torsdag 20 december 2012

Bedöming av Urban Outcasts: A Comparative Sociology of Advanced Marginality

Betyg
Boken Urban Outcasts: A Comparative Sociology of Advanced Marginality av Loïc Wacquant (2008) får en 3:a på femgradig skala där ”1 står för helt irrelevant och 5 för helt relevant”. Boken är alltså relevant för kursen Urban integration.

Motivering
Urban Outcasts: A Comparative Sociology of Advanced Marginality kretsar kring urban integration. Bokens starka sida och den stora behållningen är de tvärkulturella studierna som Wacquant utfört i USA problemområdena , ghetton, samt Frankrikes problemområdena, banlieues. Anledningen till att problemområdena får behålla sin olika namn är att Wacquant i sin bok pekar på skillnaderna mellan problemområden i USA och problemområden i Frankrike, och att dessa i inte ska sammanblandas.
Det som drar ner bokens betyg är den något onyanserade diskussionen kring att välfärdssamhället bör vara lösningen för att rädda problemområdena från misär (Wacquant 2008:268-270, 276). Här tar Wacquant en politisk ställning, och jag säger inte att han har fel eller rätt, men bilden hade kunnat nyanserats bättre och även presenterat de politiska tankar som styrt USA och den politik man använt för att diskutera och framhäva synen på individens frihet och möjlighet att ska sina egna möjligheter, samt den fria marknadens ansvar och möjligheter. En del skulle säga att anledningen till att ghettona är just ghetton, är att människorna inte fått tillräckligt med frihet, att staten varit alltför inblandad i deras liv och på så sätt har en misslyckad makthavare skapat områdena, och att ännu fler friheter till dessa områden skulle kunna rädda dem. Wacquant väljer istället att tala om att staten måste bland i sig mer och t o m betala ut lön till medborgarna (Wacquant 2008:279).

Kärnan
Kärnan i Wacquants resonemang kring olikheterna leder till förståelsen att man inte kan utgå från att problem och lösningar i ett område direkt kan överföras till andra länder med problemområden med liknande karaktärsdrag. Han pekar på att de strukturella problemen som skapar och upprätthåller ghetton i USA inte är desamma som skapar och upprätthåller banlieues i Frankrike (Wacquant 2008:6,150,165,248).
Ett huvuddrag som gör att skillnaderna är stora mellan de olika typerna av problemområden, i detta fall ghetton och banlieues, men även problemområden i andra länder, är framför allt de olika sociala och politiska strukturerna i de olika länderna (Wacquant 2008:248). Bl a är det det utbredda välfärdssamhället i Europa som gör att problemen i Europa inte kan mäta sig med problemen i USA.

Lärdom: Det man bör lära sig av detta och koppla till urban integration är att man inte bara kan ta lösningar som andra använt sig av och försöka lösa problemen på samma sätt. För att lösa ett problem är det av stor vikt att man analyserar och förstår det lokala problemet innan man gör några insatser.

Politik
Ett annat problem som Wacquant belyser är hur problemområden ofta skapas och upprätthålls av antingen medveten politik, t ex ghetton i USA (Wacquant 2008:69, 78-80), eller omedveten politik, t ex Frankrike och flera europeiska länder.
Problemen i området förstärks ytterligare då staten drar ner på ekonomiska insatser. Det blir negativa konsekvenser när man p g a av de problem som finns i området drar ner på t ex kollektivtrafik, vilket leder till de boende i området har svårt att ta sig därifrån och jobba eller studera på annat håll. Detta leder i sin tur att man isolerar de boende från övriga samhället och minskar deras möjligheter att skapa nya sociala kontakter (Wacquant 2008:73, 114, 117).

Lärdom: Något man kan reflektera över här är att om politik lyckats med att skapa dessa problemområden bör man kunna använda sig av politik som instrument för att rädda områdena. Samt är det viktigt att se till att de boende i områdena får samma möjligheter som de som bor på andra ställen.

Stigmatisering & Identitet
En viktig aspekt är även den rumsliga stigmatiseringen av områdena. Områdena får via medier och politiskt administrativa kategoriseringar en stämpel som problemområde. Detta sprider sig bland allmänheten och till slut anses samtliga som bor i området vara problemmänniskor eller t ex kriminella. Detta påverkar i sin tur personernas möjligheter till jobb samt deras möjlighet att få nya sociala kontakter med personer utanför området då många tar avstånd från dem enbart p g a adressen att de bor på (Wacquant 2008:48, 168).
De ekonomiska konsekvenser som arbetslösheten skapar bidrar i sin tur till att försvaga människans identitet och därmed möjlighet att bli accepterade i samhället (Wacquant 2008:30, 48, 168).
Ytterligare en aspekt är att den låg grad av materialistiska, kulturella och sociala behov som uppfylls i problemområdena skapar en känsla av utanförskap (Wacquant 2008:202).

Lärdom: Att sätta en stämpel på ett område, att stigmatisera området och de som bor där, både politiskt, administrativt och i media kan vara skadligt för området. Det är viktigt att både motverka stigmatisering från början, men även att tvätta bort den stigmatisering som ett område har. Det är också viktigt att se till att de som bor i områdena har tillgång till jobb/pengar för att kunna leva upp till de förväntningar övriga samhället har för att man ska känna sig inkluderad.

Övrigt
Wacquant pekar också på att det är viktigt att ta tag i problemen i områdena och lösa dessa då det annars blir en ond cirkel där problemen blir allt större med tiden, vilket även innebär att de blir allt svårare att hantera (Wacquant 2008:233).

Lärdom: Ta tag i problem innan det är för sent!


Referenslista
Wacquant, Loïc (2008) Urban Outcasts: A Comparative Sociology of Advanced Marginality. Polity press: Camebridge 
Köp boken: Adlibris | Bokia | Bokus

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar