variabler som visar på korrelation tittar man närmare på detta och söker, som sagt förståelse i tradition, kultur och historia. Detta är vad Stichcombe (2005) kallar att söka en orsaksförklaring. Med hjälp av statistik och tabeller tydliggörs dessa samband. Samtidigt visar man även på variabler som man testat som inte visar någon korrelation och ger sig på att förklara vara det inte finns en korrelation. Med hjälp av metoden för man en tydlig linje som både säger emot och bekräftar hypoteser som man ställer fram.

Samtidigt som man använder sig av den insamlade datan knyter man även ihop resultaten med tidigare teorier och kunskap i ämnet för att påvisa likheter och skillnader i medborgarengagemang, demokratiskt styrning och hur olika sociala band skapas i olika former av samhällsstrukturer/maktstrukturer, och hur detta kan kopplas till effektivitet och ekonomisk tillväxt.

Objektivitet i Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien

Sättet man jobbar på med metoden är tydligt och diskussionen känns objektiv utifrån det intresse man har av att studera just effektivitet och ekonomiskt tillväxt. Man visar bland annat på hur man testar olika variabler, hur man ställer upp hypoteser, och det är inte alltid dessa hypoteser stämmer även om forskarna från början trott det. Det visar på att forskarna är självkritiska och öppna för att inte alltid ha rätt, men samtidigt visar de en nyfikenhet och vill förklara varför det inte stämmer.

Ytterligare en anledning till att det känns som en objektiv studie är att man inte gått in för att studera de fenomen som slutresultatet innehåller, utan slutresultatet är en frukt av de studier men bedrivit för att studera lokala skillnader i institutionell effektivitet.

Den insamlade datan blir tack vara denna nyfikenhet väldigt uttömmande och nyanserad. Något som möjliggjort detta är just den longitudinella. Man har haft tid och möjlighet att fånga in ny frågor i forskningen.

Resultaten har även visat sig vara generalisering och möjliga att använda som teoribildning och fördjupa sig i demokrati och medborgarengagemang i andra länder.

Sammanfattning av metodanalysen av Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien

1. Forskningen roll

Forskningens roll har varit att titta på varför den institutionella effektiviteten skiljer sig på olika platser. Det handlade initialt om att försöka hitta en orsaksförklaring. Den dta man fick fram ledde dock till ytterligare fördjupning, vilket visade på hur olika former av maktstrukturer och medborgarengagemang påverkade den ekonomiska tillväxten.

2. Relation mellan forskare och fält

Forskar har en nyfiken inställning till fältet. Forskarna har sedan tidigare kunskap i ämnet, men hittar nya infallsvinklar som de inte har kunskap om.

3. Forskarens förhållningssätt

Forskaren har, som nämnt tidigare, ett nyfiket förhållningssätt. Det är ett okritiskt förhållningssätt som nog kan beskrivas som att man ser sig som ett oskrivet blad, men med tidigare kunskap om metoder för att samla in data.

4. Relationer mellan teori/begrepp och forskning

Forskarna använder tidigare kunskaper och teoretiska modeller för att peka på likheter med annan forskning. Det är dock inte teorier och begrepp som styr forskningen. Istället leder den insamlade datan till nya teorier. Det är vad som kallas grounded theory.

5. Forskningsstrategi

Forskningen använder sig av metodtriangulering där flera olika metoder används. Man använder sig av både kvantitativ och kvalitativ datainsamling, och innefattar longitudinell studier med hjälp av enkäter, intervjuer, historiska och etnografiskt analyser/perspektiv.

6. Resultatens natur

Resultaten leder till nyvunnen kunskap och teoribildning. Resultaten skapar ett intresse för att söka liknande datakorrelationer i andra samhällen, och öppnar upp för möjligheten att ytterligare förstå förhållandet mellan ekonomiskt tillväxt och sociala band mellan människor samt medborgare och institutioner.

7. Bilden av den sociala världen

Studien har en demokratiskt syn på världen och tittar på hur människor samarbetar, och vad dessa samarbeten leder till. Den kombinerar en makrosociologisk aspekt med den mikrosociologiska aspekten – man tittar alltså både på de mellan mänskliga relationerna och de strukturella krafterna.

8. Informationens art

Informationens art är både kvantitativ och kvalitativ. Den kvantitaiva datan ligger till grund för de grova dragen i resultaten, medan den kvalitativa datan får skapa förståelse och fördjupa för de fenomen som den kvantitativa datan pekar på. 

 

Jämförelse mellan de olika studierna

Två stora skillnader mellan de två studierna är dels tidomfattningen, dels den ekonomiska kostnaden. Eva Kärfves studier är mycket mindre och gissningsvis kostade den mindre. Putnams och hans forskarlag höll på under väldigt lång tid och samlade in väldigt mycket data, vilket troligtvis lett till enorma kostnader.

Sedan finns även skillnaden att Kärfves studier till stora delar kan göras på ett kontor – dokumentstudier, medan en studie likt den Putnam utförde krävde att man man utförde intervjuer.

Kärfves studier är också öppnare i sitt kritiska sätt att närma sig det studerade fältet, medan Putnams studie närmade sig sitt fält med okritisk nyfikenhet (nyfikenhet ingick givetvis även i Kärfves studie).

De båda studierna innehöll dock litteraturstudier och historiska studier.

Jag vill dock tillägga att både studier, oavsett storlek och hur de utfördes, kan anses ha givit mycket till respektive fält. En studies vikt minimeras inte enbart för att den har ett mindre ekonomiskt eller mindre tidsomfång.

Dock kan en mindre studie vara lämplig när de ekonomiska förutsättningarna inte finns där, för att göra något större. Samtidigt kan en mindre studier ge väldigt goda resultat, som dessutom är tillgängliga snabbt.

Referenslista

Best, Joel (2012). Damned lies and statistics: untangling numbers from the media, politicians, and activists. Berkeley: University of California Press

Denzin, Norman K. (2009). The research act: a theoretical introduction to sociological methods. New Brunswick, NJ: AldineTransaction

Hammersley, Martyn. (2000). Taking sides in social research [Elektronisk resurs] essays on partisanship and bias. London: Routledge

Kärfve, Eva (2001). Hjärnspöken: DAMP och hotet mot folkhälsan. 3. uppl. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion

Putnam, Robert D. (2011). Den fungerande demokratin: medborgarandans rötter i Italien. 2. uppl. Stockholm: SNS förlag

Stinchcombe, Arthur L. (2005). The logic of social research. Chicago: University of Chicago Press

Fattoria di Cavalcaselle

Familjens, släktens, vännernas, bekantas och övriga gästers evighetsprojekt är nu över. 13 år tog det att tömma en 700 ml flaska med grappa, Fattoria di Cavalcaselle, trots att det bjöds på den ofta.
Men o så mycket underhållning den lett till under alla dessa år.

 Fattoria di Cavalcaselle

Kärlek deluxe - Johan Malmbergs recension i Helsingborgs Dagblad

Mina favoritord för dagen. Enkelhet och sanning i ord. Hårda ord och ödmjukhet inför konsten.
Johan Malmbergs recension, i Helsingborgs Dagblad 17 jan 2013 av filmen Kärlek deluxe.
Läs recensionen: http://hd.se/kultur/film/2014/01/17/samre-an-samst/

Snow cold coffee at the bus stop

Snow cold coffee at the bus stop. #coffee #kaffe #winter #vinter #snow #snö #busstop

Mamma har inte längre några barn som läser Kalle Anka & Co

Vad tragiskt det lät när mamma meddelade att hon, efter trettio år, sagt upp prenumerationen på tidningen Kalle Anka & Co eftersom hon "inte längre har några barn som läser den".

OBS: Bara så att ingen missförstår. Alla mammas barn finns kvar, de har bara slutat att läsa Kalle Anka & Co. :)
...och är typ vuxna.

Ny skor

New shoes...

Adapted photos:
Licenced under Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported
1. Polar Bear (Sow), Kaktovik, Barter Island, Alaska by Alan Wilson (http://www.naturespicsonline.com/galleries/Nature33/_mg_2673.htm)
2. Greenland Icecap by kaet44 (http://www.flickr.com/photos/kaet44/1444405471/)

På tal om artikeln "Vi jobbar skiten ur oss eller får inte jobba alls" av Fredrik Virtanen

Artikeln "Vi jobbar skiten ur oss eller får inte jobba alls" av Fredrik Virtanen är skriven 2013-02-23, men har tydligen aktualiserats i mitt Facebook-flöde. Därför väljer jag att kommentera den idag.

Virtanen säger bl a:

"I stället har vi ett samhälle där den som har tid att leva inte har råd – och den som har råd att ­leva inte har tid."

"Att förlora jobbet i dag innebär ett liv i total utsatthet. Det finns inga nya att få, a-kassan är nedmonterad och på botten erbjuder samhället endast fattigdom."

Detta är enligt mig en förenklad syn på hur livet gestaltar sig. Det låter som en person som ser sig dömd till att för alltid vara, det de själv kallar, arbetarklass eller medelklass. Det är en person som inte ser möjligheter att själv påverka sitt liv, utan är helt beroende av det samhälle som socialdemokratin skapat.

Det är ett problem som uppstår för dem som gjort det till en vana att vara beroende av andras välvilja. Beroende av andras välviljan att ge dem ett jobb. Detta är alltså ett problem för den som själv valt (medvetet eller omedvetet) att lägga sin tid i andras händer.

Lösningen är att själv lära sig att skapa och arbeta, och få betalt för detta (vi kan kalla det att vara egenföretagare - men som ni vet finns det mycket byråkrati och svårigheter i detta som måste motarbetas - egentligen vet alla hur man utför en tjänst eller köper en produkt billigt och säljer den dyrare etc, men kring en sådan enkel transaktion finns det för mycket byråkrati och regler i dagens Sverige).
Att få tid och pengar över handlar givetvis även om att välja bort lyx- och skräpkonsumtion, välja att leva mer asketiskt. Då har du helt plötsligt helt nya möjligheter att arbeta mindre och skapa utrymme för mer frivillig fritid.

Skräpkonsumtion leder till returer

Det fina med att se till att nästan enbart ha kunder som köper för att de behöver en produkt eller verkligen vill ha en produkt (behovskonsumtion/asketisk konsumtion), är att man minimerar antalet returer och klagomål. Ju mer man förenklar för kunden att köpa saker de inte vill, desto större blir risken för returer.
För mig finns det en moralisk aspekt i, att som företagare, se till att kunden inte köper något annat än det den verkligen behöver/vill ha. Dagens skräpkonsumtionssamhälle är inget jag någonsin kan tänka mig ställa mig bakom och uppmuntra till (skräpkonsumtion/hedonistisk konsumtion). Det innebär dock att jag är en "dålig säljare".

På tal om:
Efter julstressen är det nu dags att hantera alla returer (Ehandel.se)

Egentillagade caldo verde-soppa

Min första egentillagade portugisiska caldo verde-soppa. Typ grönkål, potatis, lök. Tack till Tobias som introducerade mig för den, av honom hemlagade, maträtten.

Livets mening...

En del av våren tillbringar jag med att slösa bort meningsfull tid med att studera livets mening...

Jag är yin och yang personifierad.

Jag är yin och yang personifierad.
Idag när jag stod framför spegeln sa jag "Hej snygging!". Med min kvinnligaste röst svarade jag "Hej Ulf!".
Minns vi tillbaka till den 13 mars 2013 då jag, på väg hem från gymmet, såg ett par skoavtryck i snön, och tänkte att det "ser ut som en söt tjej har gått här". Vilket dock visade sig vara mina egna fotspår från när jag gick gymmet. Då börjar vi se ett mönster.
I mig bor det tydligen både en man och en kvinna. Idag är jag yin och yang personifierad.

Den 13 mars 2013:
Antar att jag är en söt tjej...

Photo session Alves

Photo session Alves
Model: Tobias Alves
Photo: Ulf Liljankoski
Location: Malmö, Sweden

Se more pictures at flickr: Photo session Alves

 

Rikard "Skizz" Bizzi - Kärlek, funk & solidaritet feat. Timbuktu & Eye N I (från PH3)

Jag fastande för låten, men det är lite synd, i allmänhet, att en del tror att solidaritet enbart finns inom de egna leden (vänsterleden). Den högerliberala skulle jag säga har en större tilltro till solidaritet - utan statligt tvång bryr man sig om andra. Vänsterleden har dock nästan patenterats ordet solidaritet och blivit starkt förknippat med ordet. Att solidaritet (och inte solidaritet mellan likatänkara, utan alla) är något som de högerliberala måste jobba hårdare med för att få folket att förstå att det är en del av deras världssyn.

ADELE - Hiding My Heart

Tack för alla grattis 2014

Tack för alla gratulationer här på Facebook! :) Har suttit och försökt läsa alla, och nu känner jag nackspärren koma smygande. ;) Har försökt att "gilla" alla inlägg, men Facebook är inte den bästa vännen där. Så inget personligt om jag missat att gilla ditt grattis. :
 Nu reser jag tillbaka till den bekvämliga vardagen som består av studier och arbete - det är där jag trivs allra bäst, stillastående jul- och nyårshelger är för långsamma för min smak. Kram till er alla!

249/1213 = 20,53 %