Övar på att enbart titta på nummerlappen en gång...

Övar på att enbart titta på nummerlappen en gång...

Hurula - Stockholm brinner

Upptäckte Hurula idag.

Toalettstädning.

Veckans största hinder är övervunnet... toalettstädning.

Moderaternas affischkampanj mot de rödgröna och Marie Demker uttalande roar

Sådana här artiklar förvånar och roar mig:
Reinfeldts kampanj mot de rödgröna

Jag blir väldigt förvånas över att man väljer att låter Marie Demke, professor statsvetenskap, kring Moderaternas kampanj mot de rödgröna. Det förvånar mig att man låter att en person, som tidigare varit aktiv inom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, att uttala sig i ämnet som om personen vore en opartisk expert bara för att de har en professorstitel.

Det roar mig att Marie Demke säger att "Kampanjen är ett utslag av 'negative campaigning'. Jag vet inte om jag skulle kalla det desperat, men det är ju en extremt onyanserad kampanj, för att uttrycka det milt."
Anledningen till att det roar mig är att jag förväntar mig att en professor i statsvetenskap borde känna till att politik är onyanserad. Politik är ett tydligt ställningstagande i sakfrågor och i frågor kring hur man löser ett problem på bästa sätt. Skulle en politiker vara nyanserad skulle det medföra att man tillerkände andra politiska partier att de mycket väl kan ha rätt i sina frågor och ställningstaganden.  Och rent logiskt kan du som politiker vara både socialdemokrat och moderat. Du måste välja, och ett sådant val leder, i övriga politikers ögon,  till onyanserade ställningstaganden.

Givetvis tycker en tidigare professor med som varit aktiv inom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att Moderaternas kampanj är onyanserad.

Stand point-teori och kritisk socialrealism inom aktuell forskning: Ställningstagande inom forskning

Detta är en artikel som belyser hur en forskares ståndpunkt kan påverkar dennes forskande blick samt hur forskningsresultaten påverkas av dessa ställningstagande (t ex politiska, filosofiska och teoretiska/vetenskapsteoretiska ställningstaganden).

Förhoppningsvis kan artikeln belysa varför det är viktigt att forskaren tidigt i sitt arbete är tydlig gällande sitt ställningstagande och sin teoretiska/vetenskapsteoretiska ansatts, då ett tydligt ställningstagande gör det möjligt för läsaren (och framförallt den oerfarne läsaren) att kunna se dessa ställningstagande och hur de påverkat både forskningsförfarandet och forskningsresultaten.

Å andra sidan blir varje sätt att angripa en frågeställningen ett ställningstagande, ett ställningstagande som kan vara såväl medvetet som omedvetet.

Sammanfattat handlar artikeln om hur viktigt det är att ha ett öppet sinne för vad de intervjuade personer säger, oavsett vilken politisk eller moralisk hållning man har som forskare. Vill man arbeta med åsiktsförändring och främja öppenhet måste man först förstå de intervjuades resonemang, deras "kulturella logik", om man ska kunna angripa problemet på rätt sätt.

Inledning

I denna artikel diskuterar har jag titta närmare på artikeln We are Sweden Democrats because we care for others: Exploring racisms in the Swedish extreme right. (2014) skriven av Diana Mulinari, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, och Anders Neergaard, fil. dr. i sociologi och universitetslektor vid Linköpings universitet.

Artikeln snubblade jag över när jag skulle gå en kurs i fältarbete vid Lunds universitet där Diana Mulinari var kursansvarig. Anledningen till att jag läste artikeln är att jag anser att det är en god idé att skapa en förståelse för vilka politiskt och vetenskapsteoretiska intressen olika föreläsare och kursansvariga har, för att på ett kritiskt sätt kunna ta till mig det det som sägs under föreläsningar, samt ha en kritisk grundförståelse till varför en del kurslitteratur används och hur denna litteratur diskuteras under utbildningen. Intresset för artikeln blev också större då den handlade om varför svenska kvinnor valde att vara aktiva i det politiska partiet Sverigedemokraterna, en frågeställning som låg i linje med mina egna intressen kring varför man väljer att ansluta sig till ett visst parti, samt att jag själv intervjuat personer som väljer att rösta eller arbeta aktivt inom Sverigedemokraterna (ett pågående projekt – som dock inte enbart handlar om varför man väljer att vara aktiv inom Sverigedemokraterna, utan även övriga partier, och hur man diskuterar och rättfärdigar sina åsikter).

Tanken med detta paper är att titta närmare på vilken vetenskaplig tradition som ligger till grund för och kan tänkas påverka resultaten i artikeln av Mulinari & Neergaard (2014), samt hur andra vetenskapsteoretiska modeller eventuellt hade kunnat påverka resultatet.

Bakgrundsartikeln av Mulinari & Neergaard

Artikeln jag valt att granska utifrån vetenskapsteoretiska perspektiv heter We are Sweden Democrats because we care for others: Exploring racisms in the Swedish extreme right. I artikeln har Mulinari & Neergaard (2014) utfört tjugo djupintervjuer med kvinnor som är aktiva inom det politiska partiet Sverigedemokraterna. Artikelns mål är att fördjupa sig i hur dessa kvinnor reflekterar och resonerar kring sitt val att vara aktiva inom Sverigedemokraterna (Mulinari & Neergaard 2014:44).

Vetenskapsteoretisk analys av artikeln

Tidigt i artikeln påpekar författarna att deras bakgrund ger dem alternativ grund för förståelsen av hur rasism uttrycker sig:

Our personal location (as non-white scholars) provides, we think, a different base for alternative understandings, compared to that offered by mainstream political science and sociology that, we argue, both conceals the centrality of racisms and under-theorises gender. (Mulinari & Neergaard 2014:44)

Artikeln inleds även med en diskussion kring hur rasism bör definieras, samt definierar man Sverigedemokraterna som ett rasistiskt parti, ett kulturellt rasistiskt parti. Denna definition når man fram till genom att diskutera ett par lika alternativ kring hur man kategoriserar partier med liknande politik, samt utifrån teoretiska diskussioner kring hur rasism bör definieras. Utav de olika teoretikerna väljer författarna att använda sig av en teoretiker som gör det möjligt att definiera Sverigedemokraterna som just ett rasistiskt parti (Mulinari & Neergaard 2014:45):

”Instead of using the word ‘racism’ these researchers often talk about migration sceptics, anti-migration, welfare-chauvinism, nativism and xenophobia. Inspired by Fennema (1997) and the discussion of new/cultural racism (Barker, 1981), we conceptualise the Sweden Democrats as a culturally racist party. /.../ This cultural racism, we argue, characterises the Sweden Democrats.” (Mulinari & Neergaard 2014:45)

Frågan i artikeln är alltså inte huruvida kvinnorna man intervjuar, vilka är aktiva i Sverigedemokraterna, är rasister eller inte, utan per författarnas valda definition, utifrån ett teoretiskt val, är Sverigedemokraterna rasister.

När sedan de intervjuade kvinnorna påstår att de inte är rasister, utan istället påpekar andra anledningar till varför de är Sverigedemokrater leder detta författarna till den logiska slutsatsen att de intervjuade döljer sin rasism.

”/.../ the women we interviewed have chosen to represent a racist party (although they do not see themselves or the party as racist). ” (Mulinari & Neergaard 2014:44)

"That they are not racist is a message that is important to the informants, not only in relation to the party policies but in their understanding of their own identity." (Mulinari & Neergaard 2014:49)

Författarnas logiska resonemang ser förenklat ut enligt följande:

1. Alla sverigedemokrater är rasister (SANT utifrån författarnas definition)

Intervjupersonen säger däremot att de inte är rasister, men då forskarna utgår från att det är sant att alla Sverigedemokrater är rasister kommer man fram till följande slutsats (ifrågasätter inte detta, utan gör ett ställningstagande):

Slutsats: Alltså är intervjupersonerna rasister, oavsett om de säger och argumenterar för att inte vara rasister. Intervjupersonernas argument gällande att de inte är rasister måste därmed också vara felaktiga.

Om författarna istället inte börjat med att definiera alla sverigedemokrater som rasister, hade slutresultatet kunnat se ut på ett annat sätt.

1. Alla sverigedemokrater är rasister (OSÄKERT och öppet för diskussion)

Här låter man det tar man det inte som en sanning att alla sverigedemokrater är rasister, utan är öppen för att förstå vad sverigedemokraterna menar när de säger att de inte är rasister. Man kan då komma till följande slutsats:

Slutsats: Det tänkas vara så att intervjupersonerna är aktiva i Sverigedemokraterna utan att för den delen ha några rasistiska värderingar.

Det första logiska exemplet visar på hur, ett inledande ställningstagande, en stand point-teori styr tankegången och slutresultaten. Samt påverkar hur forskarna tolkar intervjupersonernas uttalanden. Det andra logiska exemplet visar på hur man genom att inte göra ett ställningstagande i frågan, kan vara öppen till att förstå intervjupersonernas tankar och argument genom att sätta sig in i dem ytterligare. 

Det enda skillnaden i de två logikexemplen är alltså hur en stand point-teoretiskt tillvägagångssätt där man redan bestämt sig för vad intervjupersonerna står för styr slutresultatet i undersökningen, medan om man skulle välja att vara öppen för andra alternativ hade man kunnat arbeta mer med den information man fått ut av intervjuarna istället för att avfärda svaren om att man inte är rasist som ett sätt att försöka försvara sin identitet (Mulinari & Neergaard 2014:49).

Den fortsatta analysen som författarna gör pekar på att en viktig del i intervjupersonernas val att vara aktiva inom Sverigedemokraterna är att de bryr sig om både människor oavsett nationalitet och kultur, men att de anser att människor mår bättre av om dessa kulturer hålls åtskilda.

”Furthermore, the SD supporters in our study construct their exclusion and separation from the racialised other, not only as caring for the self, for our own, but also as caring for them, preserving their purity as the ‘other’.” (Mulinari & Neergaard 2014:54)

"it is because we love, not because we hate, that we are in SD’." (Mulinari & Neergaard 2014:51)

Detta sätt, att anse sig värna om både sin egen och andras kultur, samt välmående, är något som författarna tycks avse vara motsägelsefullt, då rasism och omsorg verkar vara motsatser. För att förklara den omsorg som intervjupersonerna talar om myntar man därför konceptet ”care racism” (Mulinari & Neergaard 2014:52).

Vi kan alltså se att oavsett vad intervjupersonerna säger, så kategoriseras uttalandena som rasistiska. Författarna visar upp ett normativ ställningstagande, samt en ståndpunkt som är baserad på ett personligt perspektiv. Detta leder mig till att anta att författarna i denna artikel an använder sig av den vetenskapsteoretiska ansatsen som kallas stand point theory.

Situated knowledge & stand point theory

Så varför använder man sig av en stand point-teori och situated knowledge?

Precis som Mulinari & Neergaard (2014:44) påpekar Haraway (1988:583) att ”there is good reason to believe vision is better from below the brilliant space platforms of the powerful”. Genom att tillhöra en minoritet, marginaliserad eller förtryckt samhällsgrupp har man upplevt de negativa sidorna av fenomenet man undersöker. 

En fråga är dock hur och vem som avgör vem som är ”below”. Representanterna för Sverigedemokraterna tycks se sig tillhöra en marginaliserad grupp lika mycket som författarna anser sig göra. Tanken om ”situated knowledge”, att kunskap produceras från olika perspektiv, genom olika aktiviteter och erfarenheter (Hekman 1997:342-343), gäller inte enbart en samhällsgrupp, utan även andra samhällsgrupper.

När man blandar in sådan relativism i stand point-teoretiska sammanhang blir det genast ett problem för denna vetenskapsteori (Hekman 1997:353, 359). För hur ska man kunna hävda att en ståndpunkt är korrekt och en annan är felaktig? Ytterligare en fråga som uppstår är vilken samhällsgrupp som står för och producerar de mest hållbara sociala värderingarna, samt frågan om vem som avgör vilka sociala värderingar som är hållbara (Harding 1997:386). 

Här kan bland annat vetenskapsteoretiska modeller såsom hermeneutiken och kritisk socialrealism vara goda angreppssätt att använda sig av för att gå djupare i förståelsen för intervjupersonernas resonemang och världsbild.
 

Kritik mot situated knowledge & stand point theory

Liksom Alan Chalmers (2013:7) påpekar författarna själv att deras bakgrund och tidigare erfarenheter kan tänkas påverka deras förståelse för vad som är rasism i sammanhanget:

”Our personal location (as non-white scholars) provides, we think, a different base for alternative understandings, compared to that offered by mainstream political science and sociology that, we argue, both conceals the centrality of racisms and under-theorises gender.” (Mulinari & Neergaard 2014:44)

Likaså kan man tänka sig (vilket författarna även påpekar i artikeln), att andra forskare inte skulle uppleva samma uttryck för rasism hos intervjupersonerna, samt att andra personer och intervjupersonerna själv inte heller upplever deras åsikter som rasistiska, eller som ”care racism”. Den som varit utsatt för, och forskat längre inom ett område kan tänkas ha mer utvecklade kunskap om ett koncept, konceptuella scheman (Chalmers 2013:11) som gör det lättare att se uttryck för, i detta fall, rasism. En viktig del som påverkar ens möjlighet till förståelse för ett fenomen är enligt Gadamer (2006) de antagandena man sedan tidigare har kring ett viss fenomen:

”/.../ philosophical hermeneutics concludes that understanding is in fact only possible when one brings one's own presuppositions into play” (Gadamer 2006:45).

Ur ett hermeneutiskt perspektiv bör man även beakta historiens inverkan (Gadamer 2006:41) på vad som anses vara rasistiskt och inte rasistiskt.

Annan kritik som stand point-teori får bemöta är tanken om att beteendevetenskapen innefattar en dubbel hermeneutik (Sayer 2010:17). Det vill säga att det intervjupersonerna berättar och beskriver är en tolkning av deras egen världsbild (individens personliga upplevelse av världen), samtidigt som forskarens uppgift är att tolka dessa intervjupersoners tolkningar för att återberätta vad de egentligen menar. Mötet mellan forskaren och intervjupersoner, samt den information som dels förmedlas av intervjupersonen och den tolkningen som forskaren gör, påverkas och sedermera påverkar forskningsresultaten (Gadamer 2006:51). Kanske kommer forskare och intervjupersoner så långt ifrån varandra att de har svårt att förstå varandra.

Kritisk socialrealims – en alternativt vetenskapsteoretiskt ansats

Ett annat sätt att angripa den information man fått ut av intervjuerna hade varit att använda sig av vetenskapsteoretiska angreppssättet kritisk socialrealism. Om vi följer Mulinari & Neergaard definition gällande att Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti, och vi vill förändra detta, kan vi ansluta oss till den kritiska socialrealismen. Tidigare diskuterade frågan gällande vilka värden som är mer ”rättvisa”, alltså frågan om vilken grupp som kan sägas företräda de mest rättvisa sociala värderingarna. Bhaskar menar på att det bör vara möjligt att avgöra vilka värden som är bättre än andra (Sayer 2010:47):

”Critical realism accepts 'epistemic relativism', that is the view that the world can only be known in terms of available descriptions or discourses, but it rejects 'judgmental relativism' – the view that one cannot judge between different discourses and decide that some accounts are better than others.”

Vi bör alltså kunna välja att en världssyn (uppsättning av värderingar) är bättre än en annan. Denna tanke stöttar stand point-teoretiker. Det som gör kritisk socialrealism till ett alternativ är idén om att man inte bara vill belysa det man ser som ett problem, utan även vill förstå vilka faktorer (t ex levnadsförhållande och levnadsmiljöer) som leder till vissa, i detta fallet, politiska ställningstagande, samt tron på att man med hjälp av kunskap om dessa faktorer kan förändra och förhindra, i detta fallet en utbredning av rasism.

Sayer sammanfattar fyra steg i kritisk social realism (2010:159):

1. Identifiera problemet. 
2. Identifiera källorna/ursprunget till problemet, t ex falska övertygelser och okunskap etc.
3. Bedöma källorna/ursprunget som något dåligt. 
4. Gynna handlingar som försöker motarbeta, förändra eller ta bort de negativa/dåliga källorna/ursprungen.

Sammanfattning

Något som tycks fattas i en stand point-vetenskapsteoretiskt inriktning, är en vilja att fördjupa sig i den logik som intervjupersonerna använder sig av i sina resonemang. Här anser jag att andra vetenskapsteoretiska ansatser, såsom kritisk socialrealism är ett bättre tillvägagångssätt som kan tydliggöra varför dessa personer förespråkar vissa ståndpunkter, samt tydligare visa på hur man, om man anser det vara nödvändigt, arbete för att kunna påverka och förändra dessa åsikter.

Diskussion

En viktig aspekt för den som läser en forskningsrapport är dels om man har förtroende för den som skriver rapporten, dels om man delar författarens världsbild och anser att författarens bakgrund och ståndpunkt tillför något relevant till forskningsresultaten. Sedan bör man absolut inte se det som en motsägelse att ha förtroende för en forskare samtidigt som man kanske inte delar deras världsbild och ståndpunkt, men kunskapen om olika ståndpunkter kan bidra till en mer kritisk läsning av forskningsresultat.

Vill man motarbete en viss ideologi måste man förstå de bakomliggande logiska resonemangen, som man anser vara falska (Sayer 2000:19, 159), vika leder till en lika falsk övertygelse. 

Referenslista

Chalmers, Alan F. (2013). What is this thing called science?. 4th ed. Maidenhead: Open University Press/McGraw-Hill Education
Köp: Adlibris | Bokus | cdon.com
Köp svensk version (annat utgivningsår)  Adlibris | Bokus | cdon.com

Gadamer, Hans-Georg. (2006). Classical and philosophical hermeneutics. Theory, culture & society, 23 (1), 29-56

Haraway, Donna. (1988). Situated knowledges: The science question in feminism and the privilege of partial perspective. Feminist studies 14 (3), 575-599

Hekman, Susan. (1997). Truth and Method: Feminist standpoint theory revisited. Signs 22 (2), 341-365.

Jackson, Patrick Thaddeus (2011). The conduct of inquiry in international relations: philosophy of science and its implications for the study of world politics. London: Routledge
Köp: Adlibris | Bokus | cdon.com

Mulinari, Diana & Neergaard, Anders. (2014). We are Sweden Democrats because we care for others: Exploring racisms in the Swedish extreme right. European Journal of Women’s Studies 2014, Vol. 21(1) 43–56

Sayer, Andrew (2000). Realism and social science. London: SAGE
Köp: Adlibris | Bokus | cdon.com

Schuetz, Alfred. (1953). Common-sense and scientific interpretation of human action. Philosophy and Phenomenological Research, 14, (1), 1-38

Tillägg
Denna artikel är en bearbetat version av en arbetsuppgift som skrevs inom ramarna för den vetenskapsteoretiska kursen Social Sciences: Theory of Science for the Social Sciences (SIMM23).

Mikrofärdiga pommes frites från Findus #findus #pommes

Tro det eller ej, men riktigt goda och krispiga pommes blev det av detta! Findus levererar! (Gissar på att någon form av magi är inblandad).

#findus #pommes

Bräspel - Zombicide

Nördarna i brädspelsgruppen, och jag..

#zombicide #boardgame #brädspel

Cock Sparrer - England Belongs To Me

Älskar möten med människor som ger en något. Det räcker med något så enkelt som ett låttips så finns de hos en för alltid, oavsett hur kort mötet var.

Tarator - Bulgarisk soppa/drink

Vad gör man inte för att slippa plugga... Det är ingen bildskönaste drink/maträtt, det är i magen den hör hemma. Låt mig presentera min första hemmagjorda Tarator. Den magiska yoghurtdrinken/soppan från Bulgarien. <3 gurka

#tarator #bulgarien #gurka #yoghurt #vitlök